Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hökhufvud - Hökmora - Hökälla - Hököping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptager en areal af 22,819 tunnland, af hvilka ,
580 äro sjöar och kärr. Nämda å utgör
först vestlig gräns nära 1 mils väg, skär
derpå socknen i tvänne delar, klyfver sig
omkring Nattön och bildar slutligen sjön
Rummaren vid gränsen till Börstil, allt i
nordlig rigtning, genom en tämligen jemn,
ofta sidländ och väl bebyggd dalgång. Den
yttre trakten åt öster består mest af berg
och skogsmark kring Wattenmåssen, som
åt söder står i förbindelse med sjön Wellen,
men åt norr utgår genom Hall-, Tran- och
Wedika-sjöarne samt Farreka- och
Fämås-sarne till Rönmaren. Vestra delen af
socknen, Sandby åtting, som fordom räknats till
Uppsala län, har ock bergländig mark längst
bort, med Råddarne måsse, hvarifrån ett
vattendrag går till Gimo damm i
Skeftham-mar. Norrut närmare slättbygden går en
sandås. Rådande jordmånen i dessa yttre
marker å ömse sidor är sand och mojord,. i
stora dalgången lera. Ortens näringar äro
åkerbruk, ängs- och skogsbruk, körslor, fiske m. m.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,142
personer, år 1855 af 1,267 på 233 hushåll och
1859 af 1,337 personer, består af 143/4 mtl
skatte, 3’/4 mtl krono, 42 /24 mtl frälse; till
Sandby åtting särskildt höra 20 mtl frälse,
1 mtl krono; nästan allt består af byar
eller mindre gårdar. År 1847 lydde 28,3/24
mtl. med räntor af 15/s mtl, under Gimo
bruk. Taxeringsvärdet för år 1859 var rmt
rdr 253,000. Skolbarnens antal uppgick
sistnämda år till 106 gossar och 85 flickor;
häraf undervisades af en examinerad samt 2
oexaminerade lärare 72 gossar och 59
flickor uti fast och ambulatorisk skola, 3
gossar i allmänt läroverk; resten erhöll
undervisning i hemmet. Hökhodhi förekommer
1314, såsom hörande till Rodhin; Hökhouut
i Oland nämnes 1316, jemte en mängd
gårdar i Sandby åtting. En kyrkoherdes namn
förekommer 1453, kapellanernas från 1593.
Kyrkan är gammal, byggd af gråsten. — Af
fornlemningar omtalas »Thore Höks» hög på
prestgårdens egor, andra i vestra
slättbygden i norr samt runstenar der och vid
kyrkan. Vid Sandby förmenas ett kapell hafva
stått. — En landsväg från Uppsala går
genom Sandby åtting från söder till norr
mellan Skefthammar och Walo, genom Lysta
gästgifvaregård, 5’/4 mil från nämda stad,
12 från Stockholm; en annan utgår åt öster
öfver ån, förbi kyrkan, ’/4 mil nordligare,
och derpå dels till Harg, dels till Börstil.
En mindre väg från Ekeby går genom
socknens östra del utmed ån, mottager en
annan från Skefthammar, och går slutligen
sjelf öfver dit, nära Gimo. Ån är farbar för
skutor. Tidtals bearbetade anledningar till
jernmalm finnas vid Roddarne. Bogård och
Wedika; till koppar vid Wedika, der före
1656 en kopparhylta har varit anlagd;
slutligen till blyglans och silfver vid Bogård,
der arbete varit drifvet för kronans räkning
under kon. Gustaf I:s tid och omkr. 1604;
samt vid Forss, långt i söder, der flera
försök skedde från 1695 till 1718. — Af
gårdar och byar märkas: Prestgården 1 mtl
krono, tax. till 7,500 rdr, vid kyrkan,
innehafves nu af kontraktsprosten F. v. Friesen;
komministersbostället 1 mtl Lysta, tax. till
3,750 rdr; 3/4 mtl i Wattensta, taxer. till
2,250 rdr, är häradsskrifvareboställe; del
öfriga af byn är skiftadt i 13 delar; ’/2 mtl
i Forss, tax. till 2.480 rdr, är
kronolänsm.-boställe,0 det öfriga af byn är skiftadt i 10
delar; AhnÖ i 16 delar.
Kabinettskammarherren C. L. Reutersköld på Gimo eger 72/3
mtl Risinge, Wedika 4/4 mtl, Roddarne
4 ’/, mtl, Borggärde 37/s mtl, Lysta 2 mtl
m. fl., taxerade till 161,770 rdr. — Adress:
Uppsala.
HÖKMORA. Fordom var här och vid
Klingbo tvänne stångjernshamrar, belägna t
Karbennings socken, Norbergs härad och
Westerås län, vid Wenån; de voro
uppbyggda i konung Gustaf II Adolfs tid, men
voro redan på 1760-talet alldeles raserade,
och allenast vid Klingbo finnes ännu en
tack-jernshytta.
HÖKÄLLA. Ett mantal säteri uti Säfve
socken af Westra Hisings härad och
Göteborgs län, taxeradt till 15,500 rdr rmt, eges,
jemte underliggande inom Backa socken
belägna frälsehemmanen l’/2 mtl Stora och
Lilla Hagen, af grefve E. F. von Saltza på
Mem i Östergötland och har tillhört denna
slägt allt ifrån medlet af 1700-talet. Beata
Wilhelmina Kruse, enka efter
generalmajoren Hugo von Saltza, testamenterade 1805
Hökälla till sin mans brorsöner. Hon dog
här 1812. Denna egendom har den mesta
skog af alla på Hisingen, men ett svagt
åkerbruk. Åbyggnaderna äro goda och omgifvas
af vackra trädgårdsanläggningar. En
vexel-undervisningsskola är här inrättad af egaren.
Vid gården finnes en uråldrig ek, under
hvilken, enl. traditionen, en grefve v.
Ascheberg hållit sin bröllopsmåltid. Innebär
denna sägen någon sanning, afser den
otvifvelaktigt generalguvernörens son, chefen för
enkedrottningens lifregemente C. L. v.
Ascheberg, som skall hafva varit egare af
Hö-källa. På 1750-talet träffades här åtskilliga
minnesmärken.
HÖKÖPING. Annex-socken till Arrie
pastorat i Oxie härad af Malmöhus län, är
belägen vid hafvet, med 50 fots höjd öfver
detsamma, och omfattar en areal af 2,057 tunnl.,
af hvilka 4 äro vatten och moraser.
Marken är mest öfver allt jemn, åkerjorden är
bördig, bestående af något lera, mest
mull-jord, undantagandes några ställen, som ligga
närmast hafvet, der sand är öfvervägande.
På skog är brist. Socknen, som år 1805
beboddes af 598 och 1859 af 621 personer,
består af en by om 16 mant. och taxerades
1859 till 251,540 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds 1859 i fast skola af en
examinerad lärare jemte klockaren för 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
