Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomberg - Blommedal - Blomsholm - Blomskog - Blåfinne-fjärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den såldes af G. Karlström till
riksrådet grefve C. F. Scheffer, som innehade
den till år 1780, då han försålde den
till kammarherren grefve A. L.
Hamilton. Under dennes tid sattes gården i
sitt nuvarande skick, så väl till
byggnader som till åkerbruket. Han dog
1802, och enkegrefvinnan Hamilton, född
de Besche, innehade egendomen till år
1810, då den tillföll hennes son,
häradshöfdingen grefve Hugo Diedrich
Hamilton, egare 1831, gift första gången
med A. von Strokirch och andra
gången med Maria Charlotta von Hofsten.
Godset tillhör nu phil. mag. grefve A.
Ludv. Hamilton. — Blombergs bela
gods består af 4 mant. säteri och 107/o4
mantal, dels frälse, dels kronoskatte,
jemte lotterna 1 och 2 af f. d.
kronoparken Anemåsen. Till egendomen höra
Martorps qvarn med 2 par stenar och
Holmestads qvarnar med 4 par stenar
och 2 enbladiga sågar. Egendomen har
hamn vid Wenern samt stenbrott af
sandsten, kalksten och s. k. tälgsten.
Blommedal. Landt- och
bruksegendom i Linköpings län, Aska härad och
Nykyrka socken, hette fordom till en
del Uddevallsbv, till en del Benneby,
ligger nära Eesjön och består af 2’/,
mantal skatte säteri och
manufakturverk med 1 knipp- och 2 spikhamrar.
Manufakturverket privilegierades den 7
Dec. 1758. Säteriet tillhörde 1087
Henrik och 1750 Carl Botkirch; 1850
egdes 5/s mantal af sekreteraren
Berndes, 1 7/8 jemte bruket af J. Söderpalm;
1853 tillhörde bruket med 1’/2 mantal
Söderpalm, 3/8 mantal Anders Larsson
och 5/8 sekreteraren Berndes. De nu
under Båna eller Bona bruk lydande
hemmanen Bälleberg och Fläda hörde
1087 under Blommedal.
Blomsholm. Tre mantal säteri uti
Skee socken och Wette härad af
Bohuslän, 3/4 mil n. o. från Strömstad,
en af de bättre egendomarna i länet,
fick säteri-frihet 1 620 och namn efter
sin dåvarande egare, Norrmannen
Anders Blom. Gården öfvergick sedan till
åtskilliga slägter, men såldes slutligen
1665 till generalmajor Sven Bauck,
inom hvars slägt den förblef omkring
ett århundrade. Gården har sedan
tillhört slägten Virgin och slutligen H. M.
kon. Carl XIV Johan. Som egare 1857
uppgifves Jakob Nilsson. —
Karakters-byggningen är af trä, men icke
synnerligen ansenlig. — På Hedes utmark,
vid landsvägen, söder om Blomsholm,
ligger Bohusläns största ättehög, den
s. k. Grönhögen, med en omkrets af
175 steg och 3 6 stegs sluttningshöjd.
Deromkring synas omkring 10 smärre
kullar; men traditionen har ingenting
att anföra om denna griftplats.
Blomskog. Socken i Carlstads län
och Nordmarks härad, 10 mil v. s. v.
från Carlstad, egentligen ett näs
mellan sjöarna V. Silén och Lelången, har
en areal af 31,220 tunnland, hvaraf
6,4 20 äro sjöar och kärr. Socknen,
som består af 21 ’/4 mant., hade 1810
1,043, 1840 1,614 och 1856 1,852
invånare. Socknen hade d. å. en
ambulatorisk folkskola, hvars examinerade
lärare undervisade 103 gossar och 93
flickor, medan 27 gossar och 26 flickor
hade undervisning i hemmet. Socknen
utgör, tillika med Trankil, Torrskog och
Vårvik, af hvilka de bägge sistnämda
ligga på Dal, ett konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen itiom Nordmarks
kontrakt af Carlstads stift; hela pastoratet
beboddes 1 856 af 5,987 invånare.
Kyrkan är gammal, sedan katholska tiden,
och berättas det, att. dörren till henne
skall hafva blifvit tagen från Buresås
slott (se detta). Vid en rifning i
kyrkan 1736 hittade man der ett radband
med vidhängande pergamentsremsa, på
hvilken, enligt uppgift af Fernow,
följande sannolikt rådbråkade Latinska bön
stod att läsa:
Empe, lempe, Zelen, thelen,
Danneman kommen är,
Bock stor, Håcksmar i Willebrå
Krigsråck. Ekebohl och Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
