Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallsta - Hallstad - Halltorp - Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfversta planen äro tydliga lemningar af en
ovalformad borg af större och mindre
granitstenar, hvilka på sluttningen af
klippan äro underspolade, och upp till
hvilken på bergets vestra sida finnes en
stenlagd väg, sträckande sig från norr
till söder.
Hallstad. Ett mantal frälsesäteri i
Tjärstad socken och Kinda härad af
Linköpings län, med såg och qvarn
uppskattadt till 14,0 00 rdr rmt, är
beläget vid sjön Jernlunden och eges af
Joh. Johansson och Peter Jönsson till
hälften hvardera. Fordom har Hallstad
varit Wasaättens arf och eget,
donerades 100 4 till Christ. von Scheiding,
hvarå 1620 stadfästelse erhölls af Phil.
v. S.; egdes 1 63 4 af Otto v. Scheiding,
sednare af G. F. Lejonburg genom gifte;
kallas 1680 frälse-säteri, 1686
skattesäteri, var då reduceradt, men upplåtet
åt Lejonburg för dess egen och hustruns
lifstid; innehades 1700 af M.
Gyllen-trots’ enka A. M. Schönfelt; tillhörde
1725 såsom frälsesäteri dess måg. Sam.
Engelkrona; på 175 0-talet S. E.
Engel-krona; 1825 L. Stuarts barn; slutligen
1850 kommo ofvannämda närvarande
egare i besittning af gården. Dessutom
ega de i socknen: Rimforssa 1/2 mantal
frälse med gästgifvaregård, Grytbult 1/8
mantal med såg och Tingemåla
mantal frälse, allt vester om sjöarna. I
närheten af Hallstad synes på en höjd
lemningar efter en borg.
Halltorp. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, höraude till Södra Möre
kontrakt af Kalmar stift, består af två
socknar: Halltorp, moderförsamling, och
Woxtorp, annex, samt innehåller 587/12
mantal. Folkmängden bestod år 1856
af 1,801 personer. — Halltorp, socken i
Södra Möre härad af Kalmar län, 3
mil från Kalmar, ligger mellan
Woxtorp i norr, Söderåkra i vester och
söder samt Kalmar Sund i öster; den
omfattar en areal af 8,424 tunuland, af
hvilka 15 äro sjöar och kärr. Marken
är jemn, inga berg förekomma här utom
Karnaberget; här äro bördiga åkrar och
ängar, och belägenheten är vacker; i
synnerhet utmärker sig nejden kring
säteriet Wärnauäs. Namnerums-ån, som
har sitt ursprung ifrån Brandemåla-sjön
i Wissefjerda, rinner genom socknen och
faller ut i Kalmar Sund. Några
hemman hafva skog till afsalu, andra åter
knappast till vedbrand, icke något till
byggnadstimmer. Jordmånen består
hufvudsakligen af sandblandad svartmylla.
Skörden är tillräcklig till socknens
behof, och i goda år skördas äfven till
afsalu. Socknen, som år 1805 beboddes
af 842 och 1859 af 1,285 personer,
består af 13V4 mantal skatte, 3/4
mantal krono, 26 mantal frälse och
uppskattades 1857 till 1 18,057 rdr bko.
Barnundervisningen bestrides i fast skola
af en examinerad lärare, jemte
klockaren, som 1859 undervisade 77 gossar
och 49 flickor; dessutom undervisades
15 gossar och 18 flickor enskildt samt
4 gossar och 6 flickor i hemmet.
Kyrkan, byggd af sten, är af okänd ålder
och betyd ligen reparerad 17 96. Efter
Dackefejden blefvo på en åkerlycka vid
allmänna landsvägen ej långt från
Wär-nanäs 14 af invånarne från Södra Möre
härad afrättade för delaktighet i
densamma. Alla hemman här uppbrändes
af Danskarne 1564; men 167 6 den 13
Aug., vid ett försök att landstiga här
i socknen, blefvo de med förlust
tillbakaslagna. Ar 1677 försöktes åter
landstigningar här på flera ställen af
Holländska flottan, men hindrades
alltid af landets raska allmoge; flottan
ankrade då utanför Stufvenäs. — Den
betydligaste gården är Wärnanäs. —
Adress: Kalmar.
Halmstad. Stapelstad och
landshöf-dingesäte i Hallands eller Halmstads
län, 80V2 mil från Stockholm, på
venstra stranden af Nissan, vid åns utlopp
i Kattegatt, är en gammal stad, som
har privilegier, utfärdade af kon.
Christopher i Danmark år 1322, och torde
hafva fått sin stapelstadsrätt af Knut
Porse, hvilken af denna konung nämda
år upphöjdes till hertig af
Söder-Hal-land och Samsö. Redan ett århundrade
derförut nämnes Halmstads Slott, ehuru
detta sedan icke förekommer uti
historien förrän vid ingåendet af Unionen i
Kalmar; men att staden redan då icke
var utan betydenhet, finner man deraf,
att den bestämdes till den ort, der
konungavalen skulle hållas af 120
personer, 40 från hvartdera riket, och på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
