Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholms slott - Borgholms kungsladugård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borggård, af 90 alnars längd och bredd,
omslutes af fyra flyglar med tre
våningar, nämligen den norra, vestra och
östra af lika höjd raed de fyra runda
hörntornens murar, samt den södra,
den yngsta, som aldrig haun
fullbordas, hvilken åt borggården har blott
2:ne våningar; men å mera än hälften
af dess yttre sida äro murarna
uppdragna till lika höjd med de öfriga
flvglarnas. Östra flygeln är i synnerhet
häri ig. Öfversta våningen har 9 höga
fönsterlufter, af lika storlek med
slottets öfriga fönster; den mellersta åter
har 3 fönster på hvar sida om 3:ne
höghvälfda öppningar, som bilda en mindre
arkad; nedersta våningen utgör den
vackraste arkad af 7 högt hvälfda
öppningar särat å ömse sidor derom ett
fönster vid flygelslutningarna. Nära vid
norra flygelns yttre sida ligga det
gamla och mindre slottets ruiner, jemte så
mycket af dessa, som vid det nya och
stora slottets uppbyggande fingo qvarstå.
Inom det nya finnas tvänne brunnar,
som under hela året innehålla
tillräckligt vatten. Den ena af dem, den
djupaste, belägen i nordvestra tornet,
kallas Jungfrubrunnen.[1] Tvänne stora
källrar under detta slotts nedersta
våning i vester äro ännu i tämligen godt
skick. De närmast slottet gående
bastionerna hafva lika höjd med nedra
kanten af fönstren i slottets andra
våning. Torn- och flygelmurarna äro 36
alnar höga. Vid öfra kanten, eller
takfoten, var muren rundt omkring slutad
raed en krans af väl huggna liststenar;
men dessa hafva till en del blifvit
nedkastade, likasom andra delar af den
härliga byggnaden nedbrutna af
besökande Ölands allmoge, bland hvilken
det synes vara en antagen sed, eller
likasom ett inrotadt skrock, att anse
sig ej kunna lyckligt lemna det besökta
stället, utan att der hafva nedbrutit
eller nedkastat någon sten. Slottet är
lemnadt utan ali närmare eftersyn och
står sålunda fritt till sköflings, så väl
för skadebegäret som för egennyttan;
men det blefve ock svårt att skydda
detsamma från en rå och obändig
allmoges okynne.» Nu mer är ruinen
dock fridlyst. — På bottnen af
nordvestra tornet finnes ett vackert rum
under tegelhvalf, som utgjort köket,
och derifrån kommer man genom en
dörr in uti gamla slottsbyggnaden. —
Vestra flygeln, om 3 våningar, har i
den andra 10 fönster, af hvilka de 4
mellersta äro mycket större an de
öfriga. Man berättar, att här voro kon.
Carl X:s egna rum och i de öfriga
dervid liggande bodde hofstaten.
Under medeltiden utgjorde
Borgholm med några gårdar, bland hvilka
nämnas Slät och Bragelunda, en
särskild socken under namn af Borgh,
hvilket inhemtas dels af
sockneförteckningen i hertiginnan Ingeborgs »Statuta
de reditibus Clcri in Oelandia, Anno
1 346», dels af biskop Brasks
handskrifna förteckning på Ölands socknar. Af
denna finner man äfven, att Borghs
socken varit regal. Att den likväl
varit ganska inskränkt och egentligen
innefattat slottsbesättningen, kan man
sluta deraf, att gården Gettungstadh,
som legat strax söder om slottet,
blifvit räknad till Repplinge socken.
Denna gård återtogs af konung Gustaf 1
och förenades med kungsladugårdens
egor; den hade förut blifvit donerad
till Systra-klostret i Kalmar och
troligtvis blifvit vid reformationen
indragen till kronan. Under hertig Carl
Gustafs vistande på Borgholm, ären
1651 —1 6 54, åtföljde honom Arvidus
Audreæ llydelius såsom hofpredikant.
Derefter uppehölls gudstjensten af
kyrkoherden i Repplinge intill kyrkoherden
P. Ablqvists död 1772. Efter den
tiden har icke någon gudstjenst der
blifvit förrättad.
Borgholms kungsladugård, belägen i
samma socken som Borgholms slott,
som ofvan är nämdt, och l/2 mil v. n.
v. från kyrkan. När denna
kungsladugård först blef anlagd och bebyggd, är
okändt; det. är dock troligt, att det
skett före Wasa-regenternas tid, men
långt efter slottets anläggning. Dä
konung Gustaf 1 ur 1541 var på
Borgholm, bodde han icke på slottet, utan
på ladugården, hvaraf synes, att slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
