Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardemo - Harestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fornminnen finnes vidare, något norr om S:t
Olofs källa, en höjd, kallad
Sigtruds- eller Sigtrygsberg, hvarest konung Olof
den Helige skall hafva bott uti ett
fordom derstädes beläget slott, tillhörigt
jarlen Sigtryg, som förmodas hafva
egt och bebott Skyberga hemman,
hvilket då skall haft namn af Sigtrygsberg;
der lär ännu finnas spår af hvalf, som
på vestra sidan skola gå djupt och,
ehuru igenfallna, vittna om ej
obetydliga byggnader; man förmodar de
mossbelupna stenhögarna vara lemningar af
förfallna murar. Dessutom finnas här
flera ättehögar, och ibland dem
Thors-högeti nära Skyberga, der man under
gräfning funnit en urna, hvaruti en
sax och ett bryne ännu lågo förvarade,
samt Berga-Backar, der dylika
qvarlefvor från forntiden äfven blifvit
uppgräfda. Thorshögen har i sednare tider
blifvit använd till vägars grusning.
Utom dem, som till åkerfält blifvit
jemnade, ses der ännu flera upphöjningar,
midt ibland hvilka denna hög förmodligen
varit den största; en ännu qvarstående
spets vittnar om dess kägel-lika
skapnad och betydliga höjd. Uti Öja mosse
ligger en lång sandbank, kallad
Hul-lings-åsen; man gissar, att här varit
någon byggnad, ehuru dertill nu icke
finnes spår. Hulunda by tros hafva
varit kungsgård under namnet Helge-ö,
hvarifrån konung Magnus Ladulås och
hans söner, hertigarne Erik och
Waldemar, utgifvit åtskilliga bref; det hör
nu under Falkenå. Här finnas blott få
ansenliga gårdar: Mårsta, 1 mant. frälse,
har tillhört slägten Robsahm; Nybble,
1 mantal krono, kyrkoherde-boställe;
Norrby, 1 mantal,
kronolänsmansbo-ställe, — men en mängd byar. — Adr.:
Örebro.
Harestad. Annex-socken till Thorsby
pastorat uti Inlands Södre härad af
Bohus län, ligger sydost i pastoratet vid
Nordre-elfs utlopp; begränsas i norr af
Ytterby socken, i vester af Thorsby, i
söder och öster af Elf-fjorde-n och har
en areal af 3,842 tunnland, af hvilka
150 äro sjöar och kärr. Marken är
jemn och jordmånen ypperlig samt
hemmanen till följd deraf goda, ehuru
inskränkta till egovidden, hvilket
särdeles gäller om gårdarna Toreby. Åt
Sjöhed och Westerröd är jorden något
sandblandad. Ingen skog finnes, och blott
nämda by eger en ringa tillgång på
bränntorf. Socknen, som innehåller 16V8
mantal skatte, 3*/^ mantal krono, 2
mantal frälse och år 1857 uppskattades
till 72,108 rdr bko, beboddes år 1805
af 644 och år 1859 af 873 personer.
Barnundervisningen, som 1840 bestreds
blott af föräldrarne sjelfva eller af
odugliga omkringstrykande personer,
bestrides nu dels af examinerade lärare i fast
skola, som 1859 besöktes af 49 gossar
och 23 flickor, dels i hemmet för 37
gossar och 97 flickor. — I
pergaments-bref från 1300-talet kallas Harestad
Harundarstaf. Den urgamla Harestads
kyrka, belägen 1 mil från Kongelf, är
en af de minsta i länet. Skeppet är
blott 16 alnar långt och 11 alnar bredt;
det fyrkantiga chorets längd är 7 och
bredden 8 alnar. Ofvan ingången till
vapenhuset, genom hvilket man
inkommer i kyrkan, finnes en i trä skuren
bild med krona på hufvudet, spira i
handen och trampande ett troll under
fötterna, hvilka emblemer antyda S:t
Olof, som sålunda synes hafva varit
kyrkans patron. Ett fönster i hvardera
af skeppets sidomurar samt ett dylikt
utmed chordörren gifva den lilla
byggnaden en sparsam belysning. Sjelfva
altaret är, enligt en derå befintlig
inskrift, förfärdigadt 1634; men på
detsamma står ett altarskåp af vida högre
ålder. Inunder en genombruten
himmel ser man här i midten Guds
Moder, hållande på sina knän den döde
Försonaren; till venster står en qvinna
med en ask i handen, och till höger
en bild, sannolikt föreställande
lärjungen Johannes. Det hela är icke illa
skuret i ek och rätt intressant för sin
ålder. Målningarne på altarskåpets
dörrar äro ditkomna, då fornlemningen år
1698 renoverades. För öfrigt är en
gammal fyrsidig dopfunt af sten,
utsirad med upphöjda kors, det enda
märkliga, som här finnes att bese.
Korse-berg har under namnet Rosaberg
erhållit historisk märkvärdighet för det stora
och vigtiga möte, som här hölls
midsommardagen 1277 mellan konungarne
Magnus Hakonsson i Norge och Wäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
