Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gellivare Jermnalnisfält och Verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare efter Skrof-elfven till Landsjärf,
Orrnsjärf, Göljen oeh Öfver Kalix,
hvarifrån båtled kan begagnas utför Kalix
elf till Räktforss nybygge och landsväg
derifrån till Töreforss bruk vid
Töre-vikeu. Ifrån Gellivare till Öfver-Kalix
kyrka räknas efter denna väg 1 i mil
samt imellan Öfver-Kalix och Töreforss
4l./0 mil; inalles från Gellivare till
Töreforss 18Vo 10il) hvaraf 73/4 för
närvarande möjligen kunna vara båtväg.
Gellivare malmberg var redan, som
af 1704:års Bergmästare-relation kan
inhemtas, vid början af 1700-talet
bekant under namnet Illuvaara. Det var
likväl ej närmare kändt eller undersökt,
förr än det på 1730-talet angafs af en
bonde från Råneå socken och kort
derefter, först af kapitenen vid Kongl.
Ve-sterbottens Infanteri Carl Tingvall och
sedermera (1738) af kapitenen vid
Fortifikationen, professoren i Uppsala,
Jonas Meldercreutz, i kotnpagni med
brukspatronen Abraham Steinholtz, började
inmutas och arbetas samt gaf
anledning till inrättande af Melderstein bruk,
uppkalladt efter begynnelse-stafvelsema
af de båda bolagsmännens namn. Ifrån
denna tid intill slutet af 1790-talet
har nästan årligen något malm blifvit
bruten och framförd till Strömsunds
masugn, som är anlagd vid Bottniska
Viken, 1V4 niil från Melderstein.
Malmtransporten, som blifvit verkställd af
Lappar med renar, har dock i
allmänhet varit ringa och aldrig svarat emot
blåsnings-behofvet vid masugnen, eller
brukets tackjemsbehof, samt under
sistnämda tid endast någon gång uppgått
till 1,000 skU. År 1797, då
bergshandteringen genom friherre Hermelins
outtröttliga bemödanden och osparda
uppoffringar började sättas i lifligare
verksamhet, blefvo på dess anmodan och
för dess räkning af bergsrådet Robsahm
flera nya grufvor öppnade, såsom
Rob-sahms-, Barons-, Nv- och
Ridderstolpes-grufvorna, ifrån hvilka, tillika med
Ka-pitens-grufvan, 2- à 3,000 skfè malm
årligen de första åren uppbrötos och
affördes till Strömsunds och Selets
masugnar. Den rika tillgången på malm
och det jemförelsevis billiga priset på
kolskog hade här bort uppdrifva
jernhandteringen till en betydlig höjd;
likväl har hittills så icke varit
förhållandet, och dertill hafva orsakerna varit
flera, förnämligast den dryga
transportkostnaden och det i allmänhet höga
priset på dagsverken. Derföre
uppfordrades vid dessa malmfält under år
1858 ej heller mer än 1,100 sk&
tack-jernsvigt. Gellivare malmfält med
dertill hörande bruk, masugnar, sågverk,
qvarnar, hemman och nybyggen, eller
de så kallade Gellivare-verken, inköptes
af konung Carl XIV Johan. Ar 1848
försålde konung Oskar till ryttmästaren
C. W. Hammarsköld en del af
desamma, de s. k. Piteå-verken, bestående af
Alter, Borgforss och Helleström, mot
en summa af 230,000 rdr banko, men
fann sig vid början af är 1851
föranlåten återköpa dem från bemälde
Hammarskölds konkursmassa. Några af
ortens inbyggare tillkännagåfvo i
November 1855 sin önskan att få inköpa
Luleå- och Piteå-lotterna, eller 2/„:delar
af egendomarna; men hofstallmästaren
Braunerhjelm, som hade uppdrag om
egendomarnas försäljning, förklarade, att
de endast i sammanhang kunde aflåtas
och motverkade köpet. Några veckor
sednare såldes verken till herr Pontus
Kleman i Stockholm dels för dess egen
räkning och dels i dess egenskap af
ombud för ett bolag i Norge, bestående
af Harald Meijer, generalkonsul Faye,
Rosenberg, Th:s Lewell, Pettersson &
Son, Peder Anker, 3:ne bönder Th:s,
Nils och Ole Stäng samt Viktor
Kjellberg. Köpesumman för egendomen, med
s. k. drifvande verk och inventarier,
var En million rdr rgs.
Utom jernmalmsfälten och de inom
Gellivare socken belägna hemmanen, eger
bolaget inom åtskilliga andra socknar
följande besittningar, nämligen: inom
Öfver-Luleå socken: 37245/384 hemman,
taxerade till 148,151 rdr rmt; Ljusa
såg, Hedenforss säg med 4 ramar och
Svartlå säg och tullqvarn med 2 par
stenar; dessa verk särskildt
uppskattade till 27,37 5 rdr. Inom Neder-Luleå
socken: Selets säteri, med bruk,
masugn, husbehofs-såg med tvänne ramar
samt en tullqvarn af frälse-natur med
2 par stenar; utgörande hemmantalet
å alla bolagets egendomar inom denna
socken 3 38/128 mantal, med verken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
