Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bredsätra - Brefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ambulatorisk skola med 1 examinerad
lärare. Ar 1S5 6 besöktes skolan af 71
gossar och 58 flickor; 10 gossar och
14 flickor undervisades i enskilda
undervisnings-anstalter. — Bredsätra är
annex till Gärdslösa regala pastorat af
l:sta klassen, tillhörande Olands
medelkontrakt af Kalmar stift. Kyrkan,
belägen 4’/2 mil u. o. från Kalmar och
I3/* mil o. s. o. från Borgholm, är
byggd af sten och har tvänne torn,
äfven af sten, ett i öster och ett i vester.
Östra tornet har, i likhet med andra
kyrktorn i orten, varit inrättadt till
ett hus för ett convivium, kalladt
Con-viviam Sande Catherine. Detta gille
har den 17 Januari 1413 anslagit en
viss årlig summa till
Franciskaner-klo-stret i Wisby, hvilket i klostrets
diarium är antecknadt. Kyrkan, som är
målad invändigt, är 38 % alnar lång
och 11% alnar bred. På södra sidan
finnes ett vapenhus och på den norra
sakristia. Inga minnesmärken finnas i
kyrkan; men så mycket flera i socknen.
Imellan Bredsätra by och kyrkan
finnas ruiner efter en förskansning, hvars
murar nästan bildat en liksidig
triangel. Murarnas höjd öfver jordytan
utgör 2 alnar. Strax norr om kyrkan
äro flera spridda grifthögar utan
fotkedjor. — På prestestommens egor
hittades, för längre tid tillbaka, i en
åkerren, under eu stenflisa, 11 st.
guldmynt, präglade under kejsarne i
Konstantinopel Theodosius, Valentinianus,
Leo och Anthemius. Äfven hittades
här 2:ne guldringar och 2:ne
silfver-ringar. Vid ett annat tillfälle blef en
slät mindre metall-uma funnen här i
jorden. — Norr om Mellösa by finnes
en stor mängd spridda, pelarformiga
bautahällar, utan synnerlig ordning. De
synas utgöra så kallade kärapestoder
eller minnen från fältslag. Vid
Ormöga vägskäl äro äfven spridda
stensättningar, bland hvilka finues en grafhög
med fotkedja och till ättehäll en stor
klotrund sten. — Strax norr om Öfra
Sandby by finnes en ättehög med bälte
och krona, men utan ätthäll. Söder
om samma by i en åker finnes ett kors
af sten upprest. Det är 3 ’/2 alnar
högt ofvan jord och l3/4 alnar bredt
öfver armarna. På ena sidan läses med
Longobardisk munkstil namnet Sune.
Sägnen omtalar, att en prest här
omkommit under snöyra. —
Fornlemnin-garna vid Bo gård och vid Kläppmge
by omnämnas vid dessa ställens
beskrifningar. — Vid sjöstranden finnas ännu
ruiner efter det s. k. Capella Sykavarp,
uu kalladt Långöre kapell, hvilket varit
helgadt åt den Heliga Birgitta, och
söder om kapellet står ett stenkors, ett
bland de skönaste af detta slag, som
Öland har att uppvisa. På utmarken
mellan Kläppinge, Långöre kapell och
Hagebröt synas en mängd tomtningar
efter hus, som man förmodar efter den
1 580 ödelagda köpingen Sikehamn. (Se
Sikehamn och Långöre kapell.) — Flera
gårdar i socknen nämnas i äldre
handlingar, såsom: Boo (Bo), Guteboda
(Gå-tebo), Medellösa (Mellösa), m. fi. Wreta
kloster egde ’/a hemman Kläppinge här
i socknen. — Adress: Borgholm.
Brefven. Jernbruk i Askers socken
af Örebro härad och län, beläget 3l/2
mil från Örebro, vid Brefvens å, består
af Lilla Brefvens masugn, Lilla och
Stora Brefvens stångjemsbruk samt
Bysta knipphammare. Masugnen är
privilegierad 17 33. Stångjernsverket
au-lades, i följd af Bergs-kollegii
privilegium, 1677 å frälsehemmanet Lilla
Brefvens egor och fick genom
Bergs-kollegii resolution 17 33 förhöjning från
450 till 700 sk® årligt
stångjernssmi-de vid 2 härdar med 4 ’/2 sk®
hara-marskatt, dock med vilkor att af egen
blåsning tillverka 25 0 sk® tackjern;
genom ett i samma ström vid
skatte-rusthéllet Stora Brefven anlagdt nytt
verk tillades 345 sk® årligt
stångjärnssmide vid 2 härdar med 3 sk®
hammarskatt, enligt Bergs-kollegii
resolutioner 1785 och 17 86, hvarförutan
sedermera, i följd af Kollegii resolution
1789, ytterligare till detta bruk
förflyttades från Meldersteins bruk i
Norrbottens län 300 sk®, så att brukets
årliga smide på köpetackjern vid år
1828 var 1,34 5 sk® utom
hammarskatten 10% sk®; genom
Bergs-kollegii resolutioner 1 77 5 och 1 789, hvilka
lemna rättighet att köpa 25 0 sk®
tackjern, har brukets fordna skyldighet
försvunnit att tillverka berörda qvantura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
