Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgås - Borgås - Borkhult - Borna socken - Bornaberget - Bornsjön - Bornö - Borrasjö - Borrby - Borreberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig vid bordet och ropade: »stick, som
jag sticker, och slå, som jag slår!»
samt började hugga omkring sig ät
bägge sidorna. De andra gjorde som
ban; så blef bergakungen dräpt ined
hela sitt följe, och sedan har Borgås
stått öde.» — Holmberg förklarar
sagan helt enkelt så, att på Borgås bott
eu höfding, hvars borg blifvit förstörd
genom förräderi och han sjelf dräpt
under en våldgästning.
Borgås. Lastageplats och faktori
för Strömsholms kanal vid Kolbäcks-ån
och det efter stället upunäinda sundet;
väg för Köpings stad, m. m.
Borkhult. Gods och jernverk i
Yx-nerums socken, Skärkinds härad och
Linköpings län, nära sjön Borken,
köptes, tillika med större delen af de
gårdar, som ännu lyda under godset,
såsom Gobo, By, Salfvedal, Hästnäs m.
fl., ifrån kronan 1629 af pfalzgrefve
Johan Casimir, tillhörde på 1680-talet
hertig Adolf Johan, men innehades
genom förpantning ännu 1700 af fru
Hedvig Mörner. Gårdarue tyckas
sedan hafva äter kommit under kronan;
men Borkhult och Gobo utbyttes 1721
af general-löjtnant Jak. Burensköld (†
1738), som 1725 grundlade Borkhults
jernverk och 1711 förändrade det
redan 1686 privilegierade smidet vid
Gobo. På 17 50-talet tillhörde godset
Burenskölds dotter, Maria Johanna (†
1774), enka efter generalmajor Cl. Ph.
von Schwerin; det har derefter tillhört
generalmajor C. Ph. von Schwerin (†
1828), hans brorson, löjtnant grefve C.
Ph. von Schwerin, och dennes arfvingar
samt innehades 1853 af hofmarskalken
grefve A. II. von Schwerin såsom
fideikommiss. Till jernverket hör en masugn,
som dock icke alltid är i gång.
Jernverket hade (1856) 4 ofria härdar ined
1,445 skfë privilegieradt smide mot 14
skft 9 l® hammarskatt, och 105 sk®
frälsesmide. Till godset böra qvarn
med 2 par stenar, 1 fin- och 2
grof-bladiga sågar, tegelbruk ni. ra.
Derunder lyda Gobo 1 mantal frälse,
Häst-näs ’/2, Odensgöl 1 mant. frälse ra. ra.,
och taxerades bela possessiouen 185 3
till 120,00 rdr bko.
Borna socken. Se Borgunda.
Bornaberget. Se Billingen.
Bornsjön. Sjö i Stockholms län,
Salems socken af Södertörn, som
genom Wellinge å har sitt utlopp i
Ekerö-fjärden.
Bornö. O i Gullmar-fjorden af
Stångenäs härad och Bohuslän, en hög, ur
fjorden uppstigande klippvägg, beklädd
med bok- och granskog. Pii ön linnes
en mineralkälla. På Bomöu liar, enligt
Holmberg, Boh. Beskr., II, 15, boken
sitt nordligaste växtställe i Sverige,
under 58° 23’ n. br., hvaremot detta träd
eljest i vårt land icke går högre än
till 57°.
Borrasjö. Sjö uti Wieslanda socken
af Allbo härad och Kronobergs län,
der, enligt uppgift af prosten Wiesel
1 7 57, man fick »raalar af 16 markers
till 1 punds vigt.» Samma förhållaude
lär fortfara ännu.
Borrby. Socken i Christianstads
län och Järestads härad, 1 mil s. v.
från Cimbrishamn, vid hafvet, har en
areal af 5,803 tunnland, hvaraf 7 5 äro
sjöar och kärr. Marken är jemn ined
några grusbackar i norra delen och
sandmoar ät södra sidan, invid hafvet.
Bådande jordmånen är ler- och
sandmylla, på eu del ställen svårbrukad
lera. Socknen, sora innehåller 363/1G
förmedlade mantal, beboddes år 1810
af 1,218, 1840 af 1,815 och 1856 af
1,9 57 invånare. Socknen hade
sistnämde år 3 fasta skolor med 3
examinerade och 1 oexaminerad lärare, sora
undervisade 129 gossar och 120
flickor, medan 1 gosse begagnade allmänt
läroverk och .6 gossar särat 27 flickor
undervisades i hemmet. — Borrby
utgör ensamt ott regalt pastorat af 2:dra
klassen i Albo och Järestads kontrakt
af Lunds stift. — Adress:
Cimbrishamn.
Borreberget. Berg i Walla socken
al Tjörns härad och Bohuslän, beläget
på gärden Åkers egor, har en lemuing
efter ett vikingafäste, bestående af nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
