Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamneda - Hamra - Hamra - Hamra - Hamrånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu bebyggda Sunnerborg, en lägenhet
öster om Lagaån, midtför ön af
samma namn, ett svärd med dubbel egg
och tvänne pikar, hvardera med tvänne
hullingar samt öppning i andra ändan
för att sättas på skaft. Vid Hamneda
gästgifvaregård mönstrade konung Carl
XI sina 6,000 man, då han d. 2 Okt.
1676 tågade till Skåne. Från
Hamneda, som i medlet af 17:de seklet skrefs
Hampneda, förmodar Wieselgren i
»Smålands Beskrifning» den Jöns Hampa,
född i Småland, ha varit, som 1691
adlades med namnet Riddersvärd, jemte
sina bröder Gudmund och Pehr. — Af
större gårdar märkas: Bäckaryd,
Björs-torp, Elinge, Hå, Isjö, Ryds
skattehemman, Öja, ett frälsehemman. — Adress:
Ljungby.
Hamra. Annex-socken till Öja
pastorat i Södra fögderiet af Wisby län,
71/2 mil från Wisby, omfattar en areal
af 3,217 tunnland, af hvilka 250 äro
sjöar och kärr, samt består af 6
mantal skatte med ett taxeringsvärde för
år 1857 af 20,150 rdr bko. Marken
är öfver allt jemn; rådande jordmånen
är saud. Några hemman hafva skog
till behof, men större delen lider brist
derpå. Socknen, som år 1805
beboddes af 248 och 1856 af 313 personer,
har gemensam skola med Öja, under
hvilken socken uppgift på skolbarnen finnes
upptagen. Kyrkan, belägen 3/5 mil från
moderkyrkan, är byggd af huggen
sandsten år 1 046. Här äro 7 likstenarmed
runor, hvaraf den ena, N:o 1,802 i Lilj.
Run-Urk., har denna inskrift: * |Jttr:
lit : heara : ftatt : . tta üftr : |puta-
tfu : øk.....—.....fur ... —...
r*. øf (o: ltfl?) : : primft : —På
Jaltet af stenen: rita o : t : ta runt
(o : taflunt?) : bij> . n : buntr : — ♦
I denna socken har man anmärkt 4
särskilda mineralkällor, inom en liten
vidd. Den helsobrunn, som upptogs
här 17 52, var länge i lägervall, intill
år 1760, då den åter sattes i stånd,
och begagnas ännu. Mineralvatten hade
förut länge på Gotland blifvit eftersökt,
intill dess att denna af allmogeu för
sin bittra smak så kallade Pukes Saudi,
eller den Ondes källa, blef upptäckt.—
Tvänne landthamnar finnas här:
Stockviken, hvarest är ett. sjömärke af trä,
och Enviken. — Adress: Burgsvik.
Hamra. Två mantal frälse-säteri i
Wårdnäs socken och Kinds härad af
Linköpings län, är beläget vid sjön
Jern-lunden, 1 mil från kyrkäii, har
nödtorftig äng och mulbete, ifiten skog och
godt fiske. Hamra kallas 1562 frälse;
löjtnanten vid hertig Johans lif-fana,
Chr. Drake, som dog 1619, skref sig
till Hambra; 1636 var gården hans
enkas, Brita Körnings, säteri och utgjorde
då med Tomta 21/i hemman ; heter år
1686 fru Margareta Drakes, född
Klingspor, säteri; tillhörde 1700 Joh.
Mül-lern, 1726 Arendt Johansson Möllers
enka, Christina Drake, derpå hennes
son och andra arfvingar. Af Maria B.
Stuart, död 17 58, testamenterades det
till löjtnanten C. J. Stuart; det
tillhörde sedan löjtnanten C. von Röhr,
och från år 1829 hafva 17/15 mantal,
uppskattade år 1859 till 7,77 0 rdr rmt,
tillhört fanjunkaren C. G. von Röhr,
och 3/15 mantal, uppskattade till 2,820
rdr rmt, fröken C. M. von Röhr.
Hamra. Ett och 3/4 mantal skatte
1 Svinhults socken och Ydre härad af
Linköpings län, var 1683 frälsesäteri af
2 mant., tillhörigt Olof Armsköld, 1687
Chr. Sam. Duse, 1700 Johan Stråle;
men upptages 1725 som krono; tillhör
nu allmoge.
Hamrånge. Socken i Gestriklands
fögderi af Gefleborgs län, 23/4 mil från
Gefle, ligger öfverst i länet och gränsar
i norr till Skogs socken i Helsingland,
i vester till Ugglebo, i söder till Hille,
i öster till Bottniska Viken; socknen
håller i längd 21/2 och i bredd 213/16
mil samt omfattar en areal af 7 5,618
tunnland, af hvilka 10,500 äro sjöar
och kärr. Marken är i allmänhet mer
bergaktig äu jemn, fastän inga särdeles
märkliga berg finnas.
Dammbordsberget skall behålla minnet af någon
dammbyggnad, som fordom varit vid Abygge
emot fjärdens uppstigande på åkrarna;
Westerhäll säges hafva många refvor
och söndersprängda stenar;
Wibygge-berget, nära byn Wi, är mycket brant
på ena sidan, der man trott det hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
