Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bälinge - Bälinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högsta, Forkarleby och Rörby 2 m. fl. Om
dessa stenar skulle fördelas på socknens
byar och gårdar, så finge hvarannan en
runsten, hvilket förhållande ingen
annan socken kan uppvisa i hela det
runstensrika Uppland. I allmänhet äro
stenarnas inskrifter af föga historisk
märkvärdighet. Af öfriga fornlemningar
uppgifvas flera tings-ställen och andra
stensättningar samt grifthögar.
Lemningar efter en domarering träffas på ett
ställe, som ännu kallas Tingsplatsen,
delen runsten är upprest, som har denna
inskrift: /»lulu : uk : åfkun : faun :
Ijitm : litu : Ijakra : flaitt : rftir : ftg
ijtiik . baft . kul? ♦ tjtalbi . ant. Eu
runsten vid Löfsta har denna skrift:
/aftni . Tit . rifa . ftain ♦ tftitü .
tornar . auh . (ßutirik • funr . fina .
ønar . earl) . tnutir. i . (Øtrkium
(Grekland?). Griftkullar finnas pä åtskilliga
ställen; de vid Börbv, der äfven tvänne
runstenar stå, äro de betydligaste. —
I St. Eriks legend läses följande: vid
slutet af 1200-talet inträffade många
år å rad missväxt i denna och
tillgränsande socknar. Bönderna i Balinq,
Spi-càby (Skuttunge) och Afcirby (Åkerby)
samfälte sig då att gå tre fredagar i
kyrkan och bedja Gud om sina Nåder,
och att de skulle offra St. Erik ett ax
af silfver, förgyld t, om Gud ville för
hans helga bön gifva torftelig väderlek
och årsvext. Och som de detta gjorde,
fingo de sedan regn, tjenlig väderlek
och god årsväxt. — Vid år 1 000
anträffades af en bonde här i socknen uti
jorden vid vägläggning 3 urnor och
deri en stor mängd guldringar och en
göpen läderpenningar med genomslagna
silfvernaglar. (Troligen stycken af en
rustning.) — Adress: Uppsala.
Bälinge. Socken i Rönö härad af
Nyköpings län, har en areal af 20,458
tunnland, af hvilka 2,300 äro sjöar och
kärr. Uti detta område inbegripas de
3 större öarna i hafvet, Lång-,
Rings-och Harts-öarna, Enskär ytterst ut samt
flera mindre öar, liggande rundt
omkring. Hafvet utgör socknens södra
gräns. Nordöstra gränsen är skogig
och bergländig kring Björken, som
utgår genom Vesterljnng, och kring
Rum-bosjön och Frillingen, med deras utlopp
till Sibbo-fjärden; likaledes södra
bygderna omkring denna fjärd, dess tillopp
från Karfjärden, och dess utlopp i
Tvären eller Trindeln; så ock skärgården;
allt omvexlande med berg och klippor
samt tämligen trånga dalar, ängar och
slätter, och rikt på vanliga
kustphetio-raener, jättegrytor, grottor m. m. Eti
mer jemn och Öppen dalgång finnes i
nordvest, af 90 till 100 fots höjd,
omkring flera tillflöden till Måstena-sjön,
som åter inom mer bergiga trakter,
genom en annan Sibbofjärd, utfaller i
Kråkfjärden. Bådande jordmånen är å
slätterna lera, här och der sandblandad.
Jemte åkerbruk idkas ängs- och
skogsbruk samt fiske i skären. Inom
socknen finnas icke obetydliga kalkstreck,
men blott ett begagnas numera; här
voro fördom 3 kalkugnar, men de voro
på 1820-talet nedlagda, och blott en
lärer nu vara i verksamhet. Socknen
innefattar 503/4 förmedlade mantal,
hvaraf 1 krono, de öfriga frälse, alla
under herrgårdar; blott å lägenheter i
skären finnas få sjelfegande bönder.
Folknummern uppgick 1810 till 1,062,
18 4 0 till 1,197 och 1 856 till 1,982
personer. Bälinge socken har fast
folkskola med 1 examinerad och 1
oexaminerad lärare. Är 1856 besöktes
skolan af 50 gossar och 30 flickor, medan
3 gossar undervisades i allmänt
läroverk, 1 gosse i enskild
undervisningsanstalt samt 5 8 gossar och 4 0 flickor
hemma.
Bælingh, cura nnnexa in prepos.
Nicopensi, förekommer år 1314, och
Bälinge, modersocken, jemte Tystberga,
annex, utgöra ännu tillsammans ett
patronelt pastorat af l:sta klassen i
Nyköpings Östra kontrakt af Strengnäs
stift, med alternerande patronatsrätt för
egarne af Nynäs och Hel»ö säterier.
Kyrkan, belägen 3 mil från Nyköping
och 8 mil från Strengnäs, är ganska
gammal och från början liten, men
tillbyggdes år 1600, och allt sedan bar
lion varit sådan bon nu är, utom den
förändring, som skett genom
tillbyggandet af tvänne grafchor. Det ena af
dessa chor, som nu mer tillika är
kyrkans högchor, tillhör den utgångna
fri-herrliga slägten Gyllenstjerna till
Nynäs och byggdes omkring år 1650 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
