Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörja - Hörle - Hörneåfors - Hörninge - Hörningsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1859 af 1,142 personer, består af 145/24 mtl
skatte, 51 %4 mant. krono och taxerades år
1857, jemte Finja, till 180,500 rdr bko. Uti
socknens fasta skola undervisades år 1859 56
gossar och 52 flickor, i den ambulatoriska 20
gossar och 15 flickor af en examinerad och
en oexaminerad lärare; dessutom
undervisades 4 gossar och 16 flickor i hemmet.
Kyrkan är belägen 3/4 mil från moderkyrkan.—
Af byar och gårdar märkas: Hörja, skiftad
i 28 delar, tax. till c:a 80,000 rdr bko;
Björ-keröd, Rya, Aggarp, Röshult, Strandböke 1 ’/2
mtl; Kjellstorp, med sågqvarn och stamp,
tax, till 3,925 rdr bko; Hörja 1 mtl krono,
sergeantboställe; Thorstensbygget, ’/3 mtl ibm,
innehafves af kronolänsmannen. — Socknen
ligger 33/4 mil från adressorten Christianstad,
HÖRLE. Jernbruk uti Wernamo socken
af östbo härad och Jönköpings län, har,
jemte Carlsforss bruk, 4 hamrar och 7
härdar med 3,000 sk® årligt smide, qvarn med
5 par stenar, valsverk och Carlsforss såg;
det hela uppskattas till 283,250 rdr rmt och
eges af herrar Grönvall & C:ni. Hörle bruk
anlades år 1659 af Holländaren Laurentz
Back; egdes efter honom af Justus Back;
derefter af Holländarne von Lindt och
Broo-wen; och genom gifte med den sednares
enka, född friherrinna Liljecreutz, kom
riksrådet greTve Gabriel v. Seth år 1740 i
besittning af detsamma. Under ofvannämde
gref-ves tid blef Hörle, med tillhörande bruk och
lägenheter vid Taberg i Månsarps socken,
fideikommiss för friherrliga Liljecreutzska
ätten, och tillträddes efter grefve von Seths
död af baron Carl Axel Liljecreutz, död här
1810. Han bevistade Pommerska kriget.
Dennes äldsta son, baron Carl Liljecreutz,
kom sedermera i besittning deraf, och sedan
ban år 1812 fått fideikommiss-egenskapen
transporterad på Lundboholms säteri i
Wox-torps socken, försåldes Hörle med tillydande
bruk och lägenheter till major N. J.
Eckerman, af hvars kreditorer de betydliga
Hör-leska egendomarne inköptes af bröderna,
grefvarne Jolin och Jacob Hamilton den 15
Dec. 1819, hvilka här stiftade en
vexelunder-visningsskola, öppnad d. 1 Mars 1828, der
öfver 80 barn under och utom godset få
kostnadsfri undervisning; öfverstelöjtn. grefve
Jacob E. Hamilton har derjemte donerat
1,000 rdr bko till uppfostran af värnlösa fat
tiga gossar inom församlingen. Räntan
utgår à 5 proc. efter d. 1 Jan. 1843. Om
någon arbetsinrättning för fattiga barn
framdeles uppstår inom Wernamo socken, så får
kapitalet dermed förenas. De Hörleska
verken äro länets största brukspossession. 8%
mtl ligga under dessa bruk, jemte Tabergs
norra hammare i Månsarps socken, Lomsjö
masugn i Åkers socken samt Lindstadfors
bruk m. m. Bruket har en stor
mangårdsbyggnad, den betydligaste i hela orten, byggd
af tegelsten år 1746, med en vacker
trädgård, kringskuren af en kanal och omgifven
af höga häckar af Amerikansk hägg.
HÖRNEÅFORS. Jernbruk uti Umeå
socken af Westerbottens län, beläget 33/8 mik
från staden, vid Horneå by och vattendrag
mot gränsen af Ångermanland, anlades 1775
af direktör 01. Biur, öfverinspektör
Törnsten och brukspatron Joh. Rothoff,
medpri-vilegier på 150 sk® manufaktursmide. För
närvarande eger bruket 4 härdar och 4
hamrar, med en tillverkning af 1,800 sk®
stång-jernssmide, uppskattadt 1857 till 81,340 rdr
bko. Till bruket hörer dessutom ett
finbla-digt sågverk, taxeradt till 6,000 rdr rmt;
det eges nu af brukspatron Andersson. År
1850 utgjorde folkmängden på bruket och
dess egor 279 och 1856: 178 personer.
Bruket har egen kyrka tätt utmed landsvägen.
Svenskarne blefvo här öfverrumplade under
sednaste Ryska kriget, men lyckades dock
omsider tillbakadrifva fienden.
HÖRNINGE. By uti Köpings socken och
Ölands Norra Mot af Kalmar län, ’/, mil
sydost om kyrkan, består af 6 n:r med 35/s
mtl, skiftade i 12 delar, hvaraf N:o 6, som
utgör ’/2 ti» uppskattas jemte frälseräntan
till 2,370 rdr och tillhör kyrkoinspektor
Stag-nelii arfvingar. Byns egor bestå af
mullblan-dad ör- bch lerjord; ängen liten, men god.
Utmarks-anslaget nära byn utgör en större
mosse med någorlunda bete. Vid
utmarksdelningen erhöll byn en skogsdel af
Ram-sättra Tall. Någon del af inegorna är
bevuxen med vacker löfskog.
HÖRNINGSHOLM. Ett mantal
frälsesäteri uti Mörkö socken, Hölebo härad och
Nyköpings län, beläget på Mörköns
nordligaste spets, l’/2 mil från Södertelje och
Trosa, 6% mil från Nyköping, nära
Bårsundet, på en hög klippa, hvilken var
forntidens Sijmonsöö eller Sjömansö, förmodligen
från den tid, då vikingarne anställde sina
sjötåg och vistades på dessa nära hafvet
belägna öar; är nu ett af länets ansenligaste,
likasom äldsta gods. Sägnen förmäler, att
vikingarne förvarade sina fångar i de af
naturen och konsten i sjelfva stranden bildade
hålorna. Det namn, som stället nu har,
härleder sig troligast från det trehörniga
utseende, hvilket Sijmonsöö fordom hade, då
den ännu icke var förenad med Möjkö.
Anmärkningsvärd är äfven den tillämpning,
hvilken Dalin och flera historieskrifvare gjort
vid den Sturlessonska berättelsen om
Gran-mar, fylkeskonung öfver Södermanland.
Enligt denna berättelse seglade sjökonungen
Hjordvard Ylfing in uti Myrkva-fjärden
(Mörköfjärden) och landade der. När konung
Granmar fick höra det, utskickade han sina
män till honom och bjöd honom till
gästabud, tillika med allt hans härfolk. Då
omkring denna fjärd knappt något annat ställe
finnes, der man kan landstiga och ännu
mindre något, som historien kan tillägga någon
ryktbarhet från forntiden, så blir denna
förmodan så mycket sannolikare, att Sijmonsöö
varit en af de borgar, på hvilka Granmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
