Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljunggrens »Skånska Herregårdar» beter:
»Bakom boningshuset, som är uppfördt
i modern stil (påbörjades 1813 af fru
Sehönström), beläget på en trädbevuxen
holme tätt invid östra stranden af sjön,
skymta fram mellan träden väldiga
ruiner efter en gammal medeltids borg,
som med sina höga gaflar och tjocka
gråstensmurar midt i denna, nu liksom
fordom sköna, evigt unga natur, talar
om vexlingarnas evighet, om allt
men-niskoverks förgänglighet, om svunna
generationer, som fröjdades och ledo i
dessa nu grusade salar och, stolta i
känslan af sin magt och sin rikedom,
icke anade den dag, då af ali denna
härlighet er.dast några remnade väggar
skulle qvarstå. Lummiga träd
beskugga nu ruinerna, och några af dem hafva
till och med slagit sina rötter mellan
stenhögarna oeh resa sig upp midt ibland
dem; ja, deruppe på spetsen af den
ännu qvarstående högsta gafveln vaggar
för vinden en rönnbuske med sina
fingerlika blad. Denna byggnad,
uppförd 1 538—1544 af Laurids Knob, en
betydande herre och befallningsman
öfver Ålhol m och Gjedsörs län, var en
af de ansenligaste och fastaste
slottsbyggnader i Skåne; lemningarne deraf
äro de största och vackraste borgruiner
i provinsen. Det är icke underligt då,
om de i denna natursköna nejd
underbart stämma sinnet, om folket, då
månen kastar sitt bleka dallrande sken
öfver stenhoparna, tror sig se gestalter
i kyller och harnesk vandra kring i
ruinerna» etc. Detta slott skall flera
gånger varit härjadt af elden; sista
eldsvådan inträffade under fru Dagströms
tid, dotter till landshöfding Göran
Ad-lersten och Maria Ehrenberg, som åter
var dotter till första privata egaren till
Gylleboa efter att gården tillhört
Bornholms vederlagsgods, burggrefven Gilius
Ehrenberg, som på 167 0-talet köpte
af kronan nyttjanderätten till detta
gods med skyldighet att utgöra den
ålagda rustningen, hvilken fortfar för
närvarande egare. Fru Dagström byggde
på fasta landet, uågot sydost om det
gamla huset, en simpel
korsverksbygg-nad, som ännu qvarstår och kallas
»gammelgård». Från denna sista eldsvåda
förföll borgen. Fru Hedv. Sophia
Sehönström, född Schantz, som fått sig
till-erkändt Gylleboa som enkesäte efter sin
man, öfverste-löjtnanten och riddaren
Albrecht Sehönström, hvilken åter fått
gården i testamente efter sin syster
fröken Beata Helena, som fått
besittningsrättigheten till fastigheten af sin
moster, ofvannämda fru Dagström (död
1754), lät, såsom förut är nämdt,
uppföra nuvarande karaktersbyggnaden, lät
ombygga ladugården, då det stora
vårdtornet nedrefs, och det förtäljes, att
ned-rifvandet måste ske med »domkraft»,
samt att bönder från 3 gods voro
dit-kommenderade för att bortföra stenar.
Nu återstå endast murarna af vestra
flygeln, mer och mindre skadade, några
delar af norra samt hälften af en mur
utaf östra flygeln; jordhögar, som
betäcka ruinerna, utvisa de andra
murarnas fordna läge. Nuvarande egaren är
sysselsatt med att uppgräfva och rensa
dessa ruiner. Bland funna saker
märkes en silfversked med Urneska och
Ulfstandska vapnen samt inskriften: P.
W. T. W. S. 1037; den har sålunda
tillhört Palle Ume och Thale Ulfstand,
egare af gården ifrån 1 634, då Urnes
fader, Johan Olausson Ume till
Wåhl-sjö, dog; denne hade fått Gylleboa med
sin hustru Thale von Mehlen, dotter
till förutnämde Laurids Knob. Palle
Ume var kornett vid Skånska
roteringen och förde en from och stilla
vandel. På en kulle, »Korskullen» kallad,
nära vid Gylleboa. har han låtit
uppresa ett krucifix, framför hvilket han i
enslighet skall hafva brukat förrätta sin
andakt. De vapensköldar, tillhöriga
framlidna egare till gården, hvilka länge
hängde i Wemmerlöfs kyrka, voro af
honom uppsatta, och han antages äfven
hafva målat dem. Vid detta arbete
understöddes han af sin hustru, som var
känd för sina stora genealogiska
insigter. Hon har bland anuat upprättat
öfver Skeel-slägten ett stamträd, som
upphängdes i Wallö kyrka år 1659. Efter
dem lär Gylleboa kommit ibland
Bornholms Wederlagsgods. Vid de här
verkställda gräfningaina har man ytterligare
funnit en mindre silfvermatsked, gamla
jernsporrar, betsel och silfvermynt från
Christian IV:s tid. Förutnämda fru
Sehönström lät äfven uppföra badhuset samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
