Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hököping - Hölebo - Höljerud - Höljerud, Stora och Lilla - Hölö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gossar och 48 flickor; dessutom undervisades i
gosse och 10 flickor i hemmet. Kyrkan
ligger % mil från moderkyrkan. Utaf byn
med 17 nummer eges N:ris 22, 30, ls/l6 mtl,
tax. till 17,890 rdr, af Jöns Andersson; N:ris
13, 31, 20, lP5/432 mtl, tax. till 17,490 rdr,
af Per Persson. Klockarebolet och
länsmansbostället, 2 gatehus, hvardera taxerade till
750 rdr rmt. — Adress: Malmö.
HÖLEBO. Härad af Nyköpings län,
består dels af öar, dels af kustbygder, å ömse
sidor om Trosa-åns utlopp, och omvexlar
med slätter, skogsmarker och bergskullar
samt omfattar en areal af 82,736 tunnland,
af hvilka 15,020 äro sjöar och kärr (eft.
Forsell 4,250 tid). De små dalgångarne hafva
till större delen god lera och ej just ringa
åkerjord. Odlad jord är 9,310 tunnland,
naturlig äng 2,050 tunnland. I förening med
häraderne Rönö, Jönåker, Willåttinge och
Oppunda, kallade Konungadömet, utgör detta
härad en domsaga och i förening med Rönö
och Jönåker l:sta fögderiet. Af de 5
socknar häradet omfattar, höra de två östligaste,
Mörkö och Hölö, till Södertelje prosteri, de
tre öfriga, jemte Trosa stad, till Daga.
Häradets hemmantal, folkmängd m. m.,
fördelade på de olika socknarna, visar sig af
nedanstående tabell, uppgjord efter
mantalslängden för år 1859.
Hemmantal. Folkmängd. Bevär.-mansk. 1 Backst.-sittare
Socknarnas namn. Mankön. Qvinkön. J Summa.
Trosa l.f... 29^ 387 420 807 29 23
Wagnhärad 3S»! 504 557 1,061 31 126
Westerljung 41.V 652 690 1,342 52 I 8
Mörkö .... 37( 546 542 1,088 58 ; 14
Hölö...... 62$ 712 739 1,451 34 20
Trosa stad . 185 263 448 20 1 —
Summa j 211^\|2,.986|3,S1116,1971224(91
HÖLJERUD. Skattehemman uti Steneby
socken, Wedbo härad och Elfsborgs län,
utgörande med Hälgerud och Björnebyn 1 mtl,
tax. till 5,400 rdr rmt, hörer under
Billingsfors bruk, som 1859 egdes af brukspatron
S:t Cyrs konkursmassa. Höljerud kallas
gammal sätesgård 1681 och egdes då af majoren
Sv. Liedeman.
HÖLJERUD, STORA och LILLA. Ett
frälsehemman uti Långaryds socken af
West-bo härad och Jönköpings län, bestående af
ya mtl, med såg, qvarn och pappersbruk, det
sednare anlagdt i början af innevarande
sekel; häraf eges hälften af P. Kjellman jemte
Lars och Jonas Kjellman; andra hälften eges
af enkan Sara Rosenqvist. Det hela taxeras
till 10,070 rdr rmt.
HÖLÖ. Socken och konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, börande till Södertelje
kontrakt af Strengnäs stift, ligger i Hölebo
härad och Nyköpings län, ls/4 mil norr från
Trosa, vid Östersjön och 40 fots höjd öfver
hafvet, mellan de inre Mörköfjärdarne i öster,
Ytter- och Öfver-Järna socknar i norr,
Wår-dinge med Långjön i vester, Wagnhärad i
söder och sydvest, Tullgarnsfjärden i sydost;
bildar, utom en sydligt utskjutande del mot
sistnämda fjärd, en nästan fyrsidig figur af
3/, till 1 mils längd från öster till vester,
och nästan lika bredd, samt upptager en
areal af 18,144 tunnland, af hvilka 1,690
äro sjöar och kärr. Hafskusten och
mellersta bygderna omvexla med bergkullar, små
slätter och små sjöar, utgörande ett vackert
kuperadt land; blott sydöstra kusten är mera
bergländig och har å Wårdkasberget vid
Tullgarn 166 fots höjd. Inåt gränserna mot
vester och nordvest antaga bergen en mera
sammanhängande natur, bildande utmärker
ej utan skog mot Södertörn och Wagnhärad.
Wattendragen äro obetydliga, utom
Långsjön, som blott delvis hör hit, upptager smärre
vatten inifrån landet och har utlopp till
Wår-dinge. Alla öfriga utgå till hafvet, såsom
Simmsjön i norr, Lill- och Kyrksjöarne, med
tillopp af Södersjön, samt Norbosjön
sydligast. Delen kring Kyrksjöns östra ända
räknas för en af de vackraste trakterna.
Jordmånen är på slätterna till större delen lera;
klimatet anses jemnare och helsosammare än
på Mörkön. Af källor nämnes en mineralisk
vid Lilla Åby, hvilken af gammalt, ehuru ej
mycket, besökes och år 1801 blifvit af
läkare pröfvad. Ortens hufvudnäring är
åkerbruk; blott såsom binäringar kunna nämnas
ängs- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel;
fisket är ringa, emedan ej någon egentlig
skärgård hör till socknen. I sednare tider
är ett marmorbrott upptaget vid Wrå.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,271 och år
1859 af 1,578 personer, består af 15’/6 mtl
skatte, 245/s mtl krono, 23’/2 mt’ frälse och
taxerades sistnämda är till 432,500 rdr rmt.
Ej fullt ’/3 af mantalen höra till Tullgarns
kungsgård, ungefär 2/5 egas af bönder. —
Hole cum annexa in prepos. Torensi
förekommer omkring 1314. äfvenledes utraque
Hole, och särskildt Ofrahole 1435. Socknen
har nämligen varit delad i tvänne,
sannolikt med hvar sin kyrka, den ena belägen
y2 mil i nordvest upp i landet, der ännu
ruiner visas vid Broby; den kallas dock
redan 1572 ödelagd. En och annan
kyrkoherde nämnes från 1300-talet, kapellaner
åtminstone från 1642. Den nuvarande
kyrkan, med utmärkt vackert läge, ombyggdes
1792—96, af sten och tegel, 613/4 aln. lång^,
24/4 aln. bred, 20/4 aln. hög, och blef då
kallad Fredrik Adolfs kyrka till åminnelse
af hertig Fredrik Adolf af Östergötland,
hvilken då vistades på Tullgarn och ganska
mycket medverkade till kyrkans förskönande;
den har torn qvar från äldre tider,
altartafla af Hörberg, flera dyrbarheter, skänkta
från herrgårdarna, en mycket kostbar skrud,
förfärdigad 1817 af prinsessan Sophia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
