Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygdeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemmalltalet till 69 45/64 mantal, hvaraf
67 63/64 voro skatte och l 23/32 krono.
Folkmängden utgjorde år 1810 1,669,
1840 2,696 och 1856, med Robertsfors
bruk, 4,23 9 personer. Bygdeå socken
har fäst folkskola med 2 examinerade
lärare. Ar 1 856 besöktes skolan af 64
gossar och 62 flickor; 3 gossar
bivi-stade allmän läro-anstalt, och 316
gossar samt 338 flickor uudervisades i
hemmet. Häruti inbegripes äfven
Robertsfors med särskild skola, i hvilken
brukspredikauten är lärare. — Bygdeå,
modersocken, tillika med Robertsfors
bruksförsamling, utgöra tillsammans ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen
i Yesterbottens första kontrakt af
Hernösands stift. Kyrkan, belägen vid
stora vägen, 4% mil från Umeå, är
byggd af sten, 5 5 alnar lång och 21
aln. bred, utan torn, och anses vara en
bland de först byggda i orten, ehuru
icke så urgammal som några orimligt
påstått. Biskop Bilberg m. fl. anföra
årtalet 1169, som skall hafva stått på
kyrkgafveln, men torde snarare varit
146 9. På 17 50-talet blef kyrkan
betydligt reparerad och är uu en bland
de prydligare i Norrland. Hon har
vacker altartafla samt tvänne adliga
vapen, uppsatta efter öfverstlöjtnanten von
Walter; det ena är ganska illa gjordt,
det andra är gåfva af konung Carl XI,
som vid sina färder till Norrland 1694
ansåg det förra odugligt. I kyrkan
förvaras äfven åtskilliga fornlemningar från
katholska tidén, hvaribland rökelsekar
och helgonbilder; en af de sednare har
fordom stått i skogen bredvid vägen,
1 mil från kyrkan, der allmogen, som
haft lång kyrkväg, har, enligt sägnen,
haft sammankomster för att hålla
bö-uer. En annan bild föieställcr påfven
Alexander med kejsar Fredrik I
under fötterna. — Af fornlemningar och
minnen finnas inom sockuen flera slag.
En half mil norr om Ratan och ett
stenkast frän fasta landet är en hög
klippa på ett litet skär i Bygdeå fjärd,
om hvilken klippa, benämd Bygdeå sten,
flera berättelfer varit i orten. På denna
sten ser mau en figur, lik ett fartyg
med segel, hvilken Byssarne i fordna
tider ristat, då de landstigit för att
plundra, men blifvit drifna på flykten.
Esterna kallas gemenligen Ryssar af
allmogen, som icke vet af några andra
barbarer. En annan fornlemning, som
tyckes stå i sammanhang med den nyss
nämda, har funnits på en slätt, kallad
Kasamyran, belägen ’/8 mil från
Gumboda holme, der lemningar af
spikklubbor, spjut, svärd och andra vapen
blifvit funna i flera högar eller kasar,
af hvilka platsen fått sitt namn.
Enligt folksagan, har här fordom stått en
drabbning med Ryssar (Ester;. Sedan
jeruvapnen efter hand blifvit uppsökta
och borttagna, hafva högarne
försvunnit. På skogarna förekomma flera
stenkummel. Vid byn Brednorct finnes en
flat stenhäll, på hvilken synas 30 fjät
såsom efter menniskor, icke lika djupa,
men med lika skilnad imellan
hvarandra, och anledning är, att härstädes
finnas flera hällristningar. I gamla
handlingar omtalas många fynd af guld
och silfver samt andra metaller, som
blifvit funna härstädes. — Socknen har
flera gånger hedrats med kungliga
besök. Är 1602 besöktes den af konung
Carl IX, som då hade med sig Gustaf
Adolf som prins; sedermera har denne
som konung flera gånger varit i orten
vid sina resor norra vägen till Finnland,
såsom åren 16 18, 16 20 och 1626.
Kou. Carl XI har spisat middag här i
prestgården deu 11 och 23 Juni 1694
på fram- och återresan från Torneå.
Åtskilliga små tilldragelser berättas
ännu om dessa besök. Bland annat
omtalas, att konungen, som ankom till
prestgården under namn af Kgl. M:ts
qvartermästarc, vid middagsmåltiden
derstädes blifvit ombedd af pastorskan
Burman att fälla sitt omdöme öfver de
rätter hon tillred t och framburit för
honom. Då konungen påstått, att
solvisaren i prestgården icke var rigtig,
emedan deu ej öfverensstämde med
konungens ur, hade kyrkoherden Burman
rätt och slätt infallit: »Solen går rätt
i Bygdeå, Eders Maj:t!» hvilket dock
icke onådigt upptogs. Kon. Adolf
Fredrik har äfven besökt Bygdeå. Dagen
före hans ankomst dit hade eldsvåda
härjat byggningen vid prestgården, så
att det tillämnade nattlägret ej der
kunde intagas. — Socknens namn
torde säkrast kunna härledas af ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
