Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjulsjö - Hjulsta - Hjälle-Skate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruksbolag; Wasselsjön, 2 mtl skatte; Hjulsjö
by i 3 n:r, 3 mtl skatte, 1 7/24 mtl
krono; Hafsjön, Gunnarshult; Gröndal och
Grönhultsgrafven i nordost;
Rotkopps-grufva, på gränsen till Jernboås,
upptogs af kamreraren i Kommerskollegium
H. J. Hildebrand, som der anlade en
masugn och med egna medel upptog
samt förskaffade invånare åt en öde nejd.
— Adress: Nora.
Hjulsta. Uråldrigt herresäte i Näs
socken och Åsunda härad af Uppsala
län, 1 mil söder om Enköping, 2 1/4
mil från Strengnäs och 8 3/4 mil från
Stockholm, består af 1 1/4 mtl säteri och
underlydande 14 3/4 mtl frälse
samträn-torna af ett större antal frälsehemman
inom Kungshusby och Thorsvi socknar
af Trögds härad. Egendomen, belägen
vid Mälarens norra strand, har vacker
ekskog, flera stora holmar, utmärkt
jordmån och egorna sammanhängande i en
sällsynt vacker figur. Karaktershuset,
af sten i vacker dorisk stil, uppfördes
1851 af nuvarande egaren. Ett större
stenhus, uppbygdt af rikskansleren Axel
Oxenstjerna, begagnas ännu.
Hjulsta är sannolikt den äldsta
egendomen i trakten och har sedan 12:te
århundradet, då det egdes af Fader
Ulfsson till Engsö, gått i arf från
föräldrar till barn samt haft gemensam
egare med Fituna, Ekolsund, Haga,
Tidö, Fiholm i Södermanland,
Wärna-näs och Brunsholm. Genom
rikskansleren grefve Axel Oxenstjernas sondotters
dotterdotters gifte med generalen grefve
Carl August Dohna öfvergick Hjulsta
år 1 744 från Oxenstjernska slägten.—
Sednare egare hafva varit lagman
La-gerhjelm omkring år 1806 och friherre
Liljencrants 1827, bägge genom gifte.
Egendomen har förblifvit inom
sistnämda slägt och tillhör för närvarande
baron C. A. Liljencrants.
Hjälle-Skate. Ett mantal säteri uti
Millesviks socken och Näs härad af
Carlstads län, beläget midt för Bärön,
i en vacker trakt vid sjön Wenern, blef
säteri först 1670; egdes 1840 af P. A.
Kellin och år 185 9 af kornetten Carl
Geijer. Egendomen utgöres, utom
säteriet, af derunder lydande rå- och rörs-
hemmanen Skatta och Sohlberga,
hvartdera V4 mtl, kronoskattehemmanet
Lo-nerud V4 mant. samt frälsehemmanen
Törsta l/2 och Rörsvik ty4 mtl; alla
hemmanen äro försedda med goda
åbygg-nader, hvaribland å Hjälle-Skate finnes
ett utmed sjön beläget, af trädgårdar
omgifvet nytt och prydligt corps de
logis med 16 rum, hvälfda källrar och
Öfriga beqvämligheter. Egendomarne
innehålla i areal 966 tunnl. 2,4 kappl.,
deraf 421 tunnl. 27 kappl. åker och
tomter, 6 tunnl. 26 kappl. äng, 130
tunnl. 16 kappl. slotter och beteshagar
samt 406 tunnl. 29,4 kappl. skog samt
impedimenter, och utgöras omkr. 1,200
fria dagsverken af 8 torpare. Vid
egendomarna finnes äfven god tillgång på
jagt och fiske. — Allraförst skall
Hjälle-Skate hafva varit Olof Trätäljas
residens, och med afseende på namnet
Hjälle-Skate må det tillåtas anföra en
berättelse härom af ungefär följande
innehåll. »På denna gård tillbragte Olof
med sin fromma och älskvärda gemål
Sölva en lycklig och förnöjd
samman-lefnad ända till ålderdomen, då en
obehaglig händelse hastigt störde lugnet
och friden inom hans husliga krets.
Under det hans bägge söner, Halfdan
och Ingiald, voro bortresta, hände
nämligen, att tvänne öfverdådiga äfventyrare
från Norge, Hiali och Skati, som
ströfvade omkring efter rof och byte,
ankommo till denna trakt och blefvo
genast intagna af Olofs dotter Asas
skönhet och behag. De förklarade för
fadern, att de, med eller emot hans vilja,
skulle tillegna sig hans dotter. Dock
visade de härvid ett sådant slags
ridderlighet, att de utsatte för konungen en
viss tid, inom hvilken han skulle vara
färdig att försvara henne, i den
händelse hon icke godvilligt afstods. Olof,
som nu var vid hög ålder samt med
sitt fromma och stillsamma lefnadssätt
oberedd till dylika uppträden, blef
tilllika med hela konungahuset bekymrad
och villrådig. Under denna
bekymmer-fulla belägenhet ankom till kungsgården
en yngling i usla kläder. I denna drägt
väckte han genast uppseende, och man
fann snart, att ban var en främling,
emedan ännu ingen tiggare fanns i hela
landet. Prinsessan intogs äfven af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
