Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömmen mellan staden och Åsöna»,
samt af konung Christopher åren 1442
och 1 44 4 fri fägång på Asöna. I kon.
Gustaf 1:8 privilegier af år 1520 får
staden Asöna med södra qvarnarna, så
väl den, som legat under Clara kloster,
som den andra; äfven skulle både
Södermalm och Norrmalm blifva under
stadens regimente. Ifrån den tiden
kan Asöna anses vara en del af
hufvudstaden och satt under cless styrelse,
och blef ön då benämd Södermalm. I
efterföljande konungars privilegier
upprepas dock alltid, att staden doneras
med Södermalm, utom annat. Så
gifver konung Erik XIV år 1 563 staden
mulbete på Södermalm, nämligeu det,
som ligger mellan Stockholm och
Spe-taleu, äfvensom Hammarby; kon.
Johan III år 1570 detsamma jemte
dagsverken; kon. Sigismund år 1 594
Stadsgården på Södermalm, hvilken skulle
vara obebyggd, för att derstädes »bräda
och bygga skepp». Uti privilegierna
af år 16 36 lades ytterligare Norr- och
Södermalm med Asöna under staden,
och efter den tiden var Södermalm en
stadsdel, så att den icke vidare
särskildt nämnes.
Af detta korta utdrag ur stadens
privilegier iuhemtas visserligen
obetydliga upplysningar om Asönas tillstånd
i äldsta tider; men likväl finner man
med säkerhet, att staden då icke egde
full besittningsrätt af ön, utan af
konungarne endast upplåten betesmark på
densamma, och kanske detta blott till
mindre del. De öfriga slätare delarne
af ön måste derföre varit odlade och
bebyggda till hemman, helst då ön var
belägen i en så folkrik och så tidigt
odlad nejd som denna. Man känuer,
att norra malmen, som dock förr blef
byggd till stad än den södra, hade
hemman, inan Clara kloster byggdes på
1200-talet, såsom Wessby och
Lögebo-da; på Kungsholmen låg en by, kallad
Liderne; på den nuvarande Kgl.
Djurgården voro flera byar och gårdar,
såsom Underrör, Hussarne och Wreta;
men Södermalm, som var fullkomligt så
fruktbar som nyssnämda stadsdelar, vill
man göra hel och hållen till en
vildmark för »bysens fä», inan den
bebyggdes till stad. Således kan antagas, att
åtminstone en landtegendom funnits på
Åsöna uti äldre tider; men troligt är,
att det funnits flera sådana derstädes.
Platserna, på hvilka nuvarande
Zinkensdamm, Jakobsberg, Barnängen m. fl.
äro anlagda, synas vara särdeles
lämpliga och passaude för anläggning af
mangårdstomter, och utan tvifvel hafva
de äfven i äldre tider begagnats der-
till, ehuru deras fordna namn äro
förglömda; kanske dock att Barnängen är
det gamla namnet på eu landtgård
härstädes. Slutligen kan anmärkas, att
flera eldsvådor på 14 00-talet härjat på
Asöna, såsom år 1 45 4, då derstädes
afbrann så mycket, som den tidén var
bygdt, och 14 95 härjades åter en stor
del af byggnaderna på ön. Malmarna
blefvo äfven flera gånger afbrä^ la, då
man befarade en fiendes ankomst. Så
lät kon. Carl Knutsson afbränna både
norra och södra malmen år 1 4 57, inan
han flydde från riket, för att hindra
stadens belägring af ärkebiskop Jöns
Bengtsson, och d. 12 Maj 1502 tände
Stockholms invånare sjelfva eld på de
bebyggda malmarna, i anseende till
kon. Johans befarade aukomst. Detta
bevisar, att byggnader funnos på
Asöna, ehuru icke någon egentlig stad
der ännu var anlagd, så att dessa hus
lika väl kunnat tillhöra någon
landtegendom som staden. Äfven funnos
samtidigt trädgårdar på ön. I ett
donationsbref af år 14^85 gifvas tvänne
trädgårdstomter på Asöna till ett
pre-bendes instiftande. Huruvida några
andra delar af Brännkyrka socken blifvit
från densamma skilda, är okändt.
Socknen har flera minnen och
fornlemningar från fordua dagar, bland
hvilka följande må omnämnas. I
medlet af förlidet århundrade funnos vid
Bägersta i jorden flera Arabiska
silfvermynt, af hvilka ett i synnerhet var
väl bibehållet, om hvilket vidare
nämnes vid denna gårds beskrifning. Här
vid kyrkan försiggick den 22 Juli 1518
det märkliga fältslaget mellan
riksföreståndaren Sten Sture den Yngre och
konung Christian II; på Örby egor
finnas ännu flera lemningar efter då
uppförda befästningar, och under
belägringen af Stockholm år 1521 hade
Gustaf Wasa ett af sina läger vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
