Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grönt lifstycke bos qvinnorna samt uti
så kallade Hisings-jackor, ett medelting
mellan frack och tröja, hos männerna.
Enskiften, kostsamma byggnadsföretag
och en tilltagande yppighet, särdeles i
undfägnaden vid gästabudstillfällen, ha
på några år icke väl stått tillsammans
med allmogens tillgångar. — Af en utaf
konung Carl X Gustaf i Maj 1658
utfärdad författning ses, att denna konung
haft för afsigt att på Hisingen anlägga
scbäferier och förordnade, »att får ther
måtte hållas till något privilegieradt
Wantemakeries inrättning. Eljest ville
H. Maj;t de modo framdeles en viss
förordning låta författa.» Dåligt bete
och markens bergaktighet, heter det,
skall hafva tillintetgjort denna
inrättning, hvars historia för öfrigt är
.obekant. — Under namnet Hising och
His-sing omtalas ön icke sällan i våra
fornsagor såsom ett hem för på sin tid
betydande män och för ett folk, som
esomoftast tog en verksam del i tidens
politiska hvälfningar. Redan på Olof den
Heliges tid var ön delad mellan
Svenska och Norska väldet, och Sturleson
omnämner en delning, med tillägg efter
Are Frode, att det då fanns en liten
bygd, som ömsom ansåg sig tillhöra
Sverige och Norge. Vid
fredskongressen i Kungahäll 1022 afgjordes denna
tvist genom tärningskast mellan
konungarne Olof Skötkonung och Olof den
Helige, hvilka bägge slogo två gånger
å rad sexor ali; men vid den Norske
konungens sista kast sprang en af
tärningarna sönder och uppvisade ännu en
etta, på grund hvaraf han tillegnade
sig den omtvistade bygden. Ett af
Suhm omnämdt gåfvobref, utfärdadt af
konung Waldemar Birgersson till
konung Magnus Håkansson i Norge,
i-kraft af hvilket den förre gifver den
sednare socknarna Lyngby (Lundby) och
Tvie (Tufve) på Hisingen för den
vänskap och bistånd denne honom bevisat,
antyder, att hela Hisingen, åtminstone
fölen kort tid, lydt under Norge. Märkligt
är den namnkunnige länsherren Erling
Skakkes omdöme om Hisingsboerna, då
de ined härsraagt tillbakadrefvo honom
och hans son, den till Norska kronan
utvalde kon. Magnus Erlingssou: »Vi
vilja ej slåss med Hisingsbönderna, ty
de äro svåra att hemsöka och hårda
män i strid, fastän oförståndiga och
ledsna snart vid sina gäster.» Det
sednare tillägget åsyftade konung Sigurd
Sigurdsson med hans hofstat., hvars
försvar Hisingsboerna tagit. Ett af dessa
stolta öboers mest bekanta uppträdande
i historien är deras uppror mot kon.
Osten Haraldsson år 1141, hvilket
lyletade med deras fullkomliga
nederlag-genom slaget vid Lexby, hvaröfver
skalden Ejnar Skulasson diktade det första
rimmade skaldeqvädet i Norden. Sedan
Danskarne år 1 565 förgäfves försökt
undsätta Elfsborg, ankommo de med
några skepp, 6 fänikor knektar och en
hop "ryttare till att öfverraska de
Svenskas läger på Hisingen; de möttes af
4 fänikor Svenska knektar och en hop
ryttare och slogo dem första dagen;
men den andra hade Svenskarne
intagit ett högt berg och förjagade då
Danskarne. Under året 1788, samma dag
Göteborg uppfordrades af Danskarne,
uppbrändes af brådska å Svenskarnes
sida den från Hisingen öfver Göta elf
nybyggda bro, som förenar ön fhed
fasta laudet. Bland utmärkta
Hisings-boer nämner historien 2:ne konung
Harald Hårfagers hofmän, bröderna
Sig-tryg och Halfvard, hvilka för sin drift
och snabbet att utföra konungens värf
kallades, den förre Snarfare och den
sednare Ilårdfare. De dräptes i en
sjöstrid af den i sagorna frejdade
Qväld-ulf och hans son Skalagrim. — Ön, som
består af 3 pastorater och 8 socknar,
uppskattades 1857 till 1,406,1 60 rdr
bko. Vid Bärby gästgifvaregård i Säfve
socken är öns tingsställe.
Hemmanta-talet, arealen och folkmängden så väl
som sockenfördelningen inhemtas af
omstående tabell:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
