Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenna - Grenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 fots höjd, sammansatt af jord och
sten; den öppnades 1855 af
skattsökande, som funno blott tvänne vackra
väl gjorda stridsyxor af sten och 2
pikspetsar af flinta, hvilket fynd blifvit
öfverlemnadt till antiqvitets-akademieus
museum. Såsom tillhörande Grenna
sockens fornminnen få vi till slut
omnämna den 300 fot öfver Wettern och på
en bergsklippa, 172 fot liögt öfver
Upp-grenna by, liggande ruinen efter
Brahe-hus slott. Genom en vådeld, som år
1708 lade Uppgrenna by i aska,
antändes äfven slottet, som också
nedbrann, föga öfver ett halft århundrade
gammalt. Hufvudbyggnadens murar stå
ännu qvar till hela sin höjd; men inre
murarne äro nedrasade och utgöra blott
en grushög. Af det, som återstår efter
de tvänne husen i östra hörnen af
borggården, kan man skönja de derunder
varande skott- eller kanongluggarna. —
Grenna socken skänktes år 1 56 9 den
9 Juli af konung Johan III till
grefve Peder Brahe d. A. och bestod, enligt
år 1647 af grefve Per d. Y. upprättad
ordentlig jordbok, af 22n/12 mtl skatte,
743/8 mant. krono och 245/8 mant. frälse,
eller tillsammans 127V8 mant.; men
genom förmedlingar, nya skatteläggningar
och andra förändringar, har den olikhet
i hemmanens naturer uppkommit, att
för närvarande finnas 4 8 7/24: mantal
skatte, 7V2 mant. krono, 3 5u/94 mant.
frälse. Utom förut nämda gårdar
finnas här: Bohult 2 mantal, innehafves
af sergeant Östergrens sterbhus,
We-stanå säteri, Röttle pappersbruk, eges
af fideikommissarien f. d. löjtnant A.
Gyllensvan.
Grenna. Uppstad i Wista härad och
Jönköpings län, vid Wettern, anlagd af
grefve Per Brahe d. A. på byn
Husabys egor, mellan sjön och den utmed
densamma frainstrykande bergåsen, på
hvilken ruinerna af Brahehus resa sig,
samt privilegierad af grefven år 1652,
hvarefter dessa privilegier af konungen
stadfästes år 1 680, samma år grefve
Per afled, och på särskild anhållan af
borgerskapet.. Grefven öfverlemnade till
staden 71/* mantal af sina i Husaby by
egande hemman, och på de i byn
ligga ude Preste-, Ribba- och
Klockaregårdarnas egor utstakades stadsplanen.
Hufvudgatan, kallad Brahegatan, icke
mindre än 66 fot bred, sträckte sig i nära
nog rät linie, sannolikt efter den förbi
kyrkan löpande landsvägen, till en längd
af 4,000 fot; på bägge sidor om
Brahegatan utstakades rektangelformiga
tomter om 160 fots längd, men olika bredd,
och likaledes blefvo tomter utstakade
mellan Östra gatan (nu Berga-gatan)
och bergskedjan, dock af
oregelbunden storlek i anseende till bergskedjans
bugtningar. Tomternas antal uppgick
till 146; vestra tomtraden afskars från
de nedanför liggande åkergärdena genom
en gata; men nedanför denna
utstakades inga tomter, hvilket dock sedan
skett, ehuru ingen af tomterna vid
denna s. k. Sjögata blifvit bebygd, utom
med en eller annan ladugård. Man har
berättat, att grefve Per befolkade sin
nya stad med Ziguenare eller s. k.
Tattare; men detta förklaras af Allvin för
grundlöst; ehuru han icke nekar, att
en eller annan Ziguenarfamilj (de
första lära hafva inkommit till Sverige
först 1512) sedan kunnat sätta sig ned
i staden. Under de första åren lydde
den nya staden troligen under grefvens
kanslirätt på Wisingsborgs slott; men
1659 blef Lars Svensson, förut
kansliskrifvare på Wisingsborg, borgmästare i
Grenna, eller Brahe-Grenna, som staden
skulle heta. Imellertid dröjde det icke
länge, inan reduktionen gjorde slut på
grefskapet Wisingsborg, och staden
erhöll d. 28 Jan. 1 693 af konungen nya
privilegier, i hvilka det redan heter,
att »staden afsigkommen är», ett öde,
som synes hafva varit Grenna stads
alltifrån dess första bebyggande, ända
tilldess de sednare åren gifvit den lilla
staden tillfälle att mer utveckla sig.
»Vid slutet af 18:de århundradet», säger
Allvin, »var Grenna nästan mera by än
stad. Borgrarnes hustrur klädde sig i
bindmössa, likaså deras döttrar. De
förra kallades madamer och de sednare
jungfrur. De sutto vid sin slända, i
sin väfstol, vid sitt sybord, sin
knvppel-dyna, eller sysslade i kök och
visthus-bod, och så hela veckan igenom.
Döttrarnas täflan i lyx var att om
Sönda-garna kunna framträda i den vackraste
af dem sjelfva tillverkade klädningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
