Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörningsholm - Hörnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bodde, och att det uti ålder kan jemföras,
M)m icke sättas framföre Granmars borg.
Stället förekommer 1310 under namnet SijmonsÖ,
såsom tillhörigt hertigarne Erik och
Waldemar, och af dem undantaget från
arfs-skiftet med Birger, men såldt s. å. till
Tyska Orden; nämnes år 1355 under sitt
nuvarande namn, såsom tillhörigt Erik Carlson
(örnefot) och efter honom flera hans
anförvandter; år 1380 riksrådet Bengt Philipsson
Ulf; torde kort derefter under inre krig
blifvit förhärjadt och nämnes ej mera på ett
sekel; förekommer åter såsom tillhörigt Svante
Sture, hvars hustru, fru Märtha Ivarsdotter.
bekom det i morgongåfva; deras son, Sten,
och dennes enka, Christ. Gyllenstjerna.
Slottet sköflades af Chrisian II, men detta
hämnades af deras anförvandt, Gustaf Eriksson
Wasa, som återtog detsamma och lät kasta
70 man af den Danska besättningen i ett
torn, sedan kalladt Juta-tornet. Svante Sture
återställde slottet och uppbyggde ett rundt
torn, hvaraf lemningar ännu finnas. Genom
Sturens rikedomar och dertill Sturenamnets
obefläckade glans, svågerlaget med Gustaf
Wasa och de många barnens utmärkta
egenskaper, var Hörningsholms-huset länge det
förnämsta i riket, näst det kungliga, och ett
hemvist för ära, stolthet och glädje. Glädjen
försvann efter de rysliga Sturemorden 1567,
men Svante Stures enka, fru Märtha, bibehöll
stoltheten, ty slägten hade bibehållit äran. Två
återstående söner och fem döttrar lofvade
återföra äfven glädjen. Under deras uppväxande
förestod emellertid fru Märtha
Hörnings-holms-huset och alla dess underlydande gods
med ett förstånd och en kraft, som
förvärfvade henne tillnamnet »kung Märtha».
Sedermera har godset egts af riksrådet gr.
Mauritz Sture, död 1592, samt hans enka,
Anna Horn, som anses förehaft stämplingar
med sin bror, Krister Klasson Horn, mot
kon. Carl IX, och derefter sonen, grefve Svante
Sture, död 1616, den siste af ätten; derpå
hans enka, Ebba Leyonhufvud, död 1655;
mågen, riksrådet Joh. Axelsson Oxenstjerna,
gift med Anna Margareta, den sista af
Stureätten på qvinnolinien; från 1657 Märtha
Lejonhufvuds dotters sonson, Svante Banér,
hvars moder, Ebba Grip, dock
disponerade godset till år 1663. Banérska slägten
innehade Hörningsholm till 1720, då det för
gäld afstods till frih. Lennart Ribbing, gift
med Elsa Elisabeth Banér. Lennart
Ribbing följde såsom volontär hufvudarméen och
bevistade slagtningen vid Pultava, samt kom
med kon. Carl XII till Bender och deltog
1713 i Kalabaliken, der han blef fången,
men friköptes; dog 1732. År 1719 härjades
Hörningsholm af Ryssarne, och blef ej
återstäldt förrän det 1746, genom köp från
Rib-bings enka, kommit i landshöfd. grefve N.
Bondes till Björnö ego. Denne lät 1748—52
uppbygga det n. v. stenhuset, efter ritning
af ölver-intendenten Hårleman; det synes
från landsvägen vid Pilkrogs gästgifvaregård,
är 2 våningar högt, den nedersta från gamla
tider, 72 till 84 alnar långt och försedt med
flyglar. Enkan M. E. v. Dreyern, i orten
kallad Ryska grefvinnan, hade godset från
1760 till 1770; derpå sonen, grefve N. Bonde,
död 1816, och följande arfvingar af namnet.
— Här friade. S Norby till Christina
Gyllenstjerna, riksföreståndaren Sten Sture den
Yngres enka, och här afled denna
Stockholms hjeltemodiga försvararinna. Här
tillbragte de af kon. Erik XIV
mördade4Stu-rarnes enka och moder, Märtha
Lejonhufvud, sina sorgliga dagar, och härifrån
bortförde Erik Stenbock sin Malin Sture — en
tilldragelse, så ofta behandlad af skalder och
romanförfattare. Här föddes kon. Erik XIV:s
dotter, Sigrid, som de första åren
uppfostrades under grefvinnan Märtha
Leyonhuf-vuds vård. Det är äfven födelseort för den
namnkunnige fältherren Johan Banér, som
här i sin barndom, år 1604, skall hafva
nedfallit från tredje våningen i runda tornet,
men på ett underligt sätt blifvit räddad.
Stället har varit befästadt både af naturen och
konsten samt skansar anlagda på båda sidor
om Skanssundet, som ligger nära
Hörningsholm, vid sjövägen till Stockholm, ej mindre
för att skydda stället, än inloppet till denna
vik af Östersjön, som går härifrån till
Södertelje. Nära Pilkrogs gästgifvaregård är en
färjestad till Dåderön. Fornforskare hafva
här anmärkt en runsten, på hvilken läses:
tUröifr . iitu . ratfa . ftam. ... Jla-
runt . frtfur . fin . kufan. Utom den
gamla jordvåningen finnas spår till fordna
torn och fängelser. En samling af gamla
handlingar, porträtter m. m. förvaras på
slottet. Bland underlydande gårdar äro några,
som i medeltiden lydt under Strengnäs
kapitels prebende Nora. Säteriet, med 3 mtl
rå och rör (Sanda) och y4 mtl frälse (Löten)
under eget bruk, tax. till c:a 82,000 rdr rmt,
samt 29 /2 mtl underlydande, nämligen: 1
mtl Björkarö, 1 Ekeby, 1 Gåsta, 1 Nygård,
4 Näckna, l3/4 Lundby, 2/4 Nora, 1
Tormesta, 1 Uggeltorp, 2 Tuna, 1 Öhrsta, 3/4
Berga, 3/4 Skälby, 3/4 Tegneby, 3/4
Trame-sta, s/4 Ylterberga, ’/2 Brunna, ’/2 Hosta,
*/2 Håga, y2 Kumla, ’/2 Norrskära, ’/2
Skjä-ra, y2 Skåra, /2 Söderskåra, /2 Wickelby,
% Egelsvik, */4 Anklora, ’/4 Axvik. ’/4 Eke,
y4 Eneboda, ’/4 Hammarby, ’/4 Litsletorp,
ys Sohlbacken, /8 Bobacken, ’/8 Klubben,
ys Långö, y8 Svalhagen, ’/8 Tokvik, 3
ut-jordar och frälseräntor af 5/s mtl, utgör ett
gods med ett sammanräknadt taxeringsvärde
af 252,350 rdr rmt, som sedan 1861 eges aj
öfverstekammarjunkaren grefve G. Bonde på
Säfstaholm. Trädgården, gamla parken och
djurgården äro ansenliga. „
HÖRNÄS (Hörnätt). By uti Själevads
socken af Norra Ångermanlands Fögderi och
Wester-Norrlands län, består af l1/,» mtl
på 3 nummer och i 16 delar, taxerade till
14,200 rdr rmt. Här är gästgifvaregård,
hvarifrån skjutsas till Spjute i Nätra l 1/2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
