Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt, att genom lottkastning skulle
afgöras, bland hvilketdera rikets invånare
valet skulle ske. Staden eröfrades af
Engelbrecht år 1434, men återlemnades
då till konung Erik XIII, som återigen
förlorade densamma år 1436, då
stadens invånare öfverlemnade densamma
åt Engelbrecht i förskräckelse öfver det
järtecknet, att deras borgmästare, Tyke
Hjort, som begifvit sig ut ur staden
för att underhandla om dess
öfverlemnande, vid återvändandet från
sammanträdet föll och bröt sitt ben, hvaraf
han dog efter tre dagar. Under
Unionstiden var staden derjemte
skådeplatsen för flera sammanträden, t. ex. 1441
mellan konung Christopher och Carl
Knutsson samt år 1 450 för det möte, på
hvilket den sistnämdes egna fullmägtige
afhände sin herre Norges krona. Andra
möten omtalas år 1468 och andra år;
men vid mötet för konungaval efter
Christian I:s död år 1483 lemnade de
Svenska fullmägtige staden, hvilket dock
icke hindrade de Norska att hylla konung
Hans. De fredliga mötena efterträddes
snart af krigiska tilldragelser, och torde
en af dessa, eller stadens bestormning
och uppbrännande af Svante Sture,
dagen före Christi Himmelsfärdsdag år
1 507, hvarom en anteckning lär hafva
funnits i Halmstads stadsarchiv, vara
tvifvel underkastad. Säkert är deremot,
att Johan Thuresson Roos år 1 534
eröfrade Halmstad med den här, som
Gustaf Wasa sändt Christian III till hjelp
mot Christian II:s anhängare, och att
Danskarne redan följande året
misslyckades i en mot staden företagen
stormlöpning. Under Erik XIV:s krig mot
Danmark var Halmstad likaledes flera
gånger utsatt för belägringar, t. ex.
1 562 och 1 566, och med dessa
krigstilldragelser omvexlade fredliga möten,
bland hvilka det af år 1562 utmärkte
sig genom en då i Halmstad afsluten
fred, som dock blef bruten redan samma
år. Belägringen 1 566 var imellertid
den sista händelse af denna art, för
hvilken Halmstad varit utsatt, och det
sista konungamötet derstädes hölls den
25 Febr. 1619 mellan Gustaf den Store
och Christian IV. Samma år
hemsöktes staden af en svår eldsvåda, som der
qvarlemnade blott tvänne stenhus,
nämligen S:t Annas kloster och ett vid
torget beläget hus. leke långt derefter
afträddes genom freden i Brömsebro år
1 64 5 Halmstad och hela Halland till
Sverige, och d. 16 Sept. sistnämda år
besattes staden af Svenska
generalguvernören Sperling, hvaremot den Danska
slottsherren, Niels Krabbe, uttågade med
sin besättning.
En i Halmstads grannskap sednare
timad krigshändelse får icke förbigås
med tystnad, vi mena det efter
Halmstad uppnämda slaget år 1 676, hvilket
stod mellan Kislinge och Fyllebro
mellan Svenskarne under Carl XI och
Ascheberg samt Danska generalen Dunkam,
som med 4,000 man belägrade
Halmstad, till hvars undsättning Carl XI
skyndade. Dunkam ville nu draga sig
tillbaka, men upphanns d. 17 Augusti
af konungen. Striden blef blodig;
Ascheberg, som anförde förtrupperna, sårades
i venstra armen af två kulor; meu
slagfältet vanns ändock af Svenskarne, som
bemägtigade sig hela Danska artilleriet,
40 kanoner och 3 mörsare, samt
tillfånga-togo Dunkam sjelf.
Den efter 1619:års brand
återupp-byggda staden är i Sveriges historia
dessutom märkvärdig af den
anledningen, att Carl XI vid den här hållna
riksdagen år 1687 biföll det af
Ständerna honom underställda memorialet
om reduktionen.
Af de bägge kloster, som Halmstad
hade under katholska tiden, tillhörde
det ena Dominikaner-Orden och var
hel-gadt åt S:t Karin, det andra
Fransisca-uer-Orden och var invigdt åt den Hel.
Anna. Det första är sannolikt det
äldsta och nämnes redan i ett bref af påfve
Urban af 1264; det sednare torde
hafva blifvit grundlagdt först i slutet al’
15:de århundradet och stod
underbyggnad ännu 1503. Bägge blefvo
indragna vid reformationen, och efter det ena,
som var beläget vid den n. v.
Tyggården, har ännu klosterbastionen sitt namn.
Kathariuaklostret begagnades en tid som
hospital. Stadens fästningsverk, som
bestodo af 6 bastioner och portar med
raveliner, utdömdes 1736 ; men ännu
finnas lemuingar efter dem, bestående i
jordvallar, som halfcirkelformigt
omgifva staden. Det likaledes fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
