- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
56

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

56 Johan nisholiti.

Johannishus.

rdr rmt. Johannisfors tillhörde 1804
presidenten grefve Samuel af Ugglas,
1825 dess son, öfversten grefve G. af
Ugglas, och tillhör nu
kabinettskaminarherren grefve Ludv. af Ugglas. — 2)
Johannisfors. Jernbruk uti Säfvar
socken af Westerbottens l:sta fögderi och
län, med oinskränkt smide och
vägföringsrätt, består af 1 stångjernshammare för
2:iie härdar samt manufakturverkstad
med 2:iic spikhamrar för 1 hjulstock och
2:ne knippliamrar för 1 hjulstock och
dubbel ässja, uppbyggd 1860. Under
bruket lyda: hemmanet Pålböhle J\s 1,
25/64 mantal krono-skatte, M 2, 3/8 mant.
krono-frälse, Marielund och hälften i
Sunnanträsks nybyggen, allt i Säfvar
socken; kronohemmanet Grysjön JYi 2,
1/]n mant., samt Nyböhle och Willnäs
nybyggen, allt i Bygdeå socken;
jordegendomen taxerades 1859 till 4,080
rdr rmt. Smidestillverkningen för sistn.
år uppgick, till följd af ombyggnaden af
stångjernshammaren samt dammar, till
endast 449 Sktt 7 Ltt 10 tt
stång-och ämnesjern, hvaraf förädlades till gröfre
manufakturjern, spik- & svartsmide 90
Sktt 1 Lit 15 M; tillverkningsvärdet
taxerades till 27,560 rdr rmt. I
bruksegendomen ega handelsbolaget Forssell
& Söner 1/3 och brukspatron Er.
Hægg-ström på Dalkarlsö sågverk i Bygdeå
socken 2/;{:delar. Samma egare hafva varit
åtminstone sedan 1840, då bruket
uppgifves haft blott en härd med 516 Sktt
13 LM priv. årligt smide af köpt tackjern.
Omkring 1820 uppgifves
stångjernshammaren varit nedlagd alltsedan 1809 års
krig, om hvars förödelse grafstenar vid
vägen och kulor i väggarne af
bondgårdarna åtminstone dä än vittnade.
Åb yggnaderna vid bruket voro ganska
tarfliga, en allé af asp och rönn gick
upp till dåvarande egarens, köpmannen
Forssells, boning.

Johannishölm, Glas- och jernbruk,
är beläget i Wenjans socken af Stora
Kopparbergs län, vid Wenjans sjös
utlopp, 13 mil från Falun. Glasbruket
anlades af landshöfdingen, baron af
Nordin på grund af det prosten J.
Leuf-qvist och löjtn. P. G. Engström
meddelade privilegium af d. 3 Nov. 1796,
som blef transporteradt på bemälde
baron. Jernbruket anlades på 1830-talet

och uppgifves omkrmg 1840 haft 1 härd
och 600 Sktt priv. årligt smide af
köpt tackjern, äfvensom spik- och
lie-smide samt annan svartsmidestillverkning.
Stångjernsmidet nedlades 1856; sedan har
endast spiksmidet drifvist för 2:ne stockar,
till 1860, då manufakturverket, enligt
Bergs-kollegii resolution, äfven blifvit
för alltid nedlagdt. År 1859 uppgick
tillverkningen till 195\i3 Sktt, och
tax.-värdet för detta och 1 tullmjölqvarn till
18,136 rdr rmt. Johannisholm har flera
gånger ombytt egare, hvaribland må
nämnas: grefve G. F. Wirséns
arfvingar samt lagmannen J. Noræus; egdes
ensamt af numera H. Exc: baron
Lagerheim, då det år 1854 försåldes för 54,000
rdr bco till Falu bergslag. Brukets
tillverkningsvärde liar uppgått till cirka
50,000 rdr rmt. Glastillverkningen
nedlades år 1855. Betydliga myrodlingar
äro gjorda vid bruksegendomen, som på
1840-talet uppgifves haft 6,500 tunnl.
egen skog samt, gemensamt med
Grängs-hammars och Limå bruk, en
vexelun-dervisningskola för bruksfolkets barn.
På egendomen bodde 1859: 103 personer.

Johannishus. Säteri uti Hjortsberga
socken af Medelsta härad och Blekinge
län, har fordom hetat Skunkenberg och
grundades 1674 af landsdomaren Nils
Skunk utaf hemmanen Åstorp, Dagstorp,
Svartbäcksmåla och Nissehage.
Skunkenberg köptes sedan af öfverste Skytte;
sedermera blef amiralen frih. Cornelius
Ankarstjerna egare deraf, och efter
honom riksrådet och amiralen grefve Hans
Wachtmeister, som bidrog
hufvudsakligen till Blekinges försvarande mot
Danskarna, så väl genom segrar till lands
som sjös. Uti slaget vid Kjögebugt
fäk-tade han med sitt amiralskepp ensam
j mot 7 fiendtliga örlogsskepp, dem han
anföll med den häftighet, att, sedan en
del blifvit redlösa, de öfriga ej vågade
angripa. På hans inrådan flyttades Sv.
Örlogsflottan till Carlskrona. Blef
generalguvernör öfver Blekinge 1683; dog
1714. Han gjorde säteriet tillika med
Tromtö i Förkärla socken till
fideikommiss, båda tillsammans hafvande enligt
Sjöborg 38% mantal utsockne frälse,
alla belägna i Blekinge. Johannishus
har en stenbyggnad af 2:ne våningar,
med 2:ne flygelbyggningar af trä; ladu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free