Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamrånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit begagnadt till ättestupa, och att
der i nejden funnits en offerlund.
Hedningarnes förmenta sällhetsort,
Glysisvall, vill Alrot anse böra sökas i
Glys-eller Gåsholmarna här i socknen. I
Seliviksberget vid Axmar-fjärden är ett
jernmalmsbrott, som i äldre och äfven
i sednare tider blifvit försökt, men icke
varit lönande. Malm har också blifvit
funnen på Axmarskogen. Socknens östra
sida stänges af hafsvikar, som formera
åtskilliga sund, bugter och fjärdar med
flera större och mindre öar, hvilka
utgöra en vacker skärgård.
Hamrånge-fjärden, af 3/4 mils längd och 3/8 mils
bredd, har fordom varit en hafsvik, men
skiljes nu från land genom Lind- och
Björön, som bilda 3 inlopp, hvaraf
norra och södra sunden äro märkligast; i
denna fjärd ligger en stor holme,
kallad Fjälöu. Af sund och fjärdar
märkas vidare: Hafstoleden, der
lemningar funnits efter en bom, som fordom
• skall hafva blifvit ditsatt att utestänga
Ryssarne från inloppet; Forssund,
Ormsjö- och Gubbharsfjärden samt
Skärkarlviken, der bönderna hafva sina
sjöbodar. Af öar inom skärgården märkas i
synnerhet: Kungsökalfven, 3/4 mil ifrån
fasta landet, med god sjökänning och
begrafningsplats samt 2 goda hamnar;
Kusön, rättare Kungsön, 1 mil i
omkrets; Gåsholmen med Synskäret, ansedd
som liten utkänning, har två hamnar:
Kumla och Skäinningen. Här synas
lemningar efter bakugnar, som
Ryssarne 1721 vid landstigningen uppmurade.
Socknen, som omkring år 1700
beboddes af 1,092, år 1805 af 1,413 och
1859 af 2,378 personer, består af 27%
mantal skatte, 2ty4 mantal krono, l1/*
mantal frälse och uppskattades år 1858
till 657,486 rdr rmt. Sistnämda år
utgjorde gemenskapen af indelta arméen
11 och beväringsmanskapet 85 man;
12 backstugusittare funnos i socknen.
Barnundervisningen bestreds år 185 9
af 1 examinerad och 3 oexaminerade
lärare, biträdda af klockaren, i både fast
skola för 48 gossar och 33 flickor och
ambulatorisk för 77 gossar och 49
flickor; dessutom undervisades både
enskildt och i hemmet; tillsammans 149
gossar och 107 flickor. Invånarnes
hufvudsakliga näringsgrenar äro: åkerbruk,
på en af sandjord och lera samt något
ör och sjögrus bestående åker, som
skötes väl; vanliga utsädet är råg och
korn; — boskapsskötsel, som icke
öfverstiger socknens behof och har föga
utsigt till att utvidgas för betesmarkens
svaghets skull till följd af sandhedar,
stenig mark och myror; gårdarne mot
sjösidan hafva bästa mulbetet;.— fiske,
i allmänhet mindre än hvad det varit i
fordna tider; de fiskrikaste sjöarne äro
Wiksjön och Hamrångefjärden, i den
sistnämda erhålles den i orten berömda
Hamråuge-laken; strömmings-fisket är
stundom gifvande utöfver behofvet; —
djurfångst, hvilken dock nu mer ej är
särdeles lönande; — kolning och
bräd-sågning, hvartill den vidsträckta skogen
gifver tillräckligt material, samt foror
och brukskörslor, särdeles för
Ugglebo-och Hamrånge-verken. Kyrkan, af
gråsten utan torn, ligger vid landsvägen
utmed Bergs gästgifvaregård, är af okänd
ålder, men har flera gånger undergått
reparation och tillökades med ett chor
1698. Vid Ryssarnes härjande den 18
Maj 1721 förlorade kyrkan både skrud,
penningar och handlingar. Hamrånge
är ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Gefleborgs
kontrakt af Uppsala stift. Af
forntidsminnen, som förekomma här, må blott
nämnas, att på en höjd i Totra hage, icke
långt från Hamrångefjärden, finnes ett
öppet rum i jorden, 4 alnar djupt, 73/4
alnar till längd och bredd, i fyrkant
muradt af gråsten, fyldt med jord och
grus på sidan; derintill synes leinning
af stenmur, såsom efter eu byggnad af
33 alnars längd och 22 alnars bredd;
stället har varit öfvervuxet af skog, och
då denna undanröjdes, påträffades ett
svärd med jernfäste samt flera långa
pikar och knifvar. Uti historien förvaras
minnet än af Ryssarnes härjningar här
1721, då de landstego vid Gåsholmen,
uppbrände alla närmast belägna
bondgårdar tillika med Axmar och Wifors
bruk, plundrade kyrkan m. m. Huru
fienden blef uppehållen vid
Storverksbron, omtalades för ej så många år
tillbaka af gammalt folk. Flera
berättelser, fastän utan redigbet, bibehållas från
äldre tider om fiendtliga infall; en bäck
på Oaterhed, som rinner från sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
