Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardemo - Hardemo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hardemo.
Hardemo. 243
Socknens namn. Hemmantal. Folkmängd. Gemenskap. | Backst.-sittare.
Betalande. Befriade. Summa.
Hardemo.... 42 694 735 1,429 22 25
Kräcklinge .. 51% 540 611 1,151 24 2
Summa |93/s| 1,234| 1,346) 2,580|46|27
Hardemo. Socken i Hardemo härad
af Örebro län, 23/g mil från Örebro,
ligger mellan Kräcklinge i norr, Kumla
och Halsberg i öster, Lerbäck i söder,
Wiby i sydvest, Hackvad i vester, och
omfattar en areal af 1 1,075 tunnland,
af hvilka 120 äro sjöar och kärr.
Socknens längd från norr till söder är
något öfver 3/4 mil, dess bredd från öster
till vester 1/2 mil. Vestliga gränsen
utgöres af Skarbysjön, omkring 1/2 mil
lång och på några ställen öfver
bred, samt af den derur flytande Wia-å;
närmast dertill ligger Öja Fjerdiug, till
en del upptagen af Öja mosse och
hörande till Grirnstens härad.
Hardemo-åsen delar socknen i 2:ne nästan lika
delar, på hvilkas bägge sidor små
vattendrag framstryka: Vänsbäcken, på den
östra, har sin upprinnelse från en källa
på Nåhlberga egor, kallad Vänskällan;
denna källa, öppen hela vintern, är
belägen under en ovanligt hög gran, i ett
tämligen stort träsk och ännu ett
föremål för fabelaktiga berättelser; —
Brändåsa-ån eller Bäcken, på vestra sidan,
får sitt vatten ifrån en källa, som
uppväller ur hårda sandbacken under en
gran på allmänningen ej långt ifrån
Sumpen i Wiby, hvarföre den i början
kallas Sumpabäck. Denna sandås gör
det annars jemna och långlända landet
delvis mindre bördigt; rådande
jordmånen är dock lera, ehuru mångenstädes
sandblandad; vestra delen af socknen,
som ej upptages af Öja mosse, har
svartmylla med klappersten. Mulbetet
är litet, men godt; skogen i aftagande.
Hufvudnäringen är åkerbruk,
öfversti-gande mer än dubbelt ortens eget
behof. Den ädlare trädgårdsskötseln är
nästan alldeles försummad af allmogen.
Humlegårdar finnas på många ställen;
biskötseln är föga uppdrifvet Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,202 och
1859 af 1,667 personer (enligt uppgift
till Ekklesiastjk-departementet), består af
373/8 mantal skatte, mant. krono,
2V8 mantal frälse, utom Öja Fjerdings
12 mantal, och uppskattades 1857 till
156,400 rdr bko. Barnundervisningen
meddelas i både fast och ambulatorisk
skola af en examinerad och en
oexaminerad lärare jemte pastor; barnens
antal 185 9 var 105 gossar och 110
flickor, häraf 60 gossar och 23 flickor
i den fasta, 37 gossar och 35 flickor i
den ambulatoriska skolan; resten
undervisades enskildt och i hemmet. —
Hardemo nämnes omkring 1314; dess
kyrkoherde-längd går tillbaka till slutet af
1500-talet; det utgör nu ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, hörande
till Kumla kontrakt af Strenguäs stift.
Kyrkan, belägen i norra delen, är en
vacker byggnad af sten från 1766; i
sakristian förvaras konung Olof den
Heliges bild. Man förmodar, att socknen
fått sitt namn Hardemo, hvilket af
allmogen är förbytt i Hallme, af den mo,
hvarpå kyrkan ligger; nära kyrkan ligga
spannmålsmagasinet, uppbygdt år 1748,
och skolhuset, bygdt år 1808; denna
skola är doterad af aflidne brukspatron
Lundmark i Stockholm medelst
testamente af 3,000 rdr bko; samma man
har äfven här stiftat en invalid-kassa.
Utom de förutnämda källorna finnas här
tvänne fordom mycket besökta sådana,
hvaraf den ena, S:t Olofs källa,
uppväller norrut från kyrkan i Skyberga
gärde och eger det klaraste och bästa
vatten man någonstädes torde träffa.
Landsvägen går öfver strömdraget helt
nära källan; en sägen är, att kon. Olof
den Helige af Norge här mottagit dopet.
Sydvest från denna källa, men närmare
kyrkan, upprinna tvänne andra källor,
den ena med mineraliskt, den andra med
sött vatten; härvid är det märkvärdigt,
att bägge ådrorna till så olika vatten
äro hvarandra så nära, att man tror
sig se blott en enda källa; också
sammanflyta de ofvantill, ehuru den enas
vatten har ingen gemenskap med den
andras; mineralkällan har varit med
nytta begagnad mot gikt och kallas
Hardemo-helsobrunn; bredvid dessa äro
flera mindre källor, och en gungande
vall visar tecken till flera. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
