Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllebo - Gylleby - Gyllenforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett lusthus på »Winberget»;
trädgårdarna och parkerna förbättrade hon och
lät sätta dera i ordnadt skick. Redan
under sin lifstid, d. 5 April 1842,
öf-verlät hon den henne förbehållna
nyttjanderätten till säteriet och rusthållen
åt sin dotter Ulrika och dog den 30
Mars 185 3. Vid hennes död var
Ulrika Schönström, förut gift med major
Holger Rosencrantz till Orup, för andra
gången enka. År 1848 hade hon efter
sin bror ärft Gärsnäs och var nu
således egarinna till Orup, Gärsuäs och
Gylleboa. Efter hennes död delades
Gylleboa, som vid arfskiftet d. 27 April
1858 uppskattades till 416,666 rdr 67
öre, i 5 lotter, af hvilka ryttmästaren
Silfversparre, gift med dottern Engel
Rosencrantz, uttog sin; de öfriga
lotterna, med undantag af några
fastigheter i S:t Olofs socken, tillföllo dels
genom arf, dels mot lösen, löjtnant Börje
Rosencrantz, sora genom konungens
be-fallningshafvandes resolution d. 29 Okt.
1 859 blifvit tillerkänd skattemannarätt
till säteriet. Han har låtit
boningshuset undergå en grundlig reparation och
lagt sig vinn om ställets ytterligare
förskönande. Gårdens areal är 3,047
tunnland, hvaraf omkring 1,420 ligga
under säteriet; öfriga hemmari och
lägenheter äro upplåtna mot arbete till
säte-teriet. På egorna finnas betydliga
skogar och torfmossar. Skogarna vårdas
af en hejderidare och 3 skogvaktare,
med hvar sitt torp. Jagten är
ovanligt god. Nyligen upptäckta kalk- och
mergel-lager låta hoppas en framtida
ökad sädestillgång. En husbehofs- och
en sågqvarn höra under gården.
Gylleby. Ett mantal säteri i Sunds
socken, Fryksdals härad af Carlstads
län, kändt redan i 13:de århundradet,
anses hafva fått sitt namn af någon
flyktig prins af Gylle-ätten i Norge.
Ar 1 6 00 egdes säteriet af Jonas
Hansson Gyllenspets, som förut hette Spets
och hade i Tyska och Polska krigen
tjent sig upp till kapiten vid
Fryksdals kompagni; sedan blef han öfverste,
nnder hvilken tid lian dock varit
kommendant på Eda Skans; han blef
general-major 1678, tog afsked 16 78 ;
välfödd 1610 och dog 1 679; ligger
begrafven i Sunne kyrka, hvilken han
gifvit vackra föräringar; han uppgifves
hafva varit en till alla delar hederlig
karl, som ej förhäfde sig öfver sin
lycka. För närvarande egas af
kora-missions-landtraätaren O. L. Brätten, V3
af färgaren M. Olssön; hela
uppskattningsvärdet är 13,425 rdr rmt. Till
sistnämda del hörer ett färgeri,
uppskattadt till 1 5,000 rdr rmt.
Gyllenforss. Jernverk i Anderstorps
socken och Westbo härad af Jönköpings
län, anlades år 1740 på rusthållet Hults
egor vid Nissa-ån af kammarherren
Gyl-lenhök och brukspatron Joh. Camitz;
har sedermera egts af friherre G. O.
Fleetwood, P. Dahlgren och N. P.
Hal-lén, Joh. Schröder, öfverste-löjtnant
Tornérhjelm, And. Dahlgren, landshöfding
Gyllenborg, inspektor Löfgren, enkefru
Dahlgren 1828, brukspatr. W.
Åbjörns-son och assessor R. G. Dahlgren,
sednast af ett bolag, bestående af 14
personer. Bruket har 2:ne gånger
undergått eldsvåda, först 1819, då
masugnen, sora är belägen vid sjön Hären i
Gnosjö socken, nedbrann, och hvarefter
bruket lång tid varit i lägervall; sedan
1845, då husen, ej verken, nedbrändes.
Bruket har 2:ne stångjernshärdar ined
2 hamrar samt manufakturverk med en
knipp-, en plåt- och eti räckhamraare;
mjöl- och sågqvarn hafva, liksom
samtliga verken, i sednare tider blifvit
totalt ombyggda, äfvensom man dermed
förenat ett glasbruk, som sysselsätter
28 arbetare. Här är alla tider
öfverflödigt drifvatten från Nissan. I
masugnen, som har obetydlig skog på egna
egor, men ymnig på de derintill
gränsande hemmanen, hvilka äro anslagna till
kolning och belägna uti nästgränsande
socknar, användes sjö- och myrmalm.
Tillverkningen var år 1 858: 606 skS
11 IS 3 ® stångjärnssmide,
uppskattadt till 19,283 rdr; tackjernet köpes
från Taberg; 220 skS 18 IS 3 S
förädlades till manufaktur och
uppskattades till 22,090 rdr;
uppskattningsvärdet för glasbruket var 18,000 rdr, allt
rmt. Under bruket lyda: 3/4 mantal
Hult, Hallaryd qvarn och såg, 1/8
mantal Henja Osterg, */4 mantal
Anders-torp med qvarn, 1/4 mantal Anderstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
