Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gagnef, med Mockfjärds Kapell - Gagnefs eller Gråda Kanal - Gajtok - Galltorp - Galten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskor och djur. En gammal sägen ar,
att bär i äldsta tider bott Finnar på
skogarna, som då lydt under Abls
församling. Ett stycke vester om kyrkan,
vid stora vägen, skall fordom stått ett
kapell, hvaraf inga lemningar nu
återstå mera än namnet Kapellsbacken. —
Ar 1858 var socknen skådeplats för
sällsamma rörelser på det religiösa
området, hvarom vidare se art. Mockfjerd
(jemf. Blåkulla). — Större byar inom
socknen äro: Mockfjärd, der kapellet
är, Gröntuf och Bäsna. Den
sistnämda byn hitlades från Tuna år 1 600.
Tanså masugn, anlagd af Falu
Bergslag år 1821, V4 mil från kapellet, vid
Tansån, har rostugn, bokverk,
varm-blåsnings apparat samt vacker
åbygg-nad; den är taxerad till 10,230 rdr
rmt. Vid Osselfors är en tullqvarn med
1 par stenar. Afståndet från Falun är
4 mil. — Adress: Gagnef. Postkontor
finnes nämligen i socknen.
Gagnefs eller Gråda Kanal. I
nordvestra delen af Gagnefs socken, der
Dalelfven följer gränsen af Leksand,
bildar elfVen vid Grada by de så kallade
Grådafallen. Vore ej dessa, skulle
båtfarten vara obehindrad från Siljan och
den dermed sammanhängande Orsasjön
till de större fallen i Stora Tuna och
lastageplatsen vid Båtstad. För att
un-nanrödja hindren för en sådan
oafbruten båtled, gjordes derföre 1824 början
till en kanalbyggnad på sidan om
nämde fall. Kanalen, hvars hela
sträckning öfver land utgör V4 mü> består
egentligen af 2:ne från hvarandra
skilj-da delar, af hvilka hvardera genomskär
en i elfven utskjutande udde, den ena
inom Leksands och den andra inom
Gagnefs område. På förra stället är
elfvens fall 9 fot och erfordrar en sluss;
på det sednare är fallet 28 fot och 2:ne
slussar äro här nödiga.
Kanalbyggna-deu besågs i Augusti 1827 af grefve
von Platen, och kostnaden för arbetets
fullbordan var vid denna tid beräknad
till 98,000 rdr bko; inen redan 1828
inställdes arbetet af brist på anslag,
och har sedermera stått stilla.
Kanalen förfaller år från år, och kan den
nedlagda kostnaden anses såsom
bortkastade penningar, då efter ali
anledning arbetet aldrig kommer att vinna
fullbordan.
Gajtok. Sjö uti Wilhelmina socken
af Åsele Lappmark. På dess venstra
strand uppreser Gajtokwardo sin kala
hjessa. Detta höga berg är början till
Stöttingsfjället Gajtoksjön
sammandrager sig snart till en rad af mindre
sjöar; derefter vidtager den smala, knappt
15 till 20 alnar breda Gajtok-ån med
sitt aldrig upphörande strömdrag. Uéii
har en fullkomligt zigzag-gång och de
låga, gräsrika stränderna äro bevuxna
med en otroligv mängd videbuskar
(Sa-lix cinerea). Vatten klöfver växer långt
ut i vattnet samt har utbredt sig öfver
den grunda ån till den myckenhet, att
den är hinderlig för båtfarten. Ans
lopp är genom den s. k. .Gajtokdalen,
som ligger mellan Grapsen- och
Rip-fjällen, samt har goda ängar och 2:ne
nybyggen.
Galltorp. Ett mantal säteri,
beläget i Gerdslösa socken på Oland, i det
afseende anmärkningsvärdt, att det
utgör den enda säteri-egendomen på
nämda ö. Vid gården finnes vacker ekskog
och en lund af björkar samt en större
trädgård. Taxeringsvärdet är 2,9 9 0 rdr
rmt. Egare år 1825 var
kommissions-landtmätaren O. Wahlberg. Nuvarande
egaren är Lars Andersson.
Galten. En af Mälarens större
fjärdar, ligger nästan helt och hållet inom
Westmanland; endast vid sydöstra
hörnet skjuter en liten vinkel inåt
Södermanland. Af vattendrag, som här
hafva sitt utlopp, märkas i nordvest
Kö-pings- och i sydvest Arboga-ån. Vid
Kungsör tillflyter norrifrån
Kolbäcksån, med hvilken segelleden genom en
kanal är förenad. I sydost är
Galten genom Qvicksuud sammanbundeu
med en annan, inre fjärd af Mälaren,
kallad Blacken. Bland märkliga
ställen invid fjärden märkes Dåwön uti
Munktorp socken, uppkallad efter
West-maulands första christna apostel,
biskop David, som der på orten haft sin
vistelse. Ar 1464 blef en flottilj, som
konung Christian I, under Thure
Thuressons befäl, skickat in i Mälaren, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
