Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellivare Jermnalnisfält och Verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med svart glimmer; till en del af
granatberg och qvartz med insprängda
jernmalmskorn, äfven sandstens-stycken, och
på norra sidan lösa stenar och derb
jernmalm. Vid Wassera-åns stränder
och vid Harrträsket linnes jernsand af
5 0 procents jernhalt. Nära
malmberget, å sydvestra sidan, äro 2:ne små
bergshöjder, Parwawaara, hvarest ej
tinnes något fast berg i dagen, utan
endast lösa stenar af granit. Andra
mindre berg omkring Gellivare, såsom
vid Nunnisware, bestå af finkornig gra- :
nit, rödaktig hvit fältspat, grå qvartz i
oeh ringa glimmerblandning. Man har
trott, då malmen vid Gellivare ej går
i strykande gångar och berget ej synes
utgöras af någon hälleart, att detta
malmberg vore en enformig massa af
jernmalm. De gjorda brytningarne,
ehuru ännu på ringa djup, synas dock
gifva anledning, att malmen förhåller sig
i ordentliga lager af 1 à 3 fots
tjocklek, åtskiljda genom aflossningar, som
på de flesta ställen stupa i 45 grader
mot nordvest och sträcka sig till
ansenlig vidd. Sådana jernmalraslager äro
det ena under det andra, och äfven har
man derimellan råkat lager af qvartz
och andra bergarter, som blifvit
genombrutna, hvarefter jernmalmslager
derunder åter vidtagit. I malmen träffas
äfven tvärskölar, hvarigenom den
sönderfaller i snedrutiga stycken.
Malmens halt är från några och 60 till
några och 70 procent jern af välartad
malm, hvaraf en del starkt drages af
magneten, en del, som ej drages, är
blågrå och blodstensartad. Malmfältet
kan efter sina 2:ne utskjutande ryggar
indelas i det vestra och det östra, och
äro följ. malmbrott i vestra bergsryggen:
Bergmästaregrufvan, R obsahms grufvan,
Baronsgrufvan och ]Välkomman. Dessa
Ii ro belägna på de jordegor, hvilka äro
afmätta och fastställda till Puoitak, ett
af den äldre baron Hermelin grundadt
frälsenybygge, och nyttjas malmen från
dessa brott dels för masugnar i Luleå
socken, dels till üe af bemiilde
Hermelin på Wassera frälse-nybygges inegor
anlagda tvänne färskjerns-ugnar. l)en
östra malmtrakten består af
Kapitens-(fordom Kammarherre-), Fredrikas-,
Johannes-, Ny- och Ridderstolpes grufvor
samt Tingvalls kulle. Utom dessa
skärpningar finnas på åtskilliga andra
ställen fasta malmklvftor i dagen, bland
dessa några mindre kullar omkring 5 00
alnar i öster och nordost, från
Ridderstolpes grufva, der malmen öfver allt
på ett ganska vidsträckt område ligger
i öppen dag. Malmen härstädes, som
sannolikt är en fortsättning af
Tingvalls kulle och Ridderstolpes-grufvan, är
en svartblå, attractorisk, finkornig, tät
och derb jernmalm, som tyckes vara
fullkomligt ren från ali inblandning af
annan bergart och synes särdeles
lätt-bruten. Dessa kullar, som efter
landshöfdingen, baron Koskull, erhållit
namnet Koskulls kullar, ligga invid ett lågt
och jemnt land, som utbreder sig ända
till Lina-elfven och erbjuder med ringa
kostnad tillfälle till anläggning af en
körväg. Ifrån Gellivare till det
bebodda landet och Bottniska Viken äro 3:ne
särskilda vägar, som vintertiden blifvit
nyttjade till malm- och andra
varutransporter, men hvilka sommartiden
endast af fotgängare kunna begagnas.
Den ena vägen går förbi Gellivare
kyrka och genom åtskillfga nybyggen,
såsom Ripas, Nuortakano, Kiivo,
Nattavara, Koskivare och Auutkaske, samt
derifrån antingen direkte förbi
Muorgi-ware till Storbacken, ett nybygge och
lastageplats vid Luleå elf, eller åt
Tjäru-träsk och Bredträsk till laslageplatsen
vid .Edeforss, 2l/2 mil längre ned vid
elfven. Landvägen till Storbacken
räknas till 10 mil och till Edeforss 12l/2
mil; båt vägen utföre elfven till Luleä
stad räknas från förstnämda ställe till
12l/2 och från det sednare till 10 mil,
så att hela denna väg till Luleå
utgör 22l/2 mil. En annan väg, som
från första bruks-anläggningen blifvit
nyttjad och till någon del bibehålles,
är genom åtskilliga nybyggen, såsom
Ripas, Kilvo, Nattavare, Solberg,
Här-kivare, Spiken, Grundträsk m. fl. till
Meldersteins bruk och Strömsunds
masugn vid hafvet. Denna väg räknas till
18 mil, vinterväg, men om sommaren
20 mil gångväg för resande, som
likväl på några få ställen kunna begagna
båtfart. Den tredje vägen följer nära
stranden af Lina-elfven, genom Sackas,
Dockas, Hackas och byn Skrofven samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
