Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunestad - Hunhamra eller Hunhammar - Hunneberg - Hunnebo-klofvar - Hunne Hallar - Hunnekulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon god lera och för öfrigt grus- och
sandblandad mylla; Hunestad N.-ris 1,
8, 10, 11, 14, IG: 10V2 mtl i 51
delar; N:o 9, 1/2 mant. skatte, tax. till
2,000 rdr; N:o 15, 3/4 mtl krono,
länsmansboställe, tax. till 3,000 rdr rmt;
Prestgården 1/2 mtl, tax. till 3,7 00 rdr;
Klockaregården */2 mtl krono. — Adr.:
Warberg.
Hunhamra eller Hunhammar. Ett
gods i Botkyrka socken och Stockholms
län, var fordom en gammal kungsgård
och derpå ett Folkungasäte; här finnas
lemningar efter den borg, dit Folke
Digres sonsons, korsriddaren Johan
Knutssons fru flydde med sin son, då
hennes man blifvit ihjälslagen af
Esterna på Askanäs. Denna fru hämnades
sin herres död genom att samla en
krigshär och vann dermed en lysande seger
öfver Esterna vid Estaskär. Vid
Botkyrka-stranden utvisas rummet, der
gruset gömmer Hunhammarsborg, och
sägner gå bland folket om forntida
strider, som der stått; men den hugfulla
qvinnans namn är förgätet. Konung
Magnus Ladulås egde detta gods, och
hans söner efter honom såsom arf. Det
var här hertigarne Erik och Waldemar
utskeppade sin krigshär, då de ärnade
sig till Håtunaleken. Godset
reducerades såsom hörande under Stockholms
ladugård, utbyttes från kronan af
kammarrådet Fleming 1708, egdes 1772
af friherre Höpken. En del tillhör nu
under Norsborg frih. Liljencrantz, en
del lyder under Sturehof.
Hunneberg. Ett af de s. k.
Westgöta-bergen, beläget i Skaraborgs län,
icke långt från Wenersborg och vid 160
aln. höjd öfver Wenern. Berget har
samma hvarf som de öfriga
Westgötaber-gen, med undantag af kalklagret. Det
består hufvudsakligast af lodräta, vid
hvarandra uppresta berghällar, på
hvilka växer något skog samt murgrön.
Berget påstås hafva fått namn efter
Hunnerna, hvilka vid sitt inbrott i
Skandinavien skola hafva försvarat sig på
detta berg, men blifvit af det väpnade
landfolket jagade ur landet.
Hufvudstaden skall hafva stått på slätten
mellan Hunneberg och Göta-Elf. På
berget finnas 23 sjöar och några bäckar,
som drifva qvarnar.
Hunnebo-klofvar i Bohuslän och
Fos-sene socken, är en af rikets
märkvärdigaste naturbildningar. Af en
bergs-rygg, som med branta väggar stupar
ned mot gården Hunnebosgärde,
lösrycktes, genom en okänd
natur-revolution, flera ofantliga stycken, hvilka hvar
för sig utgöra ett särskildt berg.
Remnorna dem imellan lemna tillgängliga,
till och med beqväma öppningar
mellan lodräta klippväggar af 15 till 20
alnars höjd, hvilka derstädes äro
afrundade och liksom polerade. En af
dessa remnor täckes af ofvantill
fastnade klippblock, de der, fästa blott
på ett par punkter, tyckas sväfva öfver
vandrarens hufvud och hvarje ögonblick
hota att nedstörta. Uti densamma
resa sig flera fristående pelare, från 12
till 15 alnars höjd, dels runda, dels
ovala i genomskärningen, och så
vackra, att de nästan synas vara bearbetade
med mejsel. Fragmenter af några, som
kullstörtat, betäcka remnans botten, ur
hvilka flera slags suärjväxter klänga sig
upp utmed väggarna. Anblicken af det
bela gör ett så mycket underbarare
intryck, som denna grottgång med sina
kolonner belyses af en matt, ofvanifrån
fallande dager. Måhända kan
pheno-menet förklaras genom en stark
vittring och slipning, uppkommen genom
vattnets och luftens samverkan under
årtusenden. Uti Harzgebirge i
Tyskland skall finnas ett likartadt.
Hunne Hallar. Tre berghällar i
Hvetlanda socken, Östra härad och
Jönköpings län.
Hunnekulla. Socken, äfven kallad
Tiberg, hvars kyrka, tyg mil från
moderkyrkan Bellefors, raserades 1760, är
belägen i Södra Wadsbo härad af
Skaraborgs län och har, ehuru försvunnen
i kyrkligt hänseende, dock förblifvit
qvar i jordeboken; hon omgifves i norr
af Bellefors, i öster af Beateberg, i
söder af Göthlunda, i vester af Wad
socknar samt innehåller 3 V4 mant. skatte,
1 V2 mant. krono, 7V4 mant. frälse och
taxerades 185 9 till 83,110 rdr rmt.
Folkmängden år 1857 var 595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
