Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bredsjö och Askarbäck - Bredsjö - Bredsätra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Gustaf Lagerbring, som eger den
äunu.
Bredsjö gods har en areal af
mellan 3- och 4,000 tunnland, till det
mesta skog och mossar, af hvilka
sednare större delen är odlingsbar; det
består af följande hemman: Bredsjö,
frälse-säteri, 1 mantal, jemte Lindstad,
frälse-säteri, 1 mantal, samt
frälse-hem-manen Harsbo ’/2 mantal, Dalkarlsbo
och Gynthersbäck */8 mantal, under
eget bruk; vidare utarrenderade
åtskilliga hemman, tillsammans 55/8 mantal,
hvaraf 2 äro frälse-säteri och de öfriga
35/s frälse; dessutom 10 torp.
Utsädet å den under eget bruk varande
jorden är omkring 6 0 tunnor, utom
odlingar, och jorden består af dels lera,
dels svartmylla på lergrund och dels
sandjord. På egorna finnas, utom
förut nämda Bredsjön, som är den
största, tvänne mindre sjöar, som innehålla
vanliga fiskarter, och skogarna ega god
tillgång på matnyttigt villebråd.
Skogen, som är ganska vidsträckt, kommer
att indelas till trakthuggning, hvartill
början redan är gjord. Vid gården
finnas qvarn och såg samt ett nyanlagdt
tegelbruk. Porslinsbruk har drifvits
vid Bredsjö till år 1822, då
egendomen af enke-friherrinnan Silfverhjelm
försåldes till general-löjtnanten friherre
Lagerbring.
Gårdens belägenhet är, för att ligga
uti denna i allmänhet mindre af
naturen begåfvade del af Uppland och långt
från Mälare-stränderiia, ovanligt vacker,
enär trakten öfverallt omvexlar med
löf- och barrskog samt små sjöar och
derifrån gående vattendrag. Sjelfva
mangårdsbyggningen, af sten, som
ligger pä en hojd vid sjöstranden, är
omgifven af trädgården och andra
planteringar, har vacker och fri utsigt öfver
sjön och dess närmaste omgifningar
samt landsvägen. Iuan det nuvarande
stenhuset för omkring hundrade år
sedan uppfördes, enligt berättelse af
kam-mar-revisionsrådet Wahlstjerna, var här
ett hus af trä hufvudbygguing; det
finnes ännu qvar och är lörsedt med
följande inskrift: »Johan Günther till
Almö och Bredsjö 1480»; kanske
årtalet för byggningens uppförande af
nämda egare, hvilken sålunda skulle hafva
innehaft godset före slägten Bölja. —
Jus patronatus i ^Järlåsa socken har
åtföljt innehafvandet af Bredsjö
sätesgård alltsedan år 1 694, då dåvarande
egaren, öfversten frih. Henning Kruus,
erhöll denna rättighet, af orsak, att
han och förra egaren, presidenten frih.
Gustaf Bosenhane, på egen bekostnad,
med undantag af 100 daler silvermynt,
som drottning Christina till sådant
ändamål förärat, och 200 daler
silfvermynt, som genom kollekter och
stamböcker insamlades, låtit uppbygga,
inviga och med nödiga ornamenter förse
kyrkan.
Bredsjö. Bruksegendom i Hjulsjö
socken af Örebro län, består af
närmare 5 hemman, af hvilka 7/8 hemman
ligga i Hellefors socken. Bruket och
masugnen anlades 1676, på bägge
sidorna af den å, som förenar de bägge
små Bred-sjöarna, af kamreraren H. J.
Hildebrand; 1761 var bergsrådet
Detlof Heijkensköld egare af Bredsjö,
hvilken gård sedan alltjemt varit i
Heij-kensköldska slägtens ego.
Tackjerns-tillverkniL jen, som sker af malm från
egna grufvor, belägna på godsets
område, uppgår årligen till vid pass 2,000
sk® och har på 30 år ökat sig med
dubbla beloppet; smidet var från
brukets anläggning ända till 1831 800
sk®; sedermera har tillverkningen ökats,
och vid brukets 2 fria härdar utsmidas
årligen omkring 1,600 sk®.
Bredsätra, Socken i Eunstens
härad och Ölands Norra Mots fögderi af
Kalmar län, har en areal af 5,439
tunnland, af hvilka endast 10 äro sjöar
och kärr. Östersjön begränsar socknen
i öster. Marken är i allmänhet jemn.
Bådande jordmånen är myllblandad
sandjord; äfven finnes svartmylla på
sandbotten. Skogen är otillräcklig
öfverallt, och bygguadsvirke samt
vedbrand hemtas frän Smålands-sidan eller
från Böda skog. Hufvudnäringarne äro
åkerbruk och boskapsskötsel; binäring
fiske i hafvet. År 1820 innehöll
socknen 45 1/8 oförmedlade och
23förmedlade mantal; nu lika mycket.
Folkmängden var år 1810 617, 1840 830
och 1856 957 personer. Socknen bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
