Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofmantorp - Hofmened - Hofors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hofmantorp betedde sig lika tappert
som riddaren på Ed; han infann sig
vid hednafesten, drack ej, utan
uthäll-de deras julöl, måste dock fly, och det
med sådan hast, att ban tappade ena
sporren, som ännu till åminnelse hänger
i sakristian. Byggnaden skall vara från
kon. Gustaf II Adolfs tid. Herr Håkan
Nilsson Skytte, adlad 1 645, inköpte
gården som odalfrälse 1 646.
Öfverstelöjtnant Berthold Skytte fick 1653
lägga Karlanda prestgård under
Hofmantorp emot Fägerstad, som sedan blef
kyrkoherde-boställe. Grefvinnan
Liljeroth sålde gården till häradshöfding G.
Berghman i Konga. Lagman M.
Hel-1 lenstjerna, född 1702, gift med A. M.
Berghman, innehade gården 17 66;
derefter major Segerheim, död 1 793.
Baron E. W. Liewen, gift med J. M.
Segerheim, var egare 17 98.
General-löjtnanten baron Elof Kosenblad, född 1 756,
död 1 838, var egare redan 1812.
Kammarherre N. A. Kosenblad, född 1804,
köpte egendomen 1838. Närvarande
egaren, löjtnant J. F. Kjellsson, har här
anlagt ett glasbruk, som invigdes den
26 Nov. 1 860. Akten förrättades i den
nybyggda hyttan af församlingens
pastor, prosten Andersson, som äfven höll
gudstjenst derstädes, hvilken bivistades
af en talrik folkmassa. Efter aktens
slut profvades för första gången
glasblåsningen af det nyss anlända
arbets-manskapet. Detta lofvade ett mycket
vackert resultat, och i afseende på de
arbetandes fullkomliga skicklighet i
denna sin konst var ingenting öfrigt att
önska. Till gården höra hjelpligt
hö-bol och ymnig skog.
Hofmened. By uti Asleds socken
och Wartofta härad af Skaraborgs län,
består af 31J/10 mantal, uppskattade till
18,890 rdr rmt; häraf äro 2 mtl
sätesgård, som tillhört en Natt och Dag,
sedan landskamreraren J. Myra,
hvarefter den inköptes af riksrådet grefve
Sv. Lagerberg och har sedan haft samma
egare som Fårdala; de öfriga 1 ll/12
mant. äro skiftade i 4 delar och egas
af ali moge. Byn har medelmåttig åker;
äng, bestående till största delen af
madel*; utmarken är liten och svag.
Rtor-skiftades år 1760.
Hofors. Jernbruk uti Thorsåkers
socken i provinsen Gestrikland och
Gefleborgs län, ligger 1 mil från stora
landsvägen och 11/8 rail från kyrkan, på
gränsen mot Husby vid Hyn-ån, som
kommer från sjön Hyn, äfven till en
del från Hinsen inom Falu län. Detta
bruk har blifvit uppbygdt af byamän
före 1 650, men sedan komrnit, dels
genom köp, dels uti arf, till kontrollören
Göran Elis i Gefle; af honom skall arch.,
lifmed. doktor Sven Bröms hafva inlöst
samma verk 1 676, men åter 1680
försålt det till brukspatron Rob. Petré i
Arboga. Spikharamare anlades bär först
på 1700-talet, och årliga smidet för 1
hammare och 2 härdar utgjorde 6 90
sk^fc. Bruket har alltsedan förblifvit
inom Petrés slägt. Assessorn Jac. Frid.
Petré egde bruket från 174 0 till sin
död 1778; hans brorson, brukspatron
C. W. Petré, försålde det väl 17 90 till
direktören Lars von Stockenström; men
det bördades 1791 af assessorns son,
auditören Robert Fr. Petré. För
närvarande eges bruket af brukspatron J.
T. Petrés sterbhus. Härtill höra på
gårdens egor belägna Hofors och Kratte
masugnar, uppbyggda någon tid efter
sjelfva bruket. Ifrån dessa masugnar
tages tackjernet. Ar 1859 utgjorde
tillverkningen vid bruket, som har
oinskränkt smide, 7,235 skU stångjern,
uppskattadt till 703,900 rdr rmt;
manufakturtillverkningen vid 1 knipp- och
2 spikharnrar uppgick till 196 sk® spik
och uppskattades till 39,200 rdr. Vid
gjuteriet tillverkades 6 88 sk<tb gjutgods,
uppsk. till 1 03,200 rdr. Till bruket
höra vidare Tjärnås qvarn med 3 par
stenar, uppsk. till 12^,00 0 rdr, 5
hus-behofs-sågar, 1 qvarn med 1 par
stenar; Hofors 4 öresland, uppskattade till
12,000 rdr; Tolfven 1, Råberg A1/v
Berg 5, Wy 12, Wibyggehyttan 2,
Solberga 51/4» Presthyttan \l/v Tjernäs
151/*, Wall 53/16, Backhyttan allt
öresland; frälseräntan af 1 mtl. Hela
uppskattnings-värdet var 902,840 rdr
rmt. Stämpeln är R. P. Stångjernet
föres 6 mil landvägen till Gefle. Kol
tagas från egna hemmans skogar samt
från den 1702 och 1706 hit anslagna
kronoallmännings-trakten. Abyggnadeu,
uppförd af murtegel och slagg, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
