Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofors - Hofra - Hofsbygden - Hofsta - Hofsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våningar hög på södra sidan, är ganska
prydlig, raed en vacker trädgård. —
Malm till masugnen tages ifrån Göske-,
Nyängs-, Penninge-, Mygg- och
Fagersta ra. fl. grufvor inom socknen.
Hofra. Skattehemman af l3/4mant.
uti Alllielgona socken af Rönö härad
och Nyköpings län, uppskattadt till
12,000 rdr rmt, eges, åtminstone sedan
1851, af öfverste-löjtnant baron G. af
Schmidt. Hemmanet köptes till skatte
år 1723.
Hofsbygden. Så kallas trakten mellan
Omberg och Wadstena, och med Hofs
Län förstods fordom Hofs socken i
Östergötland.
Hofsta. Egendom uti Björkviks
socken af Jönåkers härad och Nyköpings
län, belägen utmed sjön Yngarn, 4 mil
från Nyköping, 5 mil från Norrköping,
V2 rail från kyrkan och mil från
såg och qvarn, är omgifven af
trädgårdar och parker, de förra försedda med
ett större rikt orangeri och 2:ne drifhus,
samt rika löfhagar, och utgöres af 2 2V2
mantal, deraf 13 äro säteri samt rä
och rör, CVg mtl frälse och 3Vs
skatte. Hofsta 3r/2 mtl säteri med
Gö-relsberg 1 mtl frälse brukas för sig,
Marieberg 4 mtl säteri likaså. Af öfriga
underlydande hemman märkas: 3/4 mtl
Munkebo, V2 mtl Skuttunge, 7/s
Smedsbohl, 1/2 mtl Thorsebro, 1/2 mtl
Odesäng, J/2 mtl Uppland, 1 mtl
Boss-bohl, 1 mtl Drags ta, 1 mtl Fall, 1 mtl
Westra Aå m. fl, jemte tegelbruk för
eget behof; bela uppskattningsvärdet
utgjorde 1859: 127,700 rdr rmt. Hela
arealen är, enligt 1850:års nya karta,
7,200 tunnland; häraf utgöres den
under eget bruk liggande af 5 20 tunnl.
gammal åker, 400 tunnl. äng och bete
å 1 5 stycken stora, goda hagar, förutan
skogsmarken. Här finnas många
tillfällen för vidare odlingar, hvarjemte
en pågående sänkning af sjön Yngaren
m. fl. gifva anledning till ändå flera.
Jorden är af åtskillig beskaffenhet från
och med st.yf-lera till lätt sandjord
samt under de sednare åren
särdeles väl uppgödd, hvarjemte början till
grunddi ning skett. Af underlydande
hemman och torp erläggas årligen
kontant cirka 3,000 rdr, 46 tunnor diverse
säd, förutom dagsverken och körslor.
Vid under eget bruk varande gårdar
framfödas 88 st. dragoxar, 110 st. kor
med tjurar och ungnöt, erforderliga för
ladugårdens vidmagthållande, 100 st.
får och 10 st. hästar, afsedda dock
en-däst, oberäknadt för trädgård och öfrig
vattenkörning, för egarens enskilda
behof. Skatterna för under eget bruk
varande hemman jemte hela
eganderätts-bevillningen uppgår till c:a 1,000 rdr
bko. — Hofsta bestod vid 1600-talets
början af två bondhemman, det ena
under Lagmansö i Wadsbro, det andra
tillhörigt Axel Oxenstjerna; båda
kommo sedermera till riksrådet Joh.
Berndes, som förmodas förvärfvat
säterifrihet, och ärfdes af hans (lotter Märtha,
som 1686 egde Hofsta ochLindby; hon
var först gift med frih. Johan Sparre,
derpå med presidenten G. Knutsson
Posse, och dog som enka 1717.
Hofsta tillhörde dernäst hennes dotter,
Märtha Posse; 17 35 fru Cedercreutz; ifrån
1 64 7 hennes dotter Gustava, gift raed
major Meijerhjelm, samt deras son;
såldes af arfvingarne till enkefru
grefvinnan Posse, men bördades efter några
månader af friherre B. Ribbing;
tillhörde från 1811 hans dotter, fru Schildt,
och har sedan dess haft samma egare
som Marieberg, — se denna art.
Nuvarande egare är löjtnant Odencrantz. —
Folktraditionen omtalar ett fältslag, sora
under Dackefejden stått mellan Hofstads
park och Lenberga.
Hofsta. Annex-socken till Axbergs
pastorat uti Örebro härad och län, l/2
mil norr från Örebro, vid 145 fots
höjd öfver hafvet, gränsar till Eker och
Kihl i vester, Axberg i norr,
Ringkarle-by i öster och Långbro i söder, samt
omfattar en areal af 6,063 tunnlaud,
af hvilka 330 äro sjöar och kärr.
Landet genoraskäres från norr till söder af
Lillåns vattendrag, bestående af flera
grenar, hvaraf den vestligaste kommer
från sjön Lången i norr. Åarnas
omgifningar bildas af åsar; för öfrigt är
landet mestadels slätt, här och der sankt;
jordmånen är hufvudsakligen lerhaltig.
Hufvud näringen är åkerbruk, mer än
tillräckligt för eget behof, och dernäst
skogsbruk, som dock i viss mån är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
