- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
308

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahehus - Brakelund - Brakjauer - Bramre Kistor - Bramsön - Brandalssund - Brandsnäs - Brandstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då det sköts från detta slott, skalle
skjutningen besvaras från Brahehus och
Yestanå af de öfverst på de
dervaran-de klipporna uppställda kanonerna, det
grefliga herrskapet till honnör. Af
lemningarna efter Brahehus slott är nu
föga qvar. För omkring tväune
årtionden tillbaka funnos af hörntornen och
sträckmurarna ännu några fots höga
grundvalar i behåll; uti
hufvudbyggnaden, hvars grofva omgifningsmurar
ännu till tre våningars höjd qvarstå,
voro stora källarhvalf, i hvilka man
kunde ingå, och å inre väggarna
syntes på anputsen lemningar efter
målningar. På vägen, som går under den
bergsträcka, hvarpå Brahehus ligger,
synas äfven lemningar efter den väg,
hvilken med en sträckning af nära en
fjerdedels mil öfver bergshällen ledde
till slottet. Det berättas, att grefvens
underhafvaude, vid hans besök på
Brahehus, burit honom uppföre denna väg
i portschäs; men af den benämning,
Guffar på Gudsbacka, som påstås hafva
blifvit grefven gifven af hans bönder,
finnes nu mer icke något minne qvar.

Brakelund. En stor sandhed i
Säfvareds socken och Kinnefjerdings härad
af Mariestads län, hvilken fordom varit
skogbevuxen. Här träffas många
grift-högar och stensättningar. Af de
förstnämda finnas på ett ställe .21 stycken
smärre, i hvilka man vid gräfningar
träffat större stenar, lagda i en cirkel,
inom hvilken funnits aska och ben.
Här äro äfven 15 runda stensättningar
med olika antal resta stenar i hvarje.
Man förmodar, att här i fordna tider
stått ett fältslag. Sägnen är äfven, att
här varit stad.

Brakjauer. Fjällsjö, hörande till
Umeå-elfvens system. Sjön har sitt
tillopp från Umeå-vattnet och afbördar
sig i Ava-vattnet, i hvilket Are-ån
flyter in.

Bramre Kistor, eller Bramre-Karis
Kista
, är namnet på tvänne mellan
Holm och Gunnarsnäs socknar på Dal
i skogen befintliga hällkistor. Folket
berättar, att jättar här blifvit begrafna,
äfvensom att ett skogsrå, Bramre-Kari,
här haft sitt tillhåll. En hustru, som
var hafvande, gick en gång förbi detta
ställe. Skogsrået kom då fram till
henne, och hustrun tyckte det vara
hennes grannqvinua. De följdes åt ett
stycke, och rået bad henne, att få »det
hon hade under sin barm». Hustrun
blef förskräckt, skyndade hem,
sjuknade och dog samma natt.

Bramsön. En större bebyggd ö i
hafvet utanför Hedesunda socken i
Gestrikland. Ön säges hafva blifvit af
drottning Christina skänkt till Harfs
by i samma socken.

Brandalssund. Gård i Ytter-Järna
socken och Öknebo härad af
Stockholms län, äfven kallad Ahlby och
belägen vid en vik af Järna-fjärden, har
sedan 1686 tillhört ätten Lovisin; år
1628 innehades gården af en fru Horn,
född Lejonhufvud. Godset består af 5
mantal frälse-säteri med tegelbruk samt
underlydande 1/2 mant. frälse-säteri
ladugård och 2 1/2 mant. frälse.

Brandsnäs. Gods på Torpön, i
Torpa socken af Ydre härad i Linköpings
län, består af 1 mantal frälse-säteri,
med l/2 mantal frälse Björkvik.
Gården donerades 1642 till Otto
Schul-man och innehades sedan af hans son
och dennes enka, Görvel Gyllenstjerna,
hvars säteri Brandsnäs kallas 1683.
Gården tillhörde sedan O. H.
Schul-man, gift med Christina Appelgren,
köptes derpå af friherre Ax. Lindhjelm
och innehades 1750 af haus enka,
De-bora Grönhagen. Egare 1786 var
major Grönhagen, hvars kreditorer
innehade godset 1825; det tillhörde 1850
och 1852 Grönhagenska slägten. —•
Den i sjön Sommen belägna Torpa ön
är 1 mil lång och 1/i mil bred samt
bebyggd med 85/g hemman. Widegren
yttrar i sin Beskrifning öfver
Östergötland den förmodan, att denna ö varit
förr bebodd än den öfriga trakten.

Brandstad. Socken i Färs härad af
Malmöhus län, 3 1/2 mil n. ifrån Ystad,
bar en areal af 4,050 tunnland, af
hvilka endast 8 äro sjöar och kärr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free