Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jäder.
Jäder.
73
socknen ha varit lagd under
domkapitlets s. k. Norra Prebende. Kyrkan är
af tegel, 77 alnar lång, 19 V2 alnar bred,
ombygd 1651 på Axel Oxenstjernas
bekostnad, såsom egare af Fiholm, tillbyggd
med 2 grafchor 1657, skadad af åskan
1694 och 1702; den har torn, en
gammal altartafla i träsnitt, och tre
grafvar för Oxenstjernska slägten, nämligen
rikskansleren Axels egen under
liögcho-ret, i hvilket finnas marmorvårdar öfver
honom, hans far och båda söner,
riksmarsken Johan samt efterträdaren i
embetet rikskansleren Erik, samt tvänne
andra uti sidochoren. I det ena ligger ock
riksrådet grefve Cl. Tott begrafven. Han
var gift med rikskanslerens son-dotter.
Alldenstund Axel Oxenstjerna kan anses
såsom en af Gud utkorad ledare i nära
ett halft århundrade af svenska folkets
öden, och har varit den största enskilda
personlighet i Sveriges historia, och då
hans lefnadshistoria i stor mån är
fäderneslandets egen, är hans namn väl
värdt att bevaras i ett tacksamt och
äradt minne. Derföre tillåta vi oss
äfven att nämna något om denne man
vid beskrifningen af en ort, der folket
ännu vet att utvisa en sten på
kyrkogården, på hvilken fordom den älskade
husbonden på Fiholms gods hvilat, medan
han åsåg arbetet på grafchoret.
Axel Oxenstjerna, född den I (i Juni 1583 på
Fånö i Uppland, blef den man, som kon. Carl
IX i sitt testamente stälde vid sin sons, Gustaf
Adolfs sida, och som äfven under hela detta
tidehvarf mäktigt förstod att upprättahålla
Wasahusets ära, samt bar på sina skuldror den tyngsta
delen af riksstyrelsens börda. Fick 1632, efter
konungens död, vård om svenska
angelägenheterna i Tyskland; blef Evangelika Förbundets i
Tyskland Direktor 1633. Oxenstjernas lif har
varit ett nästan oafbrutet arbete. »Jag är med
arbete född, hafver med arbete lefvat och måste
med arbete dö», yttrade han en gång under
kriget med Danmark, och insjuknade äfven i
sjelfva rådkammaren, hvars stöd hau varit i 43 år
och afled den 28 Aug. 1654. Hau var förmäld
med Anna Akesdotter Bååth. Rådets protokoller,
oräkneliga tal, betänkänden, förordningar,
reglementen jemte andra statsskrifter och akter,
hans brefvexling med sin son och vänner, med
konungen och regeringen, jemte åtskilliga lärda
arbeten (hans arbeten uppräknas i von
Stjeru-mans Biblioth. Sviogoth. tom. 2, pag. 3(J.) bära
inför efterverlden vittne-om en outtröttlig
verksamhet samt, hvad mer är, om en djup blick,
en beundransvärd insigt i alla förvaltningens
grenar samt i statskonstens hemligheter. Denna
statskonst, ehuru förenad med myckeu klokhet
och varsamhet, var dock stödd på den strängaste
redlighet, samvetsgrannhet och ordhållighet, under
en ränkfull och bedräglig tid. Sjelf sträng i
grundsatser var han obeveklig mot bedragare
och fordrade af alla, från rådets medlemmar
ända ned till torparen, arbetssamhet och
noggrannt uppfyllande af pligter. Blott i
fäderneslandets nöd ville han, att man skulle taga sin
tillflykt till list och förställning, »ej i enskilda
lifvet. »Verlden bestod af förställning och
falskhet», skref han till sin son Erik. »Detta måste
man se och besinna, för att deraf ej bedragas,
men ej för att detsamma efterfölja.» Oxenstjernas
öfverlägsenhet var också erkänd öfver hela
Europa. Uti endast tre af hans samtida vittnesbörd
ligger hans märkligaste lefnadsteckning. Polske
storkansleren Lubomirski kallade honom en
prest utan prestviguing, en konnug utan
konuu-ganamn; Richelieu sade, att han vore en outösli^
källa af väl uttänkta råd, och Mazarin att om
alla europeiska ministrar befunne sig på samma
skepp, borde styret lemnas åt den svenske
Rikskansleren. Men framför allt var han upphöjd
genom -sin oskrymtade gudsfruktan. Carl Gustaf
utbrast ock framför lians lik, vid åtaukan af
den store mannens lefnad och död. "Lycklig den,
som så lefvat; lycklig den, som så dör!» På
egen bekostnad underhöll han vid Uppsala
akademi 10 till 15 studerande, dels frälse, dels
ofrälse, lät uppföra gymnasiihuset i Westerås,
understödde äfven på sin bekostnad inrättandet
af Abo högskola med flera gymnasier.
Till kyrkans och grafvarnes underhåll
finnes en betydlig kassa, nu öfver 18,000
rdr, grundad 1767 af en enkefru
grefvinnan Dohna, född Soop till Fiholm.
Af fornlemningar omnämnas runstenar
i sakristidörren, i Wäfle by och gärde
samt en på Mora ängsbacke, gent emot
Sundbyholms trädgård, i berget, med
inskriften: Siritør: ftiarffji: öur: tfjosi:
muffjtr: ÆCrt&s: tufir: Hrms: furs: snCu:
Qufmktrs faffjur: Suftruffjur: öaiifa sin;
öfvensom grafhögar m. m.
I socknen märkas Fiholms säteri och by, 4
mant. Wäfla tax. till 174,154 rdr rmt; Alfvesta
med */4 mant. Apolholm 5/g mant. Lundby tax.
till 13,875 rdr rmt., eges af N. Horneman
(se vidare Fiholm och Alfvesta). Kammarrådet
Reuters arfvingar ega mant. Idö, 2 mant.,
Strand, 1 Husby tax. till 21,803 rdr. se vidare
artikeln Strand; Osby 1 mant frälse-säteri;
Öf-linge, 1 mant. krono prestgård, med ’/2 mant.
af Horsholm tax. till 7,454 rdr rmt; af det
seduare är 1 2 mant. komministers-boställe; ’/j
mant. Snopptorp tax. till 2830 rdr är
fourir-boställe; Norrholm, 1 mant, tillhörde 1851
Hedberg. Adress: Strengnäs.
Jäder. Gård uti Lunda socken,
Jönåkers härad och Nyköpings län, 2 mant.
skatte, har tillhört major Johan H.
Nauckhoff, död 1757. Han var med vid
1
Liesna, der han blef blesserad, och vid
Pultava, der han också sårades, samt
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
