Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wedbo härad och i söder af Ölrastads
socken, har en höjd af 440 fot öfver
hafvet och en areal om 27,54 0 tunnl.,
hvaraf 4,220 äro sjöar och kärr.
Socknen håller i största längd 2 mil, i
största bredd 1 V2 mil; den innehåller 911/4
förmedlade mantal, taxerade år 1 858,
jemte 4 lägenheter, 5 manufakturverk,
9 qvarnar och sågar, till 531,275 rdr
rmt. Denna stora sockens (näst Säby
den största i länet) jordmån är af olika
beskaffenhet: Grenna-platåen, eller det
på en skifferbildning lägrade flodlandet,
som egentligen sträcker sig från Röttle
ström till Ostgöta-gränsen och har i
öster den förbi Grenna löpande
bergväggen och i vester sjön Wettern till
gräns, består af lerjord samt till någon
mindre del af sand- och svartmylla och
har otvifvelaktigt en bland de bästa
jordmånerna i Sverige. På denna platå
ligga inegorna till Grenna stad,
Wreta-holm, Mellby och Uppgrenna byar samt
hemmanen Boeryd och Getingeryd,
tillsammans 323/8 mantal, hvilka hemman
dock hafva den olägenheten, att skogar
och betesmarker till desamma ligga
omkring och till en del ofvanför
bergväggen samt äro bergiga och stenbundnn,
stundom ock långt bort belägna.
Höglandet, som det kallas i anseende till
den stora slätten mellan sjön och
bergväggen, ligger norr om sjön Bunnen,
med en dalsänkning från denna sjö till
Wettern mellan Jord torps och
Rafvels-marks byar; egande en viss vildhet i
sin naturdaning, har det en jordmån af
mer och mindre djup, lägrad på
grusbotten; den är ock rnerändels djup och
god, så att intill och emellan de vilda
skogarna finner man ganska goda
hemman, bland hvilka må nämnas: Asa, det
högst uppskattade hemmanet i häradet,
Anneberg, Kabbarp, Ungliden,
Isgår-den, Qvatarp, Dotte och Högemåhlen
m. fl. Den del af socknen åter, som
ligger söder om förutnämnda
dalsänk-ning, har ock ett helt annat skaplynne än
densamma. Denna del intager väl
åtskilligt af så väl den östra som vestra
bergskedjan, men saknar den vildhet, som
utmärker socknens nordöstra del, och
utgör de båda Reabo- och
Rafvelsmarks-dahuna, som hafva goda, fastän små
in-egor och ringa betesmark, Inom denna
del af socknen äro de båda natursköna
säterierna Östanå och Westanå belägna.
Ar 1 805 utgjorde socknens folknaängd
2,332 och 1 856: 3,360 personer;
tillökningen på ett halft sekel har alltså
varit 4 4 proc; 102 backstugusittare
funnos här 1858; samma år utgjordes
utskrifningsmanskapet af 138 och
indelta arméens gemenskap af 38 man.
För den i äldre tider här i
församlingen försummade barnundervisningen (år
1733 funnos här hvarken skol- eller
fattighus) har först under nuvarande
pastors tid blifvit sörjdt genom
uppbyggandet af ett större skolhus med
rymlig lokal i staden Grenna, hvarest
äfven de närmast boende af socknens
barn få undervisning, medan de längre
bort boende barnen undervisas af en
examinerad lärare rotvis ambulatorisk^
deras antal uppgick 1856 till 88
gossar och 85 flickor. Socknen lyder
under Tveta, Wista och Mo häraders
domsaga och begagnar till tingshus
rådhuset i Grenna. Uti socknen ligga 2 ne
gästgifvaregårdar: l:o Grenna, hvarifrån
är till Råby 1%, till Sjöberga ll/4, till
Örserum lV4 och till Kumla på
Wi-singsö 1 mil; 2:o Örserum, på vägen
åt Eksjö, hvarifrån är till Grenna \l/v
till Råby 2% till Hult H/4 och till
Fruktnöte 1 mil. Kyrkan, som socknen
har gemensam med staden, hvarest den
är belägen, beskrifves under Grenna stad.
Af fornlemningar finnas ej många, en
hällekista eller jättegraf har blifvit
anträffad vid Grenna prestgårds egor, men
blef för några få år sedan vid anställd
odling helt och hållet borttagen,
hvilket lärer vara fallet med de flesta
deromkring befintliga dylika fornlemningar.
Den märkligaste af de på Uppgrenna
egor träffade lemningarna är runstenen
vid det ställe, der fordna kapellet var
beläget, omkring 1,000 fot i norr från
gamla byn. Stenen är 5 fot hög och
21/0 fot bred; den finnes antecknad
under N:o 1,202 i Liljegrens urkunder
och inskriften är: «§mn : rrftt : fttna :
irmft : ifttr : (ftølitk : ^uk : tftir :
Jutta : fun : Ijöitø ; un GMak : tiaø :
Oruimr : Ijitns ; På Rafvelsmarks egor,
vid pass 400 fot i vester, ligger
en i denna trakt ovanligt väl
bibehållen ättekulle af 150 fots omkrets och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
