Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
val här och der beströdd med större
och smärre kullar; bela vestra sidan af
socknen utgöres dock af en stor, men
jemn dal. Rådande jordmånen är
sandmylla. Sedan Himble-åns omgräfning
och rätning blifvit, efter uppgjord plan
af en Skottsk agronom, Steffans, med
bidrag af statsanslag och lån, år 1847
fullbordade, har vattenaffall vunnits,
hvarigenom jorden fastnat och blifvit
odlingsbar. Kärrtrakten vid Himble-å är
i allmänhet af mylla på lerbotten,
öfverst betäckt med ett tunnt lager af
den i orten s. k. flom, liknande
torfjord. Medelst dennas afskärning och
förbränning till aska kunde solvärmen
och luften inverka på den egentligt
underliggande växtmyllan, som består, af
flerfaldiga jordarter och vegetabilier,
och sålunda skulle denna jord kunna i
rikt mått löna odlarens möda; äfven
klagas öfver ängens minskade
afkastning, hvilken har sin grund i den
styf-moderliga behandlingen. Intet
exempel finnes, att någon menniskohand
vårdat sig att upptaga och bortföra den
otaliga mängd mossa, som hindrar
solvärmen att verka på växtligheten; icke
heller att genom utsående af gräsfrön
i någon mån upphjelpa afkastningen,
utan i stället, sedan inbergningen är
verkställd, utsläppas kreaturen på
betning å ängarna och qvarhållas der, så
länge höstväderleken det tillåter.
Härigenom förloras allt ämne för följande
årets skörd och vålles att 15 qv.-refvars
rymd knappt gifva 1 lass hö i
medel-äring. Betesmarken är knapp för de
kreatur, som viuterfödas, och lemnas utan
vård och röjning. Skog finnes nästan
ingen, blott någon lund af löfträd här och
der; den enda bränsletillgången är den
obetydliga torfmossen. Socknen, som år
1805 beboddes af 406 och 1859 af 622
personer, består af 217/12 mtl skatte,
31/* mtl krono och taxerades 185 9 till
116,800 rdr rmt. Hufvudnäringen är
åkerbruk, och egentliga binäringen är
försäljningen af linneväfnader.
Barnundervisningen bestrides i ambulatorisk
skola af en examinerad lärare och
klockaren, gemensamma för Gödestad
socken; år 1859 utgjorde skolbarnens
antal i denna socken 31 gossar och 20
flickor. Kyrkan, af sten under
tegeltak, med ett rödmåladt trätorn, 29
alnar lång och 18 alnar bred, är ljus
och rymlig. Hennes byggnadsår är
o-kändt; men på kyrkodörren står
årtalet 1597 samt inskriften: Dic quare
hic. Kyrkohvalfvet, af trä, är platt.
På predikstolen, som är perlfärgad och
förgylld, föreställas Evangelisterna.
Al-tartaflan föreställer nattvardens
instiftelse med underskrift: »Detta görer till
min åminnelse». Dopfunten består af
en stor, väl huggen sten. Till kyrkan
hörer ett hemman, N:o 17 Gårdakjerr,
5/12 mtl. Kyrkoherdebostället, beläget
på något afstånd från byn och kyrkan,
består af 1 mtl krono. Abyggnaderna
äro uppbyggda för c:a 40 år sedan.
Klockarebolet är 1/2 mtl krono.
Kyrkoherdar nämnas från 1 5 57. Fordom har
socknen varit rik på fornlemningar, och
midt uti de nu mer uppodlade
åkerfälten hafva stenkretsar legat. Man har
ock vid gjorda uppodlingar funnit en
flintknif af svart flinta, 6 tum lång och
I tura bred; vid prestgården en
utmärkt väl arbetad flintknif af ljus och
klar flinta; uti en torfmosse, öfver 1
aln under jordytan, ett af gråsten
for-raeradt verktyg, närmast likuande en
slägga, 6 tum långt och 2lJz tum bredt.
På Hunestads gärde nära vägen reser
sig den märkvärdiga Hunehög, en
vacker och välbildad ättehög med ätthäll
och lemningar af en fotkedja; uti
denna hög berättar traditionen, att en
fylkis-konung Hune skall vara begrafven, och
efter hvilken socknen samt pastoratet
fått namn. Strax bredvid vägeu, midt
för Bengt Jönsgård, ligga trenne
ättehögar, hvilka efter en badstuga, som
uti en af dem fått sin plats, i sednare
tider blifvit kallade Badstuguhögarna;
i en af dem har man funnit en askvård,
och inne i densamma stod en lerurna,
på hvilken låg ett svärd af koppar. På
utmarken nära härintill är en ättehög,
Boahögen. Hunestads-boerna berätta,
att på Borgberg, uti gränsskilnaden
mellan Hunestad, Träslöf och
Spannarp, fordom funnits tydliga lemningar
af vallar samt murar, och traditionen
tillägger, att en liten spökpiknick
stundom låter förnimma sig der. — Af byar
märkas här: Blisetorp, lO1^ mant. på
II nummer, skiftade i 40 delar, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
