- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
362

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjuleberg - Hjulsjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gråsten äro byggda åren 1836—1856;
de två nyaste längorna äro byggda i
Götisk stil med trappgaflar.

Säteriet säges vara mycket gammalt
(»från urminnes tider»); dock finnas i
gårdens arcbiv inga handlingar äldre
än från 1 575, då den egdes af Danska
adelsmannen Corfitz Thott. 1 585
nämnes Erik Thott till Hyüllebierrgh. 1610
egdes gården af Laurits Grubbe och
1618 af Gabriel Kruse, Dansk
höfvidsman på Landskrona slott. 1663 såldes
gården af fru Karin Lycke, Gabriel
Kruses enka, till Bengt Lilliehöök,
landshöfding i Halmstad; köpeskillingen var
4,600 rdr. 16 90 bestod godset af 16
hemman, och säteriet hade då 5 6
tunnors utsäde och höstade 150 lass hö.
Gården förblef i Lilliehöökska familjen
till 1851, då den köptes af nuvarande
egaren, Danska undersåten d:r C.
Pug-gaard; köpeskillingen var 300,000 rdr
rgs. Jus patronatus till Abilds kyrka
har alltid åtföjt säteriet. Egarens
anhållan hos Kongl. Maj:t, att, utan
hinder deraf att han är Dansk undersåte,
få utöfva nämda patronatsrätt, har af
Kongl. Maj:t detta år (1861) blifvit
förklarad innefatta ett ämne, som ej
utgör föremål för Kongl. Maj:ts
omedelbara pröfning.

Hjulsjö. Regalt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Nora kontrakt af
Westerås stift, utgöres från år 1824 af
en socken: Hjulsjö, som, jemte Jernboås
afskiljd från Nora församling enligt år
1 795 utfärdad kongl, resolution, ligger
mellan Jernboås i söder, Lindesberg och
Ljusnarsberg i öster, Hellefors i norr
och vester, samt Grythytte i vester, 33/g
mil från Nora, vid 490 fots höjd öfver
hafvet, och omfattar en areal af 47,003
tunnland, af hvilka 3,820 äro sjöar och
kärr. Landet är här högländare än i
Jernboås, med dalgångar af 6- till-700
fots höjd och berg af 8- till 1 300 fot,
såsom Roberg på gränsen till
Lindesberg. De flesta vattnen gå till
Rast-elfven, som här bildar Bredsjön,
Hjulsjön, Grängen och Sången samt
mottager tillflöden från Sirsjön i Helleforss,
Osjön och Mögsjön, alla i nordvest,
Björksjöarna i nordost m. fl. Hafsjön,
i norr, utgjuter sig i Nittelfven inom
Ljusnarsberg; Högsjön, i vester, går till
Norr-Elgen inom Helleforss. Rådande
jordmånen är lera, men på de högre
kullarne ör och stenbunden mark.
Största utsädet är af hafra. Skogen är på
sednare tider betydligt medtagen.
Socknen, som år 180 5 beboddes af 1,7 99,
år 1840 af 2,188 personer, fördelade
på 4 25 hushåll, hade år 1859: 2,446
invånare och består af 2623/48 mant.
skatte, l7/48 mtl krono, 1 mtl frälse,
uppskattade år 1857 till 266,382 rdr
bko. Hufvudnäringar äro bergs- och
skogsbruk; många bönder hafva
grufvor och masugnar, men inga
hammarverk; ståndspersoner ega likväl de
flesta, och dessa herrars torpare
uppgifvas för några år sedan hafva varit i
vida knappare förhållanden än
böndernas torpare, som födt ända till 3 hästar
och 9 kor, under det att de förra
knappast kunnat föda sig sjelfva.
Åkerbruket är ej till hälften motsvarande det
egna behofvet. Jernbruken hafva sin
utskeppning på Stockholm. —
Barnundervisningen bestreds 185 9 af 2
examinerade och 2 oexaminerade lärare uti
6 ambulatoriska rotar för 75 gossar
och 91 flickor, under det att 27
gossar och 30 flickor undervisades enskildt
samt 102 gossar och 130 flickor i
hemmet; 2 barn saknade ali undervisning.
Tillsammans utgjorde alltså skolbarnens
antal 205 gossar och 252 flickor.
Hjulsjö socken fick egen kyrka och
komminister på 1640-talet, och egen
kyrkoherde, på sätt ofvan är nämdt, 1824,
då pastoratet först blef ledigt.
Socknen har tvänne hufvudvägar: en från
Nora, hvilken fortsätter norrut, och en
• vestlig från Helleforss, hvilken går till
Ljusnarsberg och förbinder Wärmland
med Dalarne. Vid vägraötet ligger
Hjulsjö gästgifvaregård, 3V8 mil från Nora.
I sockenstugan invid kyrkan hålles
bergsting med Hjulsjö Bergslag. Bland
gårdar och verk äro: Gamla och Nva
Hjulsjöhyttan, med masugn, söder om
kyrkan; Grängshyttan, längre i söder,
äfven med masugn, är största byn;
Björksjö med masugn, i nordost; Bredsjö, i
norr, 1/i mtl skatte; Bredsjö masugn
och jernverk; Westerkärn 11/8 mtl skatte,
9/16 mtl krono egas under Stjernfors
bruk, 9/lß mtl under Petersfors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free