- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
342

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norra grenen skiljer Hisingen från
Bohuslän och den södra skiljer ön från
Westergötland och staden Göteborg. Ön,
som är 2 1/2 mil lång, 1V3 mil bred
och i areal omkring 2 qv.-mil, har från
ålder varit indelad i 2 härader: Östra
och Westra ellei Svenska och Norska
Hisingen, hvaraf det förra, så långt
historien går tillbaka, tillhört Sverige och
blifvit räknadt till Westergötland; det
sednare räknas till Bohuslän. Vid freden
i Roeskilde 1658 kom Norska Hisingen
jemte bela Bohuslän under Sverige, och
är detta orsaken, hvarföre Norska
Hisingen ännu räknas till Bohuslän och
tillgodonjuter dess betydliga
skatteprivilegier. Redan under den tiden Bohus
län hörde till Norge, lydde Hisingen
under Göta Rike, och gamla
Westgöla-lagen räknar båda häraderna till
Westergötland. Hisingen är ett bergigt,
skoglöst och i allmänhet lågländt
(mellan 3 5 à 80 fots höjd öfver hafvet,
men utomordentligt bördigt land.
Norra delen eger den största höjden öfver
vattenytan (Hisingens högsta punkt är
Svensby Brattås i Säfve socken) och har
tämligen branta sluttningar mot elfven,
hvilka aftaga, ju längre landet drager
sig i söder. Under dessa sluttningar
löper en föga bred, men jemn och med
rika bondgårdar och vackra landställen
uppfylld dal, som tydligen till en del
är en alluviou af Göta elf. Nästan rätt
ifrån norr till söder afskäres ön af den
vackra Qvilledalen, som med sin södra
öppning ligger midtför Göteborg och
med sin norra utbreder sig längs efter
Ncrdre-elf. Genom denna dal går ett
vattendrag, Qvillebäcken, hvilken,
upprunnen i dalens midt, framflyter åt dess
bägge öppningar, således åt två
motsatta håll. Här finnes äfven en stor
högslätt, kallad Rönnings-slätter, i öns
nordöstra del, hvilken stundom
begagnats till exercisplats för Göta
artilleriregimen te, samt My kla hed, en stor
upp-odtøci slätt, delad mellan Säfve och
Björ-landa socknar. På insjöar är brist.
Hisingen är en af de bördigaste trakter i
Sverige i anseende till godheten af sin
jord och sin stora uppodling. Den
allmännaste jordmånen är lermylla,
hvilken i Qvilledalen är så stark sotn
någonstädes i socknen. I den söderut
belägna Thorslanda socken blir leran
flerestädes mergelartad. Jorden besås
vanligen med omkring en fjerdedel bönor,
hälften korn och resten ha fra, höstsäd
och potates. Dock liar man först på
sednare tider börjat så höstsäden på
träde. Blandsäd nyttjas föga eller
intet. Medelutsädet är 28 tunnor pr helt
hemman. Det nära grannskapet med
Göteborg, hvars visthus Hisingen är,
har i hög grad inverkat på denna ös
kultur i flera afseenden. I synnerhet
äro ladugårds- och trädgårdsskötseln här
uppdrifna högre än annorstädes i
Bohuslän. I syriunerhet gäller detta om
de socknar, som angränsa till södra
armen af Göta elf, nämligen Backa,
en del af Säfve och Rödbo, eller,
såsom den allmännast benämnes,
Kong-elfs socken. Härifrån fyllas för det
mesta nämda stads behof af
köksträdgårdsväxter, äfvensom icke ringa partier af
frukt ditföras från sistnämda socken,
Odling af foderväxter, börjad på
sednare åren, bar vunnit allt mer insteg
hos allmogen. Linodlingen synes
tilltaga med hvarje år och med större
hastighet än flerestädes inom detta län.
Utom i Skärgården, der flsket är
huf-vudnäringen, är näringsfliten nästan
uteslutande rigtad på landthushållningen.
Den enda binäringen är en liflig
handel med slagtkreatur, hvilka uppköpas
i länet och, här slagtade, afyttras i
Göteborg. Ett räddningsinstitut har
nyligen blifvit stiftadt på ön, hvartill
bidrag blifvit lemnade till ett belopp af
36,000 rdr rjnt. Befolkningen, som år
1805 utgjorde 7,535, uppgick 1 856 till
9,198 personer. Hisingsbon är
allmännast ljuslätt; lynnet är ej så lifligt som
hos de öfriga Bohuslänningarne. I
anseende till folkets karakter och
sedlighet, är Hisingen att räkna till de bästa
trakter i Bohuslän. I sitt sätt att vara
tyckes folket dock röja en väl stark
känsla af sitt eget värde; och skulle
någon trakt af ön, mindre än de öfriga,
vara förtjent af nyssnämda fördelaktiga
vitsord, så är det Kongelfs socken. Hos
folket finner man ännu i hvardagslag
en lemning af en gammal nationaldrägt,
hvilken dock dag för dag blir
sällsyntare. Denna lemning består uti en röd
bindtröja med ärmar och derutanpå ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free