Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byarum - Byarum - By-elfven - Byestad - Bygdeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Skog och blef Skogkloster i
Uppland, bildande der ännu ett af rikets
märkvärdigaste herresäten.» — Äfven
Brunius förlägger hit ett »systerkloster,
uppfördt af trä, så att inga lemningar
finnas deraf, och flyttadt till Skog.» —
Deremot betviflar Allvin, i »Östbo
Härads Beskrifning» på anförda goda
grunder klostret Byaruras belägenhet i
Småland. Åtminstone, säger han, fanns här
icke någon sådan anstalt, som man
vanligen betecknar med benämningen
kloster. «Var det åter, — säger Allvin,
— en byggnad, i hvilken ogifta mör,
naturligtvis fattiga, hade en
ålderstillflykt bredvid kyrkan, då hafva vi
ingenting att derom vidare erinra,
emedan det i sådant fall var hvarken mer
eller mindre än en välgörenhets-anstalt,
nära nog lik våra fattigstugor, bredvid
kyrkan.» — Se Börrum.
Byarum. Gästgifvaregård i
Jönköpings län; skjutsar till:
Barnarp (förbi Stigamo
gästgifvaregård i Tveta härad) 2 mil.
Skillingaryd......1 ’/4 »
Stigamo.......11/6 »
By-elfven. En af Wärmlands större
floder, som uppkommer ur flera
källgrenar, bland hvilka den största är
Wrångs-(Wrangs-) elfven, som kommer
från sjön Aklang i Norge, nära
Kongs-vinger, och faller ut i Flagan eller
Nysocks-sjön, hvilken genom Jösseforsen
afbördar sig i Glafsfjolen. Denna har
i olika delar olika namn, Elga-, Gläfs-,
Björnö- och Hare-fjordarna eller
Flugorna, upptager från vester åtskilliga
vattendrag, deribland sjöarna Lilla och
Stora Gla, och ligger blott 2 fot högre
än Wenern. Från Harefjorden
afbördar sig hela vattendraget genom
By-elfven i Wenern. Segellärten mellan
sjön och vattendraget går genom en
850 alnar lång kanal, Seffle kanal, som
blef färdig 1837 och har en sluss,
upp-nämd efter Olof Trätälja. Öfre delen
af By-elfvens vattendrag ligger så nära
till Glommen i Norge, att denna flod
årligen af sitt vatten meddelar åt
Wråugs-elfven, hvarigenom Flagan
äfven stiger och bildar den af allmogen
i dessa trakter s. k. Nordfloden, som
vauligtvis inträffar i början af Juni.
Byestad. Beläget i Korsberga
socken och Östra Härad af Jönköpings län,
består af 1 mantal säteri, med
ladugården Gunnatorp, 1 mant. säteri, och
frälsehemmanet Äpplaholm, 1 mjöl- och
1 sågqvarn. Den första kända egaren
är ryttmästaren Jon Andersson 1634.
Sedan gaf löjtnanten Per Ulfsax
troligen endast Äpplaholm 16 83 såsom l/i
mantal frälse i ödesmål åt
befallningsmannen Johan Larsson. Hela godset
kom sedan till slägteu Enhörning.
Enkefru Enhörnings arfvingar sålde det
1728 till ryttmästaren Adam
Stålhammar. Derefter tillföll det hans måg,
kapitenen Magnus Wilhelm Netherwood,
och efter hans död ärfdes det af hans
dotter, som var gift med
fältkamreraren Anders Cederblad, och hvilken
sedan som enka, med sina barn, egde
och bebodde gården 1828. Deras son,
löjtnanten F. W. Cederblad, egde 1845
densamma. — På Byestads egor är en
däld, kallad Dackeholmen, der konung
Gustaf Ls folk och Nils Dackes anhang
skola drabbat tillsamman.
Bygdeå. Socken i Vesterbottens läns
första fögderi, har, tillika med
Boberts-fors, en areal af 181,533 tunn]., hvaraf
15,000 äro sjöar och kärr. Flera
hafsvikar skjuta djupt in i socknens östra
område, af hvilka Bygdeå-, Bickleå-,
Sikå- och Gumboda-vikar äro de största.
Socknens största insjö är Bygdeå Träsk;
bland vattendragen märkas Dalkarls-,
Rickle-, Anäs- och Nyby-åar. I södra
delen af socknen är marken jemn, med
få berg; men i norra delen och mot
Löfånger backig och mer ojemn samt
bergaktig. Lerjord är mer sällsynt än
sand och myrjord, dock hafva några
aflägsnare byar äfven lera; men vid
hafsbandet och i nedra delen af
socknen är sand den rådande jordmånen.
Öfra delen af socknen har mycket skog;
men i den nedra börjar timmerfång att
saknas, ehuru tillgång på vedbrand
ingenstädes brister. Hufvudnäriugarne
äro åker-, ängs- och skogsbruk,
boskapsskötsel, fiske samt djurfångst;
kolning idkas äfvenledes. Socknen, jemte
Bobertsfors bruk, består af 39329/7fl8
oförmedlade och 378/7 förmedlade
mantal; i slutet af 1700-talet uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
