Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrevadsbro - Herrevads-kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hop af Nils Stures folk vid Örebro,
derefter inqvarterat sig i Westerås, vid
Stu-x rens annalkande dragit sig till
Kohl-bäck och lägrat sig vid bron utmed ån.
Nils Sture lät upprifva bron och med
en jordskans befästa åbrädden samt lade
sig på andra sidan; ban blef äfven
förstärkt af Sten Sture med 300
Gestri-kar; dock kunde ban ej komma öfver
elfven, utan förskansade sig på ömse
sidor; den 25 Juni omkommo många
Gestrikar och Dalkarlar, af hvilka en
stor del drunknade, då de ville gå
öfver elfven.
Herrevads-kloster, i Riseberga
socken och Norra Åsbo härad af
Christianstads län, utgöres af 7V4 mant. krono,
285/s mant. arbets-, fördels- och
häst-hemman samt 15 torp, allt i Riseberga
beläget, med fiske i 2 insjöar och
dammar, och har en areal af 1,961 tunnl.,
af hvilka tomt, trädgård och mjölqvarn
upptaga 5 tunnl., åker 7 5, äng och
nyodling 420, torparelägenheter 218,
beteshagar med skog 1,09 5, mossar 119,
vägar m. m. 16 tunnl. Såsom
arbetshem-man under kungsgården äro anslagna:
hemmanen i Bökstorp, Ljungby,
Svenstorp, Bundeborg, Bonarp, Järbeck,
Ryn-ke, Skogshuset, Lilla och Stora
Björ-ket, Björkarp, Broröd, Westrarp,
Ingels-torp, Farstorp, Wessmanstorp, Allarp,
ra. fl., 285/8 hofverier. Till
kungsgården höra dessutom 18 större och
mindre torp, hvilkas innehafvare utgöra
körslor från 3 till 1 dagsverke i
veckan på egen kost. Taxeringsvärdet var
1857: 29,200 rdr bko. Klostret
anlades i 12:te århundradet af den
kraftfulle och för Kyrkan nitiske
ärkebiskopen Eskil, nära vid nordvestra Skånes
betydligaste vattendrag, Rönne-ån, och
till följd af att riddarne fordora, då de
ville förlusta sig med jagt på
Söderåsen, plägade draga öfver det vad, som
finnes, der denna å förenar sig med en
bäck, flytande från den lilla Sorödsjön,
kallades stället Herrevad. Här säges
ock biskop Eskil haft sina arfgods. Han
har ock svårligen kunnat utvälja någon
mer passande plats; belägenheten
utmed fiskrika vattendrag, med icke
mindre inbringande insjöar i närheten, och
omgifningen af feta beteshagar och stora
skogar, rika på villebråd, kunde
tillförsäkra klostrets invånare öm rundlig
fyllnad af de lekamliga behofven, på
samma gång det ensliga läget och nejdeii9
romantiska skönhet, förhöjd genom
utsigten till den vackra, af yfviga skogar
grönklädda Söderåsen, bidrogo att
stämma ett fromt sinne till upphöjda
betraktelser. Är 1144 stiftades klostret,
och biskop Eskil lät här de munkar af
Cistercienserorden nedsätta sig, som hans
vän Bernhard sändt honom från Citeaux
och Clairvaux. Herrevads-kloster, som
ock skrifves Heridsvad, Ilæretsvath,
Herredsvad etc., invigdes den 1 Maj 1150
och helgades åt Jugfru Maria. 1292
härjades klostret af en svår eldsvåda, men
reste sig snart föryngradt ur askan,
och dess område samt inkoraster
ökades genom fromma testamenten och
gåfvor under flera abboters tid, hvaraf
må nämnas Robert 1170, Stephan, som
dog 1185 och berömmes för fromhet
och saktmod; underverk omnämnas vid
hans graf; Thomas 1206; Sven 1343;
Anders 1539 och Laurentius 1547, den
siste. Den 2 Maj 1565 fick Sten Bille
af Danska konungen Christian III
befallning att från abbot Laurids taga
klostret under sin värjo, emedan der
»föres ett ogudaktigt lefverne»; dock
skulle ban gifva abboten nödtorftigt
underhåll, uppehålla sång, läsning och
annan kyrkotjenst, underhålla ett visst
antal prester, djeknar och »Peblinge»,
men utdrifva allt öfverflödigt, löst och
onyttigt folk. Så slutade som ett
nådehjon i sitt eget kloster den siste af dessa
mäktiga prelater, hvilkas anseende
öfver hela den Skandinaviska Norden var
så stort, att, då påfve Gregorius IX år
1234 skulle bilägga tvisterna mellan
Håkan IV i Norge och biskopen af
Hammer, vände ban sig till abboten i
Herrevads kloster samt uppdrog åt
denne, jemte ärkebiskopen och ärkedjeknen
i Lund, att göra konung Håkan
påminnelser och, om han ej fogade sig efter
dem, tvinga honom med Kyrkans bann.
Bakom nuvarande byggnadens östra
flygel ligger en källare, hvars ena gafvel
utgör en del af den gamla
klostermuren; derutmed är en gräsbevuxen kulle,
som bildat sig öfver ruinerna, och på
denna kulle står en grafsten, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
