Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
.liiiler.
Jiider.
fördes fangen till Saranski, derifrån lian
först återkom efter fredsslutet, äfvensom
vid Willmanstrand, hvarest han åter
blesserades och tillfångatogs. Vid hans
och öfrige medfångna officerares
afskeds-audiens hos kejsarinnan Elisabeth, blef
han begåfvad med en värja af silfver.
Ären 1801 och 1805 var gården ännu
O tj
inom slägten. Ar 1859 egdes den af
inspektor J. E. Bergqvist på Torp, och
taxerades s. är till 10,870 rdr rmt.
Ett mant. Jäder med gästgifveri, tax.
1859 till 9,000 rdr rmt, har tillhört
åtminstone sedan 1851 fabrikör Carlssons
i Nyköping sterbhus. Ifrån
gästgifvaregård! skjutsas till: Nyköping i öster
1% mil, Wallersta i nordost 1 mil,
Wreta i vester 1V4 mil, Qvarsebo i
söder 1% mil. Förbättringen af allmänna
landsvägen mellan denna gästgifvaregård
och gränsen mot Linköpings län,
hvartill af Kongl. Maj:t blifvit beviljadt ett
anslag af 19,900 rdr bco, har blifvit
fullbordadt samt arbetet i Juli 1855
af-synadt och godkändt. — 2) Jäder i
Arboga socken, Westerås län, är första
stationsstället på.
Arboga-Orebro-jernvä-gen. Här lefver ännu minnet af Anders
Tornresare som bodde på Jäder, och har
rest följande kyrkotorn: I Arboga två
torn, tre i Askersund, tornen i
Björ-skog, Munktorp, Turinge, Ytter-Järna,
Cathrinenäs, Gillberga, Eskilstuna,
Örebro, Skyllersta, Medåker, Westanfors,
Skinnskatteberg, Hed, Nyköping, Nya
Kopparberget och Carlstad. —- 3) Jäder.
Jernverk uti Arboga socken, Åkerbo
härad och Westerås län, äro belägna vid
Arboga-ån, 1/4 mil från staden. Jäders
qvarn och såg jemte den s. k.
Jäders-holmen, på hvilken bruket är anlagdt,
kom i Juleta klosters ego genom gåfva
af fru Ramfrid Bengtsdotter 1359;
äfvenså blef Jädersgården år 1377
pantsatt åt samma kloster af Ulf Johansson,
för de 50 marker han gifvit det för sin
hustrus själaskötsel och lägerstad; men
genom Westerås recess år 1527 tillföll
egendomen kronan. Sedermera bildades
deraf med flera klostergods och konung
Gustaf I:s arfvejord, Djupmyra,
kungsgården i Arboga, der stuteri inrättades,
och omtalas ännu huru Jäderholmen var
bete för stoen, gamla kyrkogården för
lammen, Brunnshagen å Kobergs egor
för arbetshästar och Himmelhagen för
dragoxar. Grofsmeden P. Nilsson
Wal-sko, som var faktor i Arboga år 1617,
hade i Jäders ström byggt en smedja,
uti hvilken knippjern utsträcktes till
faktoriets behof. En Sam. Pålsson
tillträdde sedan smedjan, men förlorade
den 1625 för gäld tji kronan.
Borgmästaren i Arboga, Er. Gudmundsson,
blef samma år faktor, och köpte år 1629
af kronan 6 st. åkrar på Jädersholmen,
jemte ett ställe i strömmen till
grof-smedjä, hvarefter flera smedjor byggdes
i Garpströms nedbrända ådra och
bruket förökades. Ar 1639 förordnades H.
Krusbart till faktor i Arboga, samt
er-erhöll privilegium på Jäders holme och
ström; år 1642 fick han 6 års frihet
på strömmeu, efter hvilken tid han skulle
gifva 600 daler s:mt i arrende.
Drottning Christina hade 1640 skänkt
honom Jäders gård och qvarn under
skatte-mannabörd och rättighet; men hvarå han
dock år 1647 erhöll bergfrälsefrihet, och
kronan försträckte honom 8,000 rdr,
hvilka drottningen år 1650 efterskänkte
honom. För ett lån af 5,000 rdr, som
Krusbart upptagit af riksrådet Cl.
Stjern-sköld, och hvilket han ej kunde betala,
togs egendomen i besittning af
Stjern-sköld. Ar 1663 kom den åter i kronans
händer, och tillbjöds 1665 Arboga stad
till inlösen, men öfverlemnades, då
anbudet ej antogs, åt Krusbarts måg Schuey,
hvilken ingick nytt kontrakt med
kronan om arrendet. Bruket innehades
sedan af slägterna Schuey, Schötz och
Neuman. Öfverdirektören W. Neuman
köpte år 1757 bruket af kronan; han
blef adlad med namnet Mannerstråle.
Hans son, kapiten M. C. Mannerstråle,
emottog bruket 1795 och öfverlemnade
det åt sina söner, Mårten, Henrik och
Gustaf, brukspatron C. Mannerstråles
arfvingar, samt mågeu brukspatron
Holra-stedt, af hvilka G. Mannerstråle är
disponent för bruket. Detta hade,
bestående af Elleholm och Garpströms
stång-jernsbruk samt Jäders manufakturverk,
år 1859 en tillverkning af 1,915 skU
4 Itt smide af köpe-tackjern och tax.
1859, jemte 3 mant. skatte i Jäders by
med qvarn och såg, 1 frälse Elleholm
med tegelbruk, 2Vg mant Godby, till
225,967 rdr rmt. Dessutom eger bola-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
