Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
. Kalmar.
Kalmar.
med Stockholm, med rikets södra och
vestra kuststräckor samt med Lübeck.
Stettin och Köpenhamn.
När Kalmar först anlades, låter icke
uppgifva sig; dess namn, som under
tidernas lopp förblifvit nästan
oförändradt: Kalmarnæs, Kalmarna, K almare,
(som det ännu kallas af landtfolket i
Kalmar- trakten), nämnes af Saxo såsom
namnet på en ansenlig stad redan vid
tiden för Bråvalla slag. Utan att anföra *
alla de mångfaldiga samt mer eller mindre
orimliga gissningar om anledningen till
stadens namn (man liar till och med velat
härleda det från en fiskare, som skall
hafva hetat Calle Märla!), torde det vara
tillräckligt att anmärka, det en nyare
forskare Wieselgren, som härleder
namnet från det småländska ordet »kalm»,
ett bredare uttal af kulm, kummel, och
anser det hafva sitt ursprung från här
befintliga tings- och offerhögar, med
täm-lig sannolikhet ådagalagt, att Kalmar
var för det i sydnorden mäktiga
Virda-riket detsamma, som Uppsala var för
Svearike, hufvudorten för den religiösa
kulten och derjemte landets politiska och
handelsmedelpunkt. Samme forskare, jemte
en senare förf. G. W. Sylvander, hafva
likaledes visat, att det Birca (deri
köpstad), der christendomen först
predikades i Sverige, icke bör sökas bland
Mälarens holmar och sund, utan vid
Kalmar, Virdarikets och Virdafolkets
hufvudstad. Men fastän christendomen
sålunda blef predikad i Kalmar
(sannolikt landsteg den hel. Sigfrid härstädes,
dä han anlände till Sverige i Olof
Skötkonungs tid), blef densamma dock
förmodligen snart glömd under de
förföljelser, som drabbade de christna, och nu
uppträder Kalmar i den verkliga historien,
som vet att omtala ett af norske
konungen Sigurd Jorsalafarare företaget
korståg mot de småländska hedningarne
under benämningen Kalmare Leding.
Konung Sigurd, berättas det, inlopp år
1122 (eller 1123) med en betydande
flotta i Östersjön, sköflade Skånes kuster
och anlände slutligen till Kalmar, der
han landsteg. Den svage konungen, Inge
den Yngre, förmådde ej hindra detta, utan
Sigurd fick utan motstånd härja landet,
pålägga småländingarne en skatt af 1500
nötkreatur, och tvinga dem att döpa sig.
Sigurd framträngde äfven till
Östergötland, der Kol Blot-Svens son blifvit
upphöjd till konung af folket, som, enligt
Saxo, fruktade för att komma under en
utländsk regent. Denne Kol förmåddes
af Sigurd att öfvergå till christendomen,
och erhöll i dopet namnet Erik samt
af sina undersåter namnet Årsäll.
Under en tid af tvänne århundraden
härefter afliöres Kalmar blott sällan i
Sveriges historia. Här höll emellertid kon.
Magnus Ladulås år 1276 sitt bröllop
med holsteinska prinsessan Hedvig, och
härifrån begåfvo sig år 1300 konung
Magni söner Erik och Waldemar ut att i
främmande land söka hjelp mot sin
broder, kon. Birger. Tre år sednare var
Kalmar i hertigarnes händer och tillföll
dem sedan genom förlikningen af år
1310, men återföll till kronan redan
1318 efter deras olyckliga död på
Nyköpings slott. Redan vid denna tid
hade Kalmar uppnått mycken vigt och
kallades redan nu Sveriges öga, dess
förmur och nyckel. Denna vigt bevisas
äfven genom de för hela riket vigtiga
tilldragelser, som ofta timade här, samt
genom den ifver, hvarmed de
makt-egande alltid skyndade sig att få Kalmar
i besittning. I Kalmar uppgjordes t. ex.
år 1332 afhandlingen om Skånes
inlösande till svenska kronan; i Kalmar
kyrka fängslades kon. Magnus II af sin son
Håkan och på Kalmar slott hölls han
fången; Kalmar tillhörde den mäktige
Bo Jonsson Grip, som inlöste staden
från grefve Henrik af Holstein, till
hvilken kon. Magnus förpantat densamma
år 1348, och när slutligen Albrecht af
Mecklenburg blifvit vid Fahlköping 1389
besegrad af drottning Margareta,
skyndade lion att komma i besittning af
Kalmar, hvilket också frivilligt
öfverlemnade sig åt henne. I Kalmar
kröntes på Trefaldighets-söndagen den 17
Juni 1397 Margaretas systerdotters
son, den femtonårige hertig Erik af
Pommern, till konung och utkorades på
samma gång till hennes arfvinge och
efterträdare, och på Margaretas dag d. 20
Juli, samma år, afslöts här den förening
mellan Nordens tre riken, som är i
historien bekant under namnet:
Kalmar Union och som skulle kunnat göra
norden till en stormakt, om icke före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
