Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandstad - Brandstorp - Branäs Ö, nu Djurö - Brastad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Socknen, hvars hemmantal är 109/,6
mantal, har i det hela mager åker, god
höfångst, någorlunda skog och torfjord;
den beboddes 1805 af 689, 1840 af
786 och 1856 af 944 personer. Uti
församlingens skola, som hade 1
examinerad och 1 oexaminerad lärare,
undervisades sistnämda år 76 gossar och
47 flickor, medan 3 gossar
undervisades i allmän läro-anstalt, 12 flickor
hade enskild uudervisning och 4 gossar
samt 12 flickor undervisades i hemmet.
— Socknen utgör tillika med annexet
Asum ett regalt pastorat af 3:dje
klassen i Färs kontrakt af Lunds stift.
Hela pastoratet, som består af 25
oförmedlade och 97/12 förmedlade mantal,
hade 1856 tillsammans 1,882 invånare.
— Någon större egendom finnes icke
inom socknen. — Adress: Hörby.
Brandstorp. Socken i Wartofta
härad af Mariestads län, utgör i areal
11,710 tunnland, hvaraf 560 äro sjöar
och kärr. Jordmånen består på de
flesta ställena af sand, någon gång af
lermylla och på några få ställen af
svartmylla. Näringen är
hufvudsakligast åkerbruk; men trädgårdar, som
ofta finnas vid bondgårdarna och här
och der äro ganska förmånliga, gifva
äfven någou afkastning. Folkmängden
var 1840 750 och 1856 S12 invånare.
Socknen har fast skola med 1
examinerad lärare. Ar 185 6 besöktes skolan
af 38 gossar och 41 flickor, medan 24
gossar och 18 flickor undervisades i
hemmet. — Brandstorp är annex till
Daretorps konsistoriela pastorat,
tillhörande Kåkinds kontrakt af Skara stift.
Då den så kallade Engelska svetten
härjade i Sverige år 1529, hörde hela
denna trakt utmed Wettern till Foglås
socken, och då fanns en kyrka på
Hel-deholms egor här i socknen, hvilken gård
tillhörde slägten Stenbock; men sedan
orten blef grefskap för Brahe-ätten, lät
riksdrotset grefve Per Brahe den Yngre
flytta kyrkan till hemmanet
Brandstorps egor år 1626 och lade den till
Daretorps pastorat, der han utöfvade
jus patronatus. Kyrkan, som ligger
274 mil sydvest från Hjo på andra
sidan om Hökensås, ej långt fråu
Wettern, är byggd af trä. — Betydligare
egendomar i socknen äro
Skämnings-fors och Heldeholm. — Adress: Sköfde.
Branäs Ö, nu Djurö, uti Lösings
härad och Dagsbergs socken af
Linköpings län, skänktes i konung
Christo-phers tid af dåvarande innehafvaren af
Bråborg eller Branäs, Erik Axelsson
Tott, till Wadstena kloster och var
sedan djurgård under Bråborg. I
drottning Gunnels (Johan IILs andra gemål)
tid underhöllos här 12 hjortar och 230
rådjur; men vid Byssarnes
mordbrän-nartåg 1719 utrotades alla djuren. På
ön qvarstår likväl ännu en ek, uti
hvilken i Carl IX:s tid ett hjorthorn fästes
till klädhängare under jagterna. Eken
(som qvarstod åtminstone år 1828)
håller 10 alnars omkrets vid roten, och
hornet synes genom ett litet hål,
betäckt med jerngaller, men hvilket vid
nyssnämda tid troddes skola snart bli
igenvuxet. Sista djurgårdsvaktaren
valen Polack, Kusinski, som ännu 1720
bodde i Djurgårdstorpet. — Geuom
Kammarkollegii bref af den 4 Maj
1722 blef ön mot arrende upplåten till
hästbete åt landshöfdingen i Linköping,
men kom 1738 under disposition af
borgmästaren 01. Ekermann i
Norrköping, som der skulle inrätta ett
schä-feri. Ar 1759 köptes lägenheten till
skatte, och år 1771 fick egaren
tillstånd att der anlägga ett Holländeri.
Bland sednare egare märkas två herrar
Stjernemau, far och son, ryttmästaren
baron F. W. R. Fock 1850 och
löjtnant Conr. Ribbing 1853. — Ön är
nu så odlad, att den i förmåner anses
motsvara tvänne hemman.
Brastad, fordom Bragasætr. Socken
i Stångenäs härad af Göteborgs och
Bohuslän, har en areal af 7,984 tunnl., af
hvilka 50 äro sjöar och kärr. Socknen
utgöres af en stor bergplatå, som med
branta väggar bryter sig mot
Brofjorden. Trakten är naken och ful, och
ögat besväras här och der af skarpa
rnoar, hvilka icke kunna odlas. Eu
större högslätt öppnar sig omkring
Brastads kyrka, men är icke synnerligt
bördig. Skog saknas alldeles.
Hufvud-näriugarne äro åkerbruk och
boskapsskötsel. År 1825 innehöll socknen 57 3/4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
