Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannislund.
Jomkil.
57
gården af gråsten är uppförd i slutet af
1700-talet och har 4 byggnader.
Gården uppgifves vid samma tid haft 120
tunnl. åker, äng till 900 lass hö, och
mycken ek-, furu- samt granskog.
Johannishus’ sätesgård består af 12Vi2 mant.
med qvarn, samt af i samma socken
belägna 1513/24 mant., tills. tax. 1859
till 150,562 rdr rmt, och egdes då af
enkefru grefvinna A. Wachtmeister.
Johannislund. Två mantal
frälsesäteri uti Skedevi socken, Finspongs
härad och Linköpings län, sammanbygdt
af hemmanen Ekelund och Ekeby samt
Skinnsäter, ligger vid Tisnaren, V4 mil
sjöledes, men lV2 mil landvägen från
kyrkan och lyder, jemte Brenäs 1 mant.
skatte, samt 5Vo mant. frälse, med
räntor af 2V« mant,, under Regnaholm i
Regna socken. Säteriet uppgifves
omkring 1815 haft 16 tunnors utsäde,
tillräcklig äng och betesmark, medelmåttig
skog och hjelpligt fiske. Tid gården
är en liten humlegård och en vacker
trädgård, och på egorna ett tegelbruk,
taxeradt till 2,400 rdr rmt, och flera
torp. Taxeringsvärdet var 1850: 49,070
rdr rmt. Ekeby donerades 1613 till
Johan Månsson Ulfsparre. Säteriet
tillhörde 1683 och 1687 generalmajoren
Gustaf Johansson Ulfsparre till Ryneholm
(död 1710), 1725 fru Märtha Posse,
på 1750-talet fru frih. B. M. Uggla,
sednare v. Vicken, 1783 A. W,
Gyllen-krook, 1825 och 1853 J. G. Gyllenkrook,
båda egare till Reguaholm. Brenäs, Torp
och Thorstorp lydde redan 1687 under
Johannislund; af öfriga underlydande
Ryd under Tisenhult; Ona och Öbotorp
hafva innehafts af slägten de Geer 1687
och 1725; Ona är först i sednare tider
bebygdt för ståndspersoner.
Johanstorp. Glasbruk i Kronobergs
län, är anlagdt 1858 och eges af
samma egare som Kosta. Arbetarnes antal
för nämnda år uppgifves till 38.
Johlstad. By uti Winnerstad
socken af Aska härad och Linköpings län,
om 3 mantal frälse och 1 mant. skatte,
är skiftad i 5 delar och taxerad till
23,250 rdr rmt, samt hade år 1859: 61
inv. Johlstad har till en del varit
Wadstena slottsgård 1687 och 1700, en del
reduceradt från grefve Leijonhufvud; 1726
tillhörde 2 frälsegårdar C. G. v. Delvig, och
en gård fru grefvinnano B. D. Levenhaupt
på Charlottenborg. Ar 1850 tillhörde
1 mant. frälse, rådman Zetzell, 1 mant.
doktor Kinnander och prosten Wallenberg,
det tredje hade åtskilliga egare; 1853
egde doktor Kinnander ett och allmoge
två hemman. Här i byn, der allmänna
vägen går fram mellan Husbyfjöhl och
Wadstena, står vid kanten af vägen en
milsten, som är en af de äldsta i länet.
Den är cirka 21/2 alnar hög, med
utseende af en minneshäll. Öfverst är en
kunglig krona, och derunder med
upphöjda bokstäfver inskriften: 1 myl anno
1654. — Jordastadha nämnes 1373.
Jomkil eller Jurrikil. Annex-socken
o
till Åkerby pastorat, belägen till en del
i Ulleråkers och en del i Bälinge
härad af Uppsala län, 13/4 mil n. v. från
Uppsala, vid 140 fots höjd öfver
hafvet, på ömse sidor om Jomkils-åns
mellersta ’lopp, mellan Wänge i söder,
Börje och Åkerby i öster, Bälinge i norr,
Harbo ytterst i n. v., Järlåsa och Åland
i sydvest; hon upptager en areal af
18,885 tunnland, af hvilka 580 äro
sjöar och kärr; 9,466 tunnl. höra till
Ulleråkers härad. A-dalen är österut
jemn och bördig, med lerjord, men ej
särdeles bred, och begränsad å ömse
sidor af bergkulligt land; i vestra hälften
intages mesta utrymmet af en mera jemn
och sänk skogsmark, å
häradsallmännin-gen, der åns båda grenar mötas,
Bälinge och Järleån, och sydligare
Säfva-åns ena gren upprinner ur Möj- och
Grissjöarne, samt Läbyån ur Börjesjön.
Åkerbruk är hufvudnäringen, hvarjemte
idkas något skogsbruk. Socknen, som
år 1805 beboddes af 625 och 1860 af
660 personer, består af 31 hemman om
715/16 mant. skatte, lVi6 krono, 1315/i6
frälse (8Viß mant. tax. till 74,400 rdr
rmt höra till Ulleråkers härad), skiftade
i 43 delar och taxeras till 192,470 rdr
rmt. Bland allmogen råder mycken
vidskepelse. Man botar barns konvulsioner
med att uppbränna barnets kläder;
smälter ihop tenn och bly, och kastar i
korsväg; smörjer förlamade delar med
s. k. »slagvatten», gjordt af vanligt
vatten, i hvilket man slagit eller piskat
med en tröskslaga. Barndopet anses
trygga emot den onde eller onda
menniskor, hvarföre barnet döpes gerna an-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
