Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrevads-kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskrift upplyser, att den restes öfver
abbot Laurids, som dog d. 30 Oktober
1572. Grafstenen öfver den siste
abboten och några alnars stenmur är allt,
som nu påminner vandraren, att ban
befinner sig på en plats, der en af
medeltidens andliga furstar hållit sitt
yppiga munkhof; att här fordom reste sig
storartade och vidsträckta byggnader,
omslutande mycken fromhet och
försakelse, men också mycken flärd, stolthet
och praktlystnad; att här de
verldsför-aktande och verldsbeherrskande
munkarne vandrade kring i sina gråa
kåpor, icke tänkande, att en tid kunde
komma, då äfven deras magt och
inflytande vore en saga, och drömmande
sig lika oumbärliga som det slägte,
hvilket vandrar här i dag. Annu 5 0 år
efter reformationen predikades i
klosterkyrkan, äfven sedan detta kloster., i
likhet med andra vid den tiden, blifvit
kronogods och till förläning bortgifvet,
först åt förutnämde Sten Bille till
Wanås 1576. Det var vid denna tid, som
herr Stens systerson, den ryktbare Tycho
Brahe, vistades på Herrevads-kloster,
såsom ban sjelf säger: »tum avunculi
grata conversatione, tum loci
amoeni-tate allectus» (lockad så väl af
morbroderns angenäma samtal som af
ställets skönhet). Här anställde han
iakttagelser på stjernhimmeln och upptäckte
1 572 den nya stjernan i Cassiopæa,
hvilken, enligt hans astrologiska
uttyd-ning, bådade, att en prins skulle födas
i Nordanlanden, som skulle komma det
Tyska riket att darra och som 1632
skulle dö. — Efter Sten Billes död fick
1 586 hans enka, Kierstin Lindenow,
lifstids-förläning på klostret. Af öfriga
kända Danska förlänings-innehafvare
vilja vi blott nämna: Ove Gjelde till
Tomarp 1649, och den siste,
öfverste-sekre-teraren Erik Kragh 1 6 56. Sedan, efter
Skånes afträdande till Sverige,
Herrevadskloster blifvit Svenskt kronogods, gafs
det 1658 af Carl Gustaf till den
ryktbara Corfitz Ulfeld på Torup; men då
denne, strax derefter anklagad för
stämplingar mot Svenska regeringen, flydde
till Danmark, lades seqvester på hans
gods, och Herrevads-kloster jemte Torup
pantsattes 1660 af
förmyndare-regeringen till grefven och riksrådet
Christopher Schlippenbach för långifna 70,000
rdr till 8 proc. ränta. Af honom
tilllöste sig s. å. den gamle fältmarskalken
Hans Chr. Königsmark denna gård och
lemnade den i arf åt sin son,
fältmarskalken Otto W. Königsmark, som år
1682 lemnade den till regeringen i
utbyte mot Börringe. Vid Carl XI:s
indelning 1691 blef Herrevads-kloster
anslaget till öfverste-boställe vid Skånska
kavalleri-regimentet. Det har innehafts
af öfversten Nils Gyllenstjerna 169 1 —
1693; öfversten baron Gustaf Horn
(1704—27), som blef fången vid
Dnieper-strömmen 1 709 och qvarbölls i Rysk
fångenskap till 1722. Under kriget år
1 709 blef gården af Danskarne
plundrad och en stark postering der inlagd.
Vid 1727:års riksdag blef
Herrevadskloster förvandladt till
öfverste-löjtnauts-boställe i utbyte mot Tomarp, som nu
blef öfverste-boställe. Af de
överstelöjtnanter, som innehaft
Herrevads-kloster, var Didr. Georg Hasenkamp (1 727
till 1731) den förste och ridd. af
Svärds-Orden Johan Coijet (1774 — 1786) den
siste. Då sedermera Skånska
fältkommissariatet inrättades, blef det förlagdt
till Herrevads-kloster, och fardagen 1786
öfvertogs gårdens förvaltning af Skånska
Passevolance-inrättningen under
Krigs-kollegii inseende. General-intendenten
vid kommissariatet bodde då på gården
och hade inseende deröfver. Dessa
intendenter voro efter hvarandra:
öfverstelöjtnanten och riddaren Ludvig Toll,
öfversten och riddaren C. H. Kock,
majoren P. Appeltoft, öfversten och ridd.
C. E. Geijer, hvilken sistnämde 1824
utnämdes till kong 1. ståthållare. Då
kommissariatet indrogs 1830, blef
egendomen d. 23 Aug. 1 836 utarrenderad på
3 0 år till ryttmästaren Follin, och
bebos och brukas den för närvarande af
majoren och riddaren Bror Geijer. —
Ifrån äldsta tider har man om stället
här en tradition, som förmäler, att en
herregård skall hafva legat på Riseberga
vång, och till bestyrkande häraf
anföres, att man der finner en stor, slät
och något upphöjd plats, derå
stenhögar ligga, och från denna gå tvänne
stenlagda vägar öfver en bäck och en
mosse; vägarna mynna uti den
nuvarande landsvägen, som går till kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
