Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114 Kall.
Kall.
vudsakligen varit samt till en del ännu
äro Lapparnes renbetestrakter. Mellan
sjöarna Anjen och Torrön, 1101*1* om
Kålåsens by och utmed Norska gränsen,
är en större fjälltrakt belägen, som
under namn af Kålås- och
Skjälkerskatte-fjäll innehafves af Lappar mot årlig
penningeränta. Betet härå är magert
och knappt, hvarför Lapparne
vintertiden måste göra utflygter, än åt södra
delen af socknen, än åt Norges skogar,
der de gemenligen icke äro synnerligt
välkomna gäster. Öster om Torrön
mellan Norska gränsen, Offerdals socken
och Bergsjö afradsland, ligger Sösjö
skattefjäll, som under enahanda vilkor
med Kålås- och Skjälkerfjället innehafves
af Lappar. Som vegetationen här är
yppigare, och beteslanden af större
omfång, är välmågan relativt större.
Utmed och mellan Ahre sockengräns,
Anjen och Kallsjön är en större
skogssträcka, Kjolandsmarken kallad, som
efter Gustafs och Carlbergs kopparverks
anläggande fått ett annat utseende än
då den besöktes endast af Lapparnes
renhjordar och undantagsvis begagnades
af Kallbönderna -till fäbete. Den
upp-läts vid afvittringen till större delen åt
Gustafs och Carlbergs kopparverk, som
der nedsatt idoga grufarbetare och
kolare, hvilka mellan sina arbeten vid bruket
egna en berömlig flit åt uppodlandet
af sina torplägenheter. Naturen, som
vid utdelandet af sina håfvor visat sig
stjufmoderlig mot dessa trakter, har
likväl medelst en någorlunda god skörd
lönat odlarens flit. Uppmuntrade häraf
hafva dessa torpare mer än jordegarne
på bygden egnat tid och möda åt sina
jordlägenheters upparbetande. Socknen,
hvars medelhöjd öfver hafvet uppgifves
till 1,520 fot, är i allmänhet kuperad,
men i samma storartade former som
hela Jämtland är danadt. De mest
dominerande höjder äro Areskutan, hvaraf
omkring \8 ligger inom Kall socken,
Anjeskutan, Mansltögarne och Suljätten
(en isolerad klippa i hjertat af bygden),
som från vester erbjuder formen af
en sockertopp, men från norr synes i
bild af en på knä liggande häst. Från
Anjeskutans topp utbreder sig Kall
socken med sina väldiga vattenbassiner
som en bland de härligaste taflor Jämt-
land har att framvisa. I fonden ser
man Jufveln och Kallsjön erbjuda sina
jättespeglar åt Suljätten och Åreskutan,
som stolta afteckna sina gigantiska
former på den klara ytan, hvars gröna
skogsram blott sparsamt genombrytes af
gula åkertegar och inbjudande boningar,
det enda, som från denna’ punkt ger
tillkänna, att odlare nedsatt sig i
urskogarna. Ehuru icke Anjeskutan och
Manshögarne ligga inom den eviga
suöregionen, finnas dock i fjällrefvorna
glacierer, som, år från år trotsande
solens värme, utgöra en kär tillflyktsort
för renarne, då de alltför häftigt
hemsökas af värme och mygg. Fjällen, som
äro af urformationen, bestå
hufvudsakligast af gneiss och glimmerskiffer.
Skifferlagren gå nästan vinkelrätt mot
bergens sluttningar, och renast förekommer
skiffern på Areskutans fot, der Gustafs
och Carlbergs kopparverk bryter sitt
behof af mursten till kopparugnarna. Bland
metaller förekomma koppar och jern
hufvudsakligast, och silfvermalm finnes
troligen mångenstädes. På Areskutan
är Bjelkes koppargrufva belägen, och på
Fåvikens egor äro flera s. k.
skärpningar försökta, hvilka senare icke med
fördel kunnat bearbetas. På Grötoms
egor är en jernmalmsanledning inmutad
af förre landshöfdingen v. Törne.
Malmfältet består af 3:ne i sammanhängande
sträckning inrösta utmål, hvarinom flera
skärpningar äro upptagna. Vid den
äldsta af dessa skärpningar äro upptagna
några tusende sktt malm, hvilken
förekommer i en körtelartad gång från 6—8
fots mäktighet, helt derb i kristallinisk
textur, med endast spår till rödbräcka
i underliggande släppskjöl. Enligt från
proberkammaren i Stockholm lemnadt
intyg håller malmen från 57—63 proc.
På grufvebacken finnas endast ett labbi
för grufarbetarne och en smedjeställning
uppförda. För tillgodogörande af
malmtillgångarna erhöllos efter ansökning
privilegier 1832 å 2,000 sktt smide.
Masugn skulle anläggas vid Getansforssen,
stångjernshammare vid Gärdesån och
manufakturverk nära Qvisliströmmens
utlopp i Storsjön. Som någon
bruksanläggning icke verkställts, torde
privilegierna nu mera vara förverkade och endast
eganderätten till det nästan oarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
