Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borganäs - Borgarberget - Borga slott - Borgbacken - Borgberg - Borgberg, eller Friberg - Borgby skans - Borgeberget - Borgeby, eller Borreby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter stenmurar i elfven, der en
brobyggnad fordom varit. Har i
grannskapet liar äfven varit en skans,
belägen söderut från Gråda och äfven på
trenne sidor kringfluten af elfven;
genom åsen var en graf ’gjord, och här
fanns äfven en stenbro.
Borgarberget. Berg i Björkviks
socken af Nyköpings län, vid södra
stranden af sjön Björken, är tämligen högt
och omgifvet med en stenmur, af
hvilken mail ännu ser lemningar, likasom
af en portöppning åt sjösidan. Det
berättas, att Nyköpings borgare här
förskansat sig under Byssarnes
härjningar 1719; men det på berget
befintliga fästet härleder sig sannolikt
från ännu äldre tider.
Borga slott. Se Wisingsö.
Borgbacken. En slät plan på en
höjd nordost från Tönnersjö kyrka i
Tönnersjö härad af Halmstads län, har,
enligt traditionen, fordom haft ett slott
eller borg. Man bar i sednare tider
derstädes funnit en nyckelknippa, med
stora, förrostade nycklar, samt
portringar, allt af jern. Ett litet
förbiflytande strömdrag liar likaledes blifvit
uppkalladt efter Borgbacken och heter
Borg-ån.
Borgberg. Berg på gränsskilnaden
mellan Herrestads, Träslöfs och
Span-narps socknar i Halland, der man
fordom skall hafva funnit tydliga
lemningar efter vallar och murar. Bexell
tillägger, att traditionen vill veta, »det
stundom en liteu spökpicknick låter sig
förnimma på Borgberg», och att de der
dansande i trakten äro kända under
namn af Borgbergs Jungfrur.
Borgberg, eller Friberg. Ett
ansenligt och på alla sidor brant berg,
beläget i Tjärstad socken och Kinds
härad af Linköpings län, ej långt från
Hallstads säteri, vid ändan af sjön
Jernlunden. På detta berg har i urgamla
tider varit en borg, efter hvilken
lemningar ännu synas.
Borgby skans, i Säby socken och
Snäfringe härad af Westerås län, är
belägen i en skogsbacke på Borgby
egor, bredvid allmänna vägen mellan
Wresterås och Kolbäck. Den har
bestått af en ringmur, uppstaplad af
stora stenar, såsom ännu synes af
lemningarna. Det uppgifves, enligt
folksägnen, att denna skans blifvit anlagd
och begagnad i fältslaget vid Kolbäck
1252 mellan Birger Jarl och
Folkungarna, hvilket dock är föga trovärdigt.
Här i grannskapet finnas några
griftkullar, hvaraf en större nära skansen;
äfven ser man här några bautastenar.
Borgeberget. Berg på ön Tjörn i
Bohuslän, på Stordals egor i Stenkyrka
socken, uppgifves af folksägnen hafva
varit residens för en konung Alf, eller
Alfkung, sannolikt en konung af deu
i Bohuslän (Alfhem) herrskande Alfiska
ätten. Berget har på tre sidor så
lodräta väggar, att det är alldeles
oåtkomligt; på fjerde, eller östra, sidan
svnas lemningar efter stenmurar och
derinora tydliga märken efter en
murad vattencistern. Om konung Alf
berättas, att ban lefde i ständig fejd med
Skottarne. En gång landstego dessa
med ansenlig styrka vid Hummersund
och trängde upp till kon. Alfs borg,
hvilken de ämnade taga med
stormande hand. Men Alf försvarade sitt
fäste och dref dem tillbaka samt
tillfogade dem ett stort nederlag, först strax
vester om borgen och sedan vid Hoga.
På bägge dessa ställen finnas stora
samlingar af grafkullar, i hvilka man
träffat jerubråte samt brända ben,
hvilka förmodas hafva tillhört de slagna
Skottarne. Antalet grafkullar på Hoga
uppgår till 80, de flesta likväl
förstörda. I den största, kallad Kongshögcn,
säges Skottames auförare vara jordad.
Borgeby, eller Borreby. Socken i
Torna härad af Malmöhus län, har en
areal af 2,129 tunnland, af hvilka blott
4 äro sjöar och kärr. Socknen ligger
vid hafvet, 1 % mil v. n. v. från Lund.
Marken är jemn; jordmånen sand och
lermylla. Skog finnes icke.
Folkmängden, som 180 5 uppgick till 35 0, hade
1840 ökat sig till 44 5 och 1856 till
532 invånare. I socknens lästa skola
undervisades af en examinerad lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
