Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galten - Galtstigen - Galtström - Galtåsen - Galtön - Gamlabyn, eller Gamla Westervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att beherrska Rekarne, i denna fjärd
uppehållen med dagtingningar af
biskop Kettil, tilldess denne fick
förstärkning af folk, då han anföll fienden
från landsidan och fråntog honom 7
jakter; de öfriga flydde till Stockholm.
— Under en liten sjöresa, som konung
Carl XI med sin gemål Ulr. Eleonora
år 1 680 gjorde till Kungsör, ombord
å jakten »Carolus», stötte denna, under
fulla segel, på ett blindskär; men de
åtföljande fartygen blefvo oskadda.
Galtstigen. Kungspark i Kinda
härad af Östergötland.
Galtström. Jernbruk, beläget i
Njurunda socken, provinsen Medelpad af
Vester-Norrlands län, 1V2 f™n
sockenkyrkan, vid Armsjö-åns utlopp i
Bottniska Viken, har 4 härdar, och var
tillverkningen år 1 857 af stång- och
smidesjern 2,662 sk<tb 8 l<tt bergsvigt
och af tackjern 2,214 sk<tb 6
tack-jernsvigt. Ett här privilegieradt
manufakturverk begagnas icke. Till
smi-det användes eget tackjern. Bruket
anlades efter privilegier af år 1673 på
skattegrund af lands-sekreteraren Blix,
som uti interessentskap med hrr Gerdes
och Ankarström först här uppbyggde
en hammare och masugn; men, efter
erhållet tillstånd, utvidgades verket åren
1 69 5 och 1 6 98 och sedan småningom,
så att år 17 58 med 2 hamrar och 3
härdar skattades för en tillverkning af
1,200 skfö smide. Masugnen var vid
samma tid taxerad efter 13 om
dygnet. Malm hemtas förnämligast från
Utö grufvor. I början idkades här
grytgjuteri af kallbräckt Alnö-malm,
men blandningen af samma sort
skämde tackjernet och bragte gamla
stämpeln, som var ett svinhufvud, i
misskredit, så att gjuteriet måste nedläggas
och nya åtgärder vidtagas. Den
till-gränsande krono-allmänningen är emot
rekognition underlagd; för öfrigt
lemnar socknens allmoge nödigt kolförråd.
Belägenheten vid hafvet med beqväm
hamn gifver bruket stor fördel. Detta
läge vid hafvet hade likväl år 17 21 för
bruket en svår påföljd, då detsamma
den 25 Maj af Kyssarna härjades och
brändes. Egare voro år 1758
brukspatron Johan Smaræus till 1/l2 och en
Eh ren gren till 5/12. År 1799 egdes
bruket af J. C. Müller och 1845 af G.
Ridderstolpe; nuvarande egare äro
gross-handlarne W. Elfbrink och G. Luth i
Gefle, hvardera till hälften. Vid
bruket finnes en mjölqvarn. —
Brukskyrkan, hvari hålles ständig gudstjenst,
anlades år 1 680 och afbrann 1721, men
är sedermera åter iståndsatt. Den har
egen kyrkogård och egen af bruket
af-lönad prest. Bruksförsamlingen hade
år 1858: 301 invånare.
Skolundervisning meddelades vid samma tid i fast
skola, af brukspredikanten, åt 18
gossar och 20 flickor. — I de utanför
bruket liggande Galtskären ligga tvänne
klippor, Björn och Galten, af hvilken
sistnämda bruket synes fått sitt namn.
Galtåsen. Berg i södra ändan af
Tofteryd socken och Jönköpings län,
utgjorde fordom gränsskilnad mellan
Wexiö och Linköpings stift.
Galtön. En af de större odlade
öarna i Tanums skärgård af Bohuslän.
Gamlabyn, eller Gamla Westervik.
Socken, belägen i Södra Tjust härad
af Kalmar län. Dess största längd är
1% och bredden 3/4 mil. Arealen
utgör 24,6 47 tunnland, af hvilka 930 äro
sjöar och kärr. Inre delen af socknen
är nästan att anse sa som en slättbygd,
bestående af bördiga ängar och jemna
åkerfält, Den yttre eller omgifvande
kretsen deremot är oländig, uppfylld af
kärr och mossar samt af små insjöar.
Skog finnes å de i skogsbygden
liggande hemmanen, tillräcklig både för eget
behof och att aflåta till nödig vedbraud
och byggnadsvirke åt de öfriga
hemmanen. På Ramstads och Roma
hemmans egor samt i skärgården finnas
kopparmalms-anledningar. Vid Ramsta
finnas äfven jerngrufvor, utur hvilka år
1858 uppfordrades 4,300 sk^ malm.
Rådande jordmåtien på slättbygden är
hård men bördig lera, i bergstrakterna
god sandmylia. Likasom i allmänhet
länets, så är äfven denna sockens
hufvudsakliga näring jordbruket.
Hemmantalet utgör 567/8 till 48% förmedlade
mantal. Taxeringsvärdet är 353,330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
