Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän - Bohult - Bokara, eller Bockara - Bokenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år 866 med konung Gandalf, som
stupade för Harald Hårfagers svärd.
Landet tillföll imellertid icke konung
Harald, utan gaf sig under den mägtiga
Sveakonungen Erik Wäderhatt och blef
sålunda ett trätofrö mellan Sverige och
Norge, tilldess Harald ändtligen år 971
underlade sig bela Bohuslän, Wärmland
och Dal. År 995 blef allt folket i
Bohuslän christnadt genom Olof
Trvgg-wason, hvilken likaledes omvände hela
det öfriga Norge, ofta med grymhet,
och i Bohuslän var christendomen så
föga rotad, att Olof den Helige måste
på nytt der predika den nya läran.
Efter Olof Tryggwasons fall i slaget vid
Swoldern år 1000 tillföll vid delningen
af hans länder Bohuslän för andra
gången Sverige, hvars konung, Olof
Skötkonung, gaf det som län åt sin måg
Sven Jarl. Men det dröjde icke länge,
inan Olof den Helige lade hela
Bohuslän åter under sig (1019, 10 20), och
sedan dess förblef landet införlifvadt
med Norge. Det stolta Kongahell var
Norges förnämsta stad, och fastän de
hedniska Wenderna under Bettibur år
1135 förstörde staden, repade den sig
ändock och fortfor länge att vara en
bland Norges yppersta städer. I alla
de oroligheter, som hemsökte Norge
under de sedan följande långvariga
partistriderna, deltog Bohuslän samt var till
och med den oroligaste landsändan i
St. Olofs rike. Birkebener och Bagler,
Slitungar och Ribbungar hade här en
skådeplats för sina strider, tilldess
Hakon Hakonsson, konung Sverres sonson,
ändtligen återställde ordningen i landet.
Det var konung Hakon Hakonsson,
säkerligen Norges största konung, som
grundlade Marstrand, som uppförde
slottet Niklaborg på Bagnhildsholmen,
hvilket sedermera blef upphofvet till
anläggandet af Bohus slott, och som i
Dragsmarksdalen uppförde den
praktfulla Mariækyrkan, hvars ruiner ännu
tala om herr Axel Thordsons och Skön
Walborgs kärlek och olyckor.
Bohus-länduingarne lefde sedan i lugn,
förenade raed Norge, tilldess dettas
drottning Margaretha, som på Bohus slott
år 1388 af de Svenska herrarne fick
första löftet om Sveriges krona,
förena-da alla Nordens tre riken. Under
Unionstiden stod Bohuslän, tillika med det
öfriga Norge, en kort tid under en
Svensk konung, Carl VIII Knutsson
(1449 —1 450), och under det derpå
följande kriget mellan Carl och Christian
af Oldenburg tumlade Thord Bonde
tappert om i Bohuslän, der han
slutligen förrädiskt mördades 145 5 eller
1450. Gustaf Wasa, som upphäfde
Unionen, lade 1523 Bohuslän åter
under Sverige, men afträdde det 1532
mot ersättning af 1,200 Rhenska
gyllen till Danmark, och raed detta rike
förblef provinsen sedan införlifvad till
år 1658, då Bohuslän genom freden i
Roeskilde för alltid blef Sveriges
tillhörighet. De krigshändelser och öfriga
tilldragelser, som sedermera inträffat i
Bohuslän, tillhöra Sveriges allmänna
historia.
Bohult. Gästgifvaregård i
Jönköpings län; skjutsar till:
| Moboda | 2/3 mil. |
| Långstorp | 13/4 » |
| Haddetorp, n. v. | 1 3/8 mil. |
| Staby, söderut | 1 1/2 » |
| Århult, österut | 1V2 » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
