Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgeby, eller Borreby - Borgehall - Borgfors bruk - Borggård - Borggårds grufva - Borghamn - Borgholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1856) 55 gossar och 47 flickor, i
söndagsskolan 22 gossar och 17 flickor.
— Tillika med annexet Lyddeköpinge
i Harjagers härad, -utgör Borgeby ett
patronelt pastorat af 2:dra klassen i
Torna kontrakt af Lunds stift. Hela
pastoratet bestod 185 6 af 34
förmedlade mantal och hade 1,368 invånare.
Patronatsrätten tillhör omvexlande
egarne af Borreby och Lyddeborg. —
Bor-reby gods är det största i socknen. —
Adress: Lund. (Se vidare Borreby.)
Borgehall. Berg i Lerdala socken
och Wadsbo härad af Mariestads län.
Det är högt och ligger på Klyftamon
bredvid Bjursjön. Här har en konung
Birger eller Börje fordom haft sin borg,
efter hvilken lemningar ännu finnas.
Borgfors bruk. Se Baggå.
Borggård. Gods och jernbruk i
Linköpings höfdingdöme, Finspånga läns
härad samt Hellestad socken, nära
Stortrons utlopp, är en gammal gård, som
sannolikt omkring 1550 genom byte
kommit ifrån kronan och 1683 kallas
gammalt säteri, tillhörigt kapten Erik
Rosenstråle, som utvidgade godset. Ar
1725 egdes detta af ryttmästaren E.
Rosenstråle och innehades ända till år
1783 af denna slägt, hvarefter godset
öfvergick till slägterna Lindsfelt och
De la Wall, derpå till O. Burenstam,
hvars son, general F. Burenstam, sålde
det till P. Jansson, egare 185 0.
Gården tillhör nu hans arfvingar. Bruket
är gammalt, ombyggdes 1651,
privilegierades 1 66 5 och 16 90, tillhörde Erik
Rosenstråle 1 683 och sedan säteriets
öfriga egare. — Borggårds gods består
af ’/2 mantal frälse-säteri Borggård, i
sambruk med Emmetorp ’/2 och Sätra
% mantal frälse samt uuderlydande 2
mant. frälse och V4 skatte, tillika med
1 y2 mantal i Stjernarps socken.
Bruket hade 1 856 3 fria härdar samt 48
sktt 15 Itb frälsesmide. Dertill höra
, qvarnar, såg, tegelbruk in. m.
Borggårds grufva. Anledningar till
blyglans och silfver, i Hökhufvud
socken och Frösåkers härad af Stockholms
län, lära hafva varit bearbetade för
kronans räkning under Gustaf I:s tid
och 16 04. Grufvan är nu nedlagd.
Borghamn, beläget i Dals härad och
Roxlösa socken af Linköpings län, vid
foten af Omberget, är ett bekant
kalkstensbrott med dertill hörande hamn,
tidtals mycket besökt af fartyg, som
der hemta sten till Carlstens fästning,
af hvilken stenbrottet för närvarande
disponeras, Nationalmusei-byggnaden i
Stockholm, m. fi. byggnader. För
brytandet och sågandet af stenen till
Nationalmuseum finnas här åtskilliga
sinnrika inrättningar. Borghamns
kalkstensbrott, som i fordna dagar gifvit
kalksten till Alvastra kloster, Wadstena
kloster, Wadstena slott m. m., sedan
till Göta kanal o. s. v., nämnes 1687
såsom »Ahnsbergs stenbrott på
Vester-lösa egor och kalkugn, der årligen
brännas 80 tunnor kalk.»
Borgholm. Olands enda stad, hvars
anläggande vid Borgehamn, der fordom
en köping varit, beviljades af Carl XIII,
»till lättnad för landets iure rörelse och
för att bereda allmogen tillfälle att alla
årstider ega tillgång till de
nödvändigaste handelsvaror». Det Kongl,
funda-tionsbrefvet för staden är dateradt den
28 Augusti 1816, och ett reglemente
för densamma utfärdades den 29 Okt.
1817. Staden har långsamt gått
framåt och hade 185 5 icke mer än 626
invånare samt utgjorde icke ens egen
församling, utan var och är ännu annex
till Köpings socken. Staden är indelad
till 100 tomter om 3,000 qvadratalnar,
af hvilka 89 voro upptagna 1855, men
endast 56 bebyggda. Eu s. k.
apolo-gistskola och en folkskola finnas i
staden. Denna hade år 1855 tre små
fabriker, nämligen en cichorie-, en
färgeri- och en urfabrik; 8 handlande, 20
handtverkare af man- och 3 af
qvinkö-net bodde 1856 i staden, som samma
år med inrikes sjöfart sysselsatte 3
fartyg om 21 läster och i utrikes sjöfart
använde 4 fartyg om 142 läster.
Staden lefver hufvudsakligen af
minuthandel och skeppning af spannmål (30 —
40,000 tunnor om året) samt slipad
och huggen kalksten, till ett värde af
omkring 7,000 rdr bko årligen. Ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
