Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrevads-kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och så vesterut. Söder om denna plats,
på andra sidan ån, har varit en
djurhage; gärdsgårds-stängslet stod ännu
länge qvar. Ali den äng, sora ligger
utmed ån mellan Riseberga och
Billin-ge, skall hafva tillhört denna gård; men
höet blef för den långa vägens skull
samladt i ett stort hus vid Förestå, dit
boskapen fördes för att fodras, och
hvilket kallades »Forestallet», deraf byn fått
sitt namn. I klosterhagen eller, som
den ock kallas, Mörkanskog, norr om
gården, är en 40 steg lång graf; en
sten står vid hufvudet, en vid fötterna.
Der säges ligga en qvinna, vid namn
Vena; om halsen har lion en guldkedja,
lika lång som hon sjelf, och på bröstet
bär hon en dyrbar »guldbrossa». På
Söderåsen ligger hennes man Vene
begrafven. För omkring 200 år sedan
beslöto några drängar att plundra
grafven och gräfde ett djupt hål, der de
förmodade, att Yenas bröst med
guldsmycket skulle påträffas. De gräfde en
hel dag utan att finna något; men då
de följande morgon återvände och
fortsatte gräfningen, hördes en djup, start:
röst från Söderåsen, ropande: »Vena,
Vena, vänd dig om; rättnu taga de
dina guldbraser!» Då blefvo drängarna
förskräckta och öfvergåfvo sitt företag;
endast en af dem fortsatte gräfningen;
men ban blef vansinnig under hela sin
lifstid. I grafven ses ännu en djup
håla, i hvilken några björkar slagit rot.
Af denna jätte- eller resegraf skall
Riseberga socken hafva fått namn. På en
äng under klostret skola stå tre stenar,
kallade »Tre Konungars Stenar», om
hvilka förtäljes, att en gång tre konungar,
sittande der, ingingo fred sinsimellan,
hvarvid fastställdes, att den, som först
drog svärdet, skulle af de bägge andra
anses som dödlig fiende. Medan de
suto der samspråkande, kom en orm
krypande uppåt den ena stenen; den
derå sittande konungen drog sitt svärd
och dödade ormen; men då föllo de
båda andra konungarne öfver honom
och dräpte honom. Bland historiskt
märkliga tilldragelser, som timat vid
detta kloster, få vi vidare anföra: Den
14 September 1305 vistades Svenska
hert igarne Erik och Waldemar på
Herrevads-kloster och underskrefvo der en
försäkran, genom hvilken de erkände
sin broder Birgers son som faderns
efterträdare och förbundo sig till
obrottslig tjenst och trohet. Från medlet af
Mars till d. 12 Juli 1677 stod Carl XI
här med sin krigshär. Under detta
fälttåg blef kyrkan nedskjuten; de
blyplåtar, sora täckte taket, sägas Svenskarne
hafva förut nedbrutit och sänkt i en
damm, som ännu kallas Blydammen.
Under sistnämde konungs tid och på
hans befallning nedrefvos de gamla
klosterbyggnaderna, alla uppförda af
huggen sten, hvilken fördes till Malmö och
användes der till uppförande af Tyska
kyrkan. Anda till 1 805 qvarstodo dock
vidsträckta ruiner. Vid förutnämda
källare stötte till kyrkan en stor byggnad,
som fordora af folket kalladeä
»munk-bibliotheket»; denna låg i öster och
vester, och dess ruiner gingo öfver
landsvägen och omfattade en på andra sidan
om vägen belägen kulle. Såsom redan
är nämdt, står blott qvar källarväggen,
och på kullen derinvid Laurentii
grafsten. Vid ingången till sararaa kulle
ligger en sten med denna inskrift: »Hic
jacent in fra scripti primo petrus
bra-tbe qui obijt anno domini MCCCXC et
uxor sua domina anna que obijt anno
domini MCD item alletli uxor ... the,
quæ obijt anno nativitatis iesu domini
MCDVI quorura animæ in pace
perpe-tua requiescant» (här hvila nedanskrifne:
först Peder Brahe, sora dog 1390, och
hans hustru Anna, sora dog år 1400,
jemväl Allethe (förmodl. Torkel Brahes)
hustru, som dog året efter Jesu börd
1 406, hvilkas själar hvile i evig frid).
År 1 805 fastställde Gustaf IV Adolph
ritningen på nya byggnader; men de
blefvo färdiga först 1817. Då nedrefs
allt, utom en 1745 uppförd
stallbyggnad, genom hvilken inkörseln går; till
denna fogades i öster och vester
flyglar af två våningars höjd. Ladugården
ligger nu strax nordost om slottet och
utgöres af en kringbyggd fyrkantig gård,
hvars sidor upptagas af trä- och
kors-virksbyggnader; norr härom flyter
Soröds-bäcken, sora förr åtskiljde man- och
ladugården. Uti denna bäck ligger strax
vid gården ett qvarnverk; bäcken löper
sedan genom trädgården, belägen vester
om slottet, och faller strax utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
