Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hernösand - Hernösands Län - Hernösands Stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HHernösand har högre
elementarläroverk, navigationsskola, folkskola och
flickskolor, filialbank, sparbank,
sjöassuransförening (stiftad år 18 48 och 185 6
omfattande 100 fartyg, assurerade för
2,894,000 rdr rmt); lasarett och
kurhus, centralhospital, arbets- och
fattighus, länshäkte o. s. v. Flera kassor och
välgörande inrättningar finnas i staden,
deribland den s. k. Nybergska
stiftelsen, med ett kapital af 18,000 rdr*bko,
hvaraf räntan dels utdelas som
pensio-uer till aflidna borgares obemedlade
en-kor och barn, dels användes till
underhåll af tvänne sjuklingar å lasarettet,
samt till länets arbetsinrättning.
Hernösand är äfven sätet för Wester-Norrlands
brandstodsforening.
Bland byggnader i Hernösand
märkas främst:
Domkyrkan, grundlagd 18 42, invigd
1846, uppförd i modern stil med
pelare och försedd med ett stort och två
mindre torn. I äldsta tider
begagnades sannolikt Hemö kapell, ett annex
till Säbrå, för stadsboernas gudstjenst;
men 1638 uppfördes en kyrka af sten,
hvilken blef skjuten i brand af
Ryssarne 1721 och sedan reparerades, men
slutligen måste lemna rum för en nv.
Hernösand och hela Norrland hörde
ända till 1647 under ärkestiftet; men
detta år fick det nya stiftet en
superintendent, med Säbrå till boställe och
Hernösand till prebende. Hernösands stift
innefattar nu bela Medelpad, Jämtland,
Herjeådalen, Ångermanland och
Wester-botten jemte Lappmarken; biskopen
(superintendenten fick denna rang 1773)
är tillika kyrkoherde i Hernösands
regala pastorat af första klassen, hvilket
har Hernö socken till annex.
Landshöjding-residenset är en
trevåningars byggnad af sten vid stadens
stora torg, uppförd på 1780-talet;
biskopshuset är sannolikt ett decennium
äldre; rådhuset, af trä, uppfördes 1723.
Elementarläroverkets nya hus, af två
våningar med peristil och en å höga,
fristående pelare hvilande kupol, är
uppfördt i nyare tider (efter 1850) i
stället för det gamla gymnasiihuset, som
uppfördes 1725, sedan det afbrunnit 3
särskilda gånger. Gymnasiet i
Hernösand öppnades år 1650 ; f. u. har
läroverket 15 lärare och besökes hvarje
termin af omkring 1 30 lärjungar. — Vidare
märkas: ett gymnastikhus, af trä, -—
folkskolans och navigations-skolans hus
(den förra öppnades 1847, den sednare
184 3), nya theatern, uppförd 185 7,
lasarettet och kurhuset, med rum för 50
patienter, central-liospitalets hus,
uppfördt af trä åren 1844 och 1845,
sedan 1 856 af sten, beräknadt för öfver
100 patienter, — länshäktet, arbets- och
fattighuset, uppfördt 1856, tullhuset samt
stadens badhus, uppfördt mellan 1851
och 1855 på Mellanholmen.
Staden Hernösand, som 179 2
beboddes af 1,500 personer, 181 5 af 1,780
och 1858 af 3,069, hade år 1860:
3,25 9 invånare och bestod år 185 5 af
256 hus och tomter, uppskattade till
29 0,440 och i statsbidrag erläggande
1 6,7 30 rdr bko. Stadens jord består
af 1,6 83 tunnland, hvaraf 6 43 åker,
är.g, tomter och trädgårdar, 1,025 skog
och betesmark samt 14 tunnland
impe-dimenter. Vid stadeus anläggning
anslogos åt densamma hemmanen Hof och
Fogelsta, hvartill kommer det af
staden för egna medel inköpta hemmanet
Wangsta. Hela uppskattningsvärdet,
jorden inberäknad, uppgick år 1 85 5 till
388,940 rdr bko.
Hernösands magistrat utgöres af
borgmästare och 5 rådmän; staden tillhör
sedan 1857 tredje klassen och har
nummer 27. Dess vapen är en svart
bäfver med en gädda i munnen. I staden
garnisouerar ett batteri af Svea
artilleri-regimente.
Hernösands Län, se Wester-Norrland.
Hernösands Stift. Ar det nordligast
belägna och till vidden det största af
alla stiften, nämligen 2,102 [H mil, och
i anseende till lokalen svårare att
förvalta än något annat. Det omfattar
hela Wes’ er-Norrlands, Westerbottens,
Norrbottens och Jämtlands län, utom
Ofver-Hogdals socken, som tillhör
Uppsala stift. Till presterskapets lättnad
är stiftet indeladt i tvänne så kallade
Synodal-lag, så att presterna i det
nedra stiftet samlas till prestmöte i
Hernösand och i det öfra stiftet (Wester- och
Norrbotten) i Piteå, dit biskopen reser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
